Sverige säger nej till Irak

2024 07 19

Sverige säger blankt nej till Irak och avslutar pågående samarbeten med landet.

Det beskedet ger regeringen på torsdagsförmiddagen.

Stoppar bistånd

Specifikt handlar det om ett indraget bistånd.

Det gäller utvecklingsbiståndet till Irak som nu kommer att dras tillbaka, meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M).

Anledningen till det plötsliga agerandet har sin bakgrund i att regeringen anser att den ekonomiska utvecklingen i Irak är tillräckligt  god för att ta ansvar för sin egen befolkning.

– Sverige har bidragit med både humanitärt stöd och utvecklingsbistånd till Irak under många år, säger Johan Forssell

– Förutsättningarna har förändrats och Irak är ett medelinkomstland med goda resurser att sörja för sin egen befolkning. Vi ser istället en möjlighet att bredda vår relation med Irak med samarbeten inom bland annat handel, miljö och klimat samt migration.

Långtgående samarbeten

Enligt Johan Forssell har Sveriges utvecklingsbistånd till Irak uppgått till nästan tre miljarder kronor under de senaste tio åren.

Stoppet gäller från och med nästa år, närmare bestämt 30 juni.

Egentligen var samarbetet planerat att fortgå fram till 2026.

Sverige har annars en mycket lång historia av diplomatiska relationer med Irak som sträcker sig ända bak till 1903. 

Sommaren 2009 återöppnades den svenska ambassaden i Bagdad.

Regeringen beslutade 2022 om en femårig strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Irak, som uppföljning till den tidigare strategin som löpte 2017-2021. Den nya strategin omfattar 1,2 miljarder kronor för Sida respektive 45 miljoner kronor för FBA för perioden 2022-2026, framhåller regeringen.

Skulle främja demokrati

Den strategi som avses ovan hade som fokus att bidra till ett fredligt och inkluderande samhälle. Mänskliga rättigheter skulle stärkas, precis som demokrati, rättsstatens principer samt jämställdhet och främjande av miljö, klimat och hållbar utveckling.

– Sverige har också haft ett omfattande humanitärt stöd till Irak som under perioden 2014-2022 uppgått till över 1 miljard kronor, tillägger regeringen.

Stor exportmarknad

Irak har historiskt varit en av Sveriges största exportmarknader i Mellanöstern.

På grund av de senaste årens instabilitet i landet har dock handeln påverkats negativt. Den svenska exporten ökade dock under 2023 till omkring en miljard kronor och bestod huvudsakligen av verkstads-, kemiska och farmaceutiska produkter samt transportmedel. 

Importen från Irak uppgick under samma år till 3,3 miljoner.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet


1 december 2025

JUST NU: Trump riktar sylvass varning – till nära allierad

2025 12 01

Spänningarna eskalerar i en känslig region.

President Donald Trump riktar en skarp varning till en av USA:s närmaste allierade.

Efter en skottlossning på fredagen, där 13 personer dog, vill Trump förhindra ytterligare eskalering.

”Inget störande får ske”

Trump kräver nu att det USA-allierade Israel inte stör utvecklingen i Syrien, rapporterar Newsweek.

Detta efter att Israel utfört razzior i en syrisk by på fredagen och haft en dödlig konfrontation med invånare i byn.

– Det är mycket viktigt att Israel upprätthåller en stark och sann dialog med Syrien, och att inget sker som kommer att störa Syriens utveckling till en välmående stat, skriver Donald Trump i ett inlägg på Truth Social på måndagen.

För några veckor sedan besöktes Trump i Vita huset av den syriska presidenten Ahmed al-Sharaa, som har ersatt den avsatta Bashar al-Assad.

– Syriens nya president, Ahmed al-Sharaa, arbetar flitigt för att säkerställa att goda saker händer, och att både Syrien och Israel får en lång och framgångsrik relation tillsammans, skriver Trump.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Trump kallar till stormöte

Syrien har bett om hjälp

Trump-administrationen har som mål att uppnå fred i Mellanöstern, och Trump har bland annat verkat för eldupphöret mellan Israel och Hamas i oktober.

Nu hoppas man även på att uppnå stabilitet och utveckling i Syrien, efter att al-Assad avsattes för nästan ett år sedan.

Men läget är alltså spänt, och Israel har förutom räder i syriska byar – som bemötts av beväpnade invånare – även genomfört flyganfall mot syriska militära anläggningar, enligt tidningen.

Från syriskt håll har man fördömt Israels agerande och beskrivit det som ett brott mot Syriens suveränitet.

Den syriska regeringen har också vädjat till det internationella samfundet.

I fredags bad man omvärlden att vidta ”akuta åtgärder” för att stoppa Israels agerande.

Nu reagerar alltså Donald Trump – och uppmanar Israel att föra en dialog med Syrien samt att inte störa utvecklingen i landet.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian flickr 

Text: Redaktionen


1 december 2025

Ukraina slår rekord – huvudvärk för Putin

2025 12 02

Ukrainas attacker blir allt mer intensiva.

En viktig del av den ukrainska taktiken är att genomföra attacker inne i Ryssland mot den ryska energiinfrastrukturen.

I november har attackerna trappats upp rejält.

Stora drönarattacker

Ukraina genomförde rekordmånga drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier i november, rapporterar Moscow Times.

Minst 14 drönarattacker har genomförts mot raffinaderierna under den gångna månaden, vilket är nytt månadsrekord.

Uppgifterna bygger på offentliga uttalanden från både Ukraina och Ryssland, och har sammanställts av Bloomberg.

Ukraina har bland annat attackerat Afipsky-anläggningen nära Krasnodar, som tillhör de största i södra Ryssland och har en årlig kapacitet på 9,1 miljoner ton, enligt tidningen. Det var dessutom andra gången sedan september som anläggningen träffades.

Ukrainska drönare har också inaktiverat Rosnefts huvudraffinaderi i Ryazan, som nu har varit ur funktion i flera veckor.

Även Lukoils raffinaderi i Volgograd har träffats i ukrainska drönarattacker. En viktig anläggning som står för cirka 20 procent av raffinaderiets kapacitet har inaktiverats.

LÄS OCKSÅ: Kängan till Europa – ”Har inget att säga till om”

Påverkar finansieringen av kriget

Dessutom har Ukraina genomfört fyra attacker mot oljehanteringsanläggningar vid Svarta havet.

Attackerna lär ge Vladimir Putin en rejäl huvudvärk, eftersom de riktar in sig på den ryska finansieringen av kriget.

– Rysslands genomsnittliga dagliga raffinaderivolym har sjunkit till omkring 5 miljoner fat per dag som ett resultat av den intensifierade kampanjen, ner från de 5,3–5,5 miljoner fat per dag som vanligtvis bearbetas i senhösten, uppger analysföretaget Kpler, enligt tidningen.

Problem även för Ukraina

Samtidigt kommer det dock även siffror som är desto dystrare för Zelenskyj och Ukraina, när det gäller ryska framgångar på slagfältet.

Ryssland tog cirka 90 procent mer territorium i november än i oktober, enligt en bedömning från DeepState, rapporterar Kyiv Independent.

Ryska styrkor erövrade 505 kvadratkilometer ukrainskt territorium i november, enligt bedömningen.

LÄS OCKSÅ: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen