Sverige säger nej till Irak

2024 07 19

Sverige säger blankt nej till Irak och avslutar pågående samarbeten med landet.

Det beskedet ger regeringen på torsdagsförmiddagen.

Stoppar bistånd

Specifikt handlar det om ett indraget bistånd.

Det gäller utvecklingsbiståndet till Irak som nu kommer att dras tillbaka, meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M).

Anledningen till det plötsliga agerandet har sin bakgrund i att regeringen anser att den ekonomiska utvecklingen i Irak är tillräckligt god för att ta ansvar för sin egen befolkning.

– Sverige har bidragit med både humanitärt stöd och utvecklingsbistånd till Irak under många år, säger Johan Forssell

– Förutsättningarna har förändrats och Irak är ett medelinkomstland med goda resurser att sörja för sin egen befolkning. Vi ser istället en möjlighet att bredda vår relation med Irak med samarbeten inom bland annat handel, miljö och klimat samt migration.

Långtgående samarbeten

Enligt Johan Forssell har Sveriges utvecklingsbistånd till Irak uppgått till nästan tre miljarder kronor under de senaste tio åren.

Stoppet gäller från och med nästa år, närmare bestämt 30 juni.

Egentligen var samarbetet planerat att fortgå fram till 2026.

Sverige har annars en mycket lång historia av diplomatiska relationer med Irak som sträcker sig ända bak till 1903.

Sommaren 2009 återöppnades den svenska ambassaden i Bagdad.

– Regeringen beslutade 2022 om en femårig strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Irak, som uppföljning till den tidigare strategin som löpte 2017-2021. Den nya strategin omfattar 1,2 miljarder kronor för Sida respektive 45 miljoner kronor för FBA för perioden 2022-2026, framhåller regeringen.

Skulle främja demokrati

Den strategi som avses ovan hade som fokus att bidra till ett fredligt och inkluderande samhälle. Mänskliga rättigheter skulle stärkas, precis som demokrati, rättsstatens principer samt jämställdhet och främjande av miljö, klimat och hållbar utveckling.

– Sverige har också haft ett omfattande humanitärt stöd till Irak som under perioden 2014-2022 uppgått till över 1 miljard kronor, tillägger regeringen.

Stor exportmarknad

Irak har historiskt varit en av Sveriges största exportmarknader i Mellanöstern.

På grund av de senaste årens instabilitet i landet har dock handeln påverkats negativt. Den svenska exporten ökade dock under 2023 till omkring en miljard kronor och bestod huvudsakligen av verkstads-, kemiska och farmaceutiska produkter samt transportmedel.

Importen från Irak uppgick under samma år till 3,3 miljoner.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Åska och kraftigt regn drar in över Sverige

2026 08 23

Ett omfattande nederbördsområde rör sig mot södra Sverige.

Det visar en färsk prognos från danska TV2.

I delar av Danmark har varningar för skyfall utfärdats.

Nu flaggar SMHI för att två stora landskap i Sverige kommer att drabbas av regnovädret under söndagen.

– Särskilt kraftiga ser skurarna ut att vara under morgon och förmiddag i Skåne, samt till kvällen i östra Småland, uppger myndigheten.

Åskoväder

I Skåne väntas både åska och kraftigt regn.

– Framåt eftermiddagen kan det förekomma åskknallar i hela Skåne, säger SMHI:s jourhavande meteorolog Fanny Saarela till Sydsvenskan.

Enligt meteorologen kan det åska ordentligt i hela länet.

– Det är klart att det kan bildas. Ska man klara sig bäst från regnet är det de östliga delarna man ska åka till, säger hon till tidningen.

Det här är skyfall

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar för skyfall eller åska.

Myndighetens definition av skyfall är minst 50 millimeter regn på en timme eller minst 1 millimeter på en minut.

I Danmark definieras skyfall som minst 15 millimeter regn under en halvtimme.

ANDRA LÄSER: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Orange varning i norra Sverige

Samtidigt kvarstår SMHI:s orangea varning för översvämningar i Boden med omnejd.

– Stora regnmängder har lett till höga vattenstånd och risk för översvämning som drabbar byggnader och vägar runt Buddbyträsket, Bodträsket och Svartbyträsket i Boden samt Ljusån, uppger myndigheten.

SMHI varnar för att översvämningar kan drabba ett stort antal byggnader, däribland bostäder och verksamhetslokaler.

– Skydda din fastighet om den ligger i ett utsatt område och flytta på föremål som riskerar att skadas av vatten.

Även trafikanter uppmanas att vara extra försiktiga.

– Kör inte genom vattensamlingar och var beredd på längre restider.

LÄS OCKSÅ: Svenska folket överens – drömförändringen på jobbet

Foto: WKIDESIGN

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen