Sverige säger nej till Irak

2024 07 19

Sverige säger blankt nej till Irak och avslutar pågående samarbeten med landet.

Det beskedet ger regeringen på torsdagsförmiddagen.

Stoppar bistånd

Specifikt handlar det om ett indraget bistånd.

Det gäller utvecklingsbiståndet till Irak som nu kommer att dras tillbaka, meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M).

Anledningen till det plötsliga agerandet har sin bakgrund i att regeringen anser att den ekonomiska utvecklingen i Irak är tillräckligt god för att ta ansvar för sin egen befolkning.

– Sverige har bidragit med både humanitärt stöd och utvecklingsbistånd till Irak under många år, säger Johan Forssell

– Förutsättningarna har förändrats och Irak är ett medelinkomstland med goda resurser att sörja för sin egen befolkning. Vi ser istället en möjlighet att bredda vår relation med Irak med samarbeten inom bland annat handel, miljö och klimat samt migration.

Långtgående samarbeten

Enligt Johan Forssell har Sveriges utvecklingsbistånd till Irak uppgått till nästan tre miljarder kronor under de senaste tio åren.

Stoppet gäller från och med nästa år, närmare bestämt 30 juni.

Egentligen var samarbetet planerat att fortgå fram till 2026.

Sverige har annars en mycket lång historia av diplomatiska relationer med Irak som sträcker sig ända bak till 1903.

Sommaren 2009 återöppnades den svenska ambassaden i Bagdad.

– Regeringen beslutade 2022 om en femårig strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Irak, som uppföljning till den tidigare strategin som löpte 2017-2021. Den nya strategin omfattar 1,2 miljarder kronor för Sida respektive 45 miljoner kronor för FBA för perioden 2022-2026, framhåller regeringen.

Skulle främja demokrati

Den strategi som avses ovan hade som fokus att bidra till ett fredligt och inkluderande samhälle. Mänskliga rättigheter skulle stärkas, precis som demokrati, rättsstatens principer samt jämställdhet och främjande av miljö, klimat och hållbar utveckling.

– Sverige har också haft ett omfattande humanitärt stöd till Irak som under perioden 2014-2022 uppgått till över 1 miljard kronor, tillägger regeringen.

Stor exportmarknad

Irak har historiskt varit en av Sveriges största exportmarknader i Mellanöstern.

På grund av de senaste årens instabilitet i landet har dock handeln påverkats negativt. Den svenska exporten ökade dock under 2023 till omkring en miljard kronor och bestod huvudsakligen av verkstads-, kemiska och farmaceutiska produkter samt transportmedel.

Importen från Irak uppgick under samma år till 3,3 miljoner.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen.

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden.

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd.

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle.

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen