Sverige säger nej till Irak

2024 07 19

Sverige säger blankt nej till Irak och avslutar pågående samarbeten med landet.

Det beskedet ger regeringen på torsdagsförmiddagen.

Stoppar bistånd

Specifikt handlar det om ett indraget bistånd.

Det gäller utvecklingsbiståndet till Irak som nu kommer att dras tillbaka, meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M).

Anledningen till det plötsliga agerandet har sin bakgrund i att regeringen anser att den ekonomiska utvecklingen i Irak är tillräckligt  god för att ta ansvar för sin egen befolkning.

– Sverige har bidragit med både humanitärt stöd och utvecklingsbistånd till Irak under många år, säger Johan Forssell

– Förutsättningarna har förändrats och Irak är ett medelinkomstland med goda resurser att sörja för sin egen befolkning. Vi ser istället en möjlighet att bredda vår relation med Irak med samarbeten inom bland annat handel, miljö och klimat samt migration.

Långtgående samarbeten

Enligt Johan Forssell har Sveriges utvecklingsbistånd till Irak uppgått till nästan tre miljarder kronor under de senaste tio åren.

Stoppet gäller från och med nästa år, närmare bestämt 30 juni.

Egentligen var samarbetet planerat att fortgå fram till 2026.

Sverige har annars en mycket lång historia av diplomatiska relationer med Irak som sträcker sig ända bak till 1903. 

Sommaren 2009 återöppnades den svenska ambassaden i Bagdad.

Regeringen beslutade 2022 om en femårig strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Irak, som uppföljning till den tidigare strategin som löpte 2017-2021. Den nya strategin omfattar 1,2 miljarder kronor för Sida respektive 45 miljoner kronor för FBA för perioden 2022-2026, framhåller regeringen.

Skulle främja demokrati

Den strategi som avses ovan hade som fokus att bidra till ett fredligt och inkluderande samhälle. Mänskliga rättigheter skulle stärkas, precis som demokrati, rättsstatens principer samt jämställdhet och främjande av miljö, klimat och hållbar utveckling.

– Sverige har också haft ett omfattande humanitärt stöd till Irak som under perioden 2014-2022 uppgått till över 1 miljard kronor, tillägger regeringen.

Stor exportmarknad

Irak har historiskt varit en av Sveriges största exportmarknader i Mellanöstern.

På grund av de senaste årens instabilitet i landet har dock handeln påverkats negativt. Den svenska exporten ökade dock under 2023 till omkring en miljard kronor och bestod huvudsakligen av verkstads-, kemiska och farmaceutiska produkter samt transportmedel. 

Importen från Irak uppgick under samma år till 3,3 miljoner.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet


Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 26

Elprisklyftorna fortsätter att öka.

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT. 

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.  

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström. 

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

  • Elområde Luleå SE 1
  • Elområde Sundsvall SE 2
  • Elområde Stockholm SE 3
  • Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin 

Foto: Arniii

Text: Redaktionen


Julklapp till Putin – världens största gasanläggning brinner

2025 12 26

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har skickat en julhälsning till den ryska regimen i Moskva.

I ett inlägg på Telegram uppger SBU att man tillsammans med landets militär har attackerat en stor gasanläggning i Orenburg i södra Ryssland.

Anläggningen är världens största för separering av gas, vilket Reuters tidigare har rapporterat om.

En SBU-källa bekräftar uppgifterna.

– Gasanläggningen i Orenburg är världens största gaskemiska komplex och bearbetar 37,5 miljarder kubikmeter gas årligen, säger källan till Kyiv Independent.

Står i brand

Nu står den jättelika anläggningen i brand. Det visar satellitbilder från Nasas verktyg FIRMS, som övervakar och registrerar bränder i realtid.

– Attacken utlöste också en brand i rörledningen till 3U-70-enheten, som renar rågas från vätesulfid och koldioxid. Till följd av detta avbröts anläggningens drift delvis, säger SBU-källan till Kyiv Independent.

Gasanläggningen i Orenburg är belägen över 1 000 kilometer från den ukrainska gränsen. Trots avståndet är anläggningen av stor betydelse för både den ryska militären och landets ekonomi. Den har därför varit en regelbunden måltavla för ukrainska långdistansdrönare under kriget. 

Storm Shadow-robotar har slagit ner

Ukrainska styrkor har även attackerat ett oljeraffinaderi i Novosjakhtinsk i sydvästra Ryssland.

Enligt den ukrainska armén utlöste attacken explosioner vid raffinaderiet.

– Målet träffades, framhåller den ukrainska generalstaben i ett uttalande.

Vidare uppger den ukrainska militären att brittiska Storm Shadow-robotar användes i attacken mot oljeanläggningen.

LÄS MER: Nytt Gripen-besked från Ukraina 

Marknad attackerad

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera civila mål i Ukraina.

Under juldagen besköts en marknad i Cherson och ett bostadsområde i Tjernihiv. Minst två personer dödades och nio skadades, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Massivt rökmoln – Ryssland under attack

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen