Sverige säger nej till Irak

2024 07 19

Sverige säger blankt nej till Irak och avslutar pågående samarbeten med landet.

Det beskedet ger regeringen på torsdagsförmiddagen.

Stoppar bistånd

Specifikt handlar det om ett indraget bistånd.

Det gäller utvecklingsbiståndet till Irak som nu kommer att dras tillbaka, meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M).

Anledningen till det plötsliga agerandet har sin bakgrund i att regeringen anser att den ekonomiska utvecklingen i Irak är tillräckligt god för att ta ansvar för sin egen befolkning.

– Sverige har bidragit med både humanitärt stöd och utvecklingsbistånd till Irak under många år, säger Johan Forssell

– Förutsättningarna har förändrats och Irak är ett medelinkomstland med goda resurser att sörja för sin egen befolkning. Vi ser istället en möjlighet att bredda vår relation med Irak med samarbeten inom bland annat handel, miljö och klimat samt migration.

Långtgående samarbeten

Enligt Johan Forssell har Sveriges utvecklingsbistånd till Irak uppgått till nästan tre miljarder kronor under de senaste tio åren.

Stoppet gäller från och med nästa år, närmare bestämt 30 juni.

Egentligen var samarbetet planerat att fortgå fram till 2026.

Sverige har annars en mycket lång historia av diplomatiska relationer med Irak som sträcker sig ända bak till 1903.

Sommaren 2009 återöppnades den svenska ambassaden i Bagdad.

– Regeringen beslutade 2022 om en femårig strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Irak, som uppföljning till den tidigare strategin som löpte 2017-2021. Den nya strategin omfattar 1,2 miljarder kronor för Sida respektive 45 miljoner kronor för FBA för perioden 2022-2026, framhåller regeringen.

Skulle främja demokrati

Den strategi som avses ovan hade som fokus att bidra till ett fredligt och inkluderande samhälle. Mänskliga rättigheter skulle stärkas, precis som demokrati, rättsstatens principer samt jämställdhet och främjande av miljö, klimat och hållbar utveckling.

– Sverige har också haft ett omfattande humanitärt stöd till Irak som under perioden 2014-2022 uppgått till över 1 miljard kronor, tillägger regeringen.

Stor exportmarknad

Irak har historiskt varit en av Sveriges största exportmarknader i Mellanöstern.

På grund av de senaste årens instabilitet i landet har dock handeln påverkats negativt. Den svenska exporten ökade dock under 2023 till omkring en miljard kronor och bestod huvudsakligen av verkstads-, kemiska och farmaceutiska produkter samt transportmedel.

Importen från Irak uppgick under samma år till 3,3 miljoner.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen