Sverige riskerar smäll på 1 700 miljarder kronor

2024 11 30

Arlandas svaga utveckling har kostat Sverige uppemot 300 miljarder kronor.

Det framhålls i en ny analys av WSP som gjorts på uppdrag av Transportföretagen.

Slutsatsen är att ett “systematiskt underutnyttjande" av flygplatsen har orsakat gigantiska samhällsekonomiska förluster för Sverige.

Utebliven utveckling har enligt rapporten lett till ett produktionsbortfall på 192-303 miljarder kronor de senaste 20 åren.

Fortsätter trenden kan den totala förlusten uppgå till 1 700 miljarder kronor år 2050.

– Detta är en väckarklocka för Sverige, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, i ett uttalande.

"Bromskloss för hela ekonomin"

Rapporten beskrivs som “unik i sitt slag”.

I den analyseras Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Den jämförs även med nordiska motsvarigheter som Kastrup och Gardemoen.

Resultatet bedöms vara tydligt. Enligt Transportföretagen levererar Arlanda i betydligt sämre utsträckning i frågan om att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.

– Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten.

"Står vid ett vägskäl"

Under 2023 bedöms produktionsförlusten ha uppgått till 16-26 miljarder kronor.

Hade Arlanda utvecklats i samma takt som de stora flygplatserna i Norden hade man förra året hanterat 31 miljoner passagerare. Det vore 35 procent fler än vad som faktiskt var fallet.

Flygplatsen hamnar även i bottenskiktet när Europas 50 största flygplatser rankas i frågan om att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten.

– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.

Regeringen: Ska förbättras

I december förra året tillsatte regeringen Peter Norman som samordnare för Arlanda. Samordnaren ska föreslå åtgärder som kan öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten för flygplatsen som beskrivs ha "stor betydelse för hela landet".

– Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats och spelar en central roll för det svenska transportsystemet. Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny regel när du handlar i matbutik – gäller från 1 juli

2026 06 20

Möjligheten att betala i matbutiken förbättras.

Från och med den 1 juli sker en regeländring som ska göra det lättare att betala i matbutiken.

Ändringen sker efter ett initiativ från Riksbanken.

Då kan du betala

Från den 1 juli blir det möjligt att göra betalningar med betalkort – även om internetkopplingen till banken har gått ner.

Riksbanken har kommit överens med bankerna, handeln och kortföretagen att så kallade offline-betalningar ska bli möjliga när man vill köpa exempelvis mat, medicin och drivmedel, rapporterar SR.

– När datakommunikationen går ner, då genomförs det här köpet helt enkelt inte online, utan det kommer istället lagras i ett offline-läge i betalterminalen tills datakommunikationen kommer igång igen, och köpet då så att säga rasslar igenom, säger Maria Lundström, enhetschef på Riksbanken, till radiokanalen.

Köp när internetkopplingen till banken ligger nere kommer att bli möjliga om du har ett betalkort med ett chip.

Offline-betalningar ska gå att göra under en vecka för sammanlagt några tusenlappar.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar - orsakar rusning

”Störningar när man minst önskar det”

I matbutikerna ser man positivt på förändringen.

– Ur en beredskapssynpunkt, där vi står just nu i samhället så är det en jätteviktig del för att vi ska kunna ta betalt vid eventuella kriser och vad som helst som än kan hända. Ofta när det sker störningar så är det ju när det är som minst önskat, kan man säga, säger Viktoria Rubin, som driver en matbutik utanför Karlskrona.

90 procent av betalningarna i matbutiker görs idag med betalkort, enligt siffror från Riksbanken. Bara 5 procent av kunderna betalar kontant.

Möjligheten till offline-betalningar ses därför som en viktig beredskapsfråga. Riksbanken vill öka motståndskraften vid störningar i det digitala betalningssystemet.

”En milstolpe” i beredskapsarbetet

I oktober förra året meddelade man därför att offline-betalningar ska göras möjliga, och den 1 juli blir förändringen verklighet.

– I Sverige betalar vi i hög grad digitalt och användningen av kontanter är låg. Att allmänheten ska kunna betala med kort för exempelvis livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen, det vill säga offline, är en milstolpe i vårt intensifierade arbete med att stärka beredskapen, sade riksbankschef Erik Thedéen i ett uttalande när nyheten presenterades.

LÄS OCKSÅ: Sverige slår USA - hamnar en plats före

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Ny avgift införs första juli – blir dyrare att handla

2026 06 21

Snart blir det dyrare att beställa varor från länder utanför EU.

På senare år har kinesiska e-handelsjättar som Shein och Temu fullkomligt exploderat.

För att stötta inhemsk handel har EU tagit fram ett nytt regelverk som i praktiken innebär att det blir dyrare för svenskar att beställa varor från länder utanför EU.

Detta i form av en ny tullavgift som kommer att gälla från och med den första juli.

Ny tullavgift

Från och med den första juli införs en tullavgift på 3 euro – knappt 33 kronor – när man beställer en vara värd upp till 150 euro, alltså 1 645 kronor.

Det här gäller när man handlar på nätet och varan skickas från ett land utanför EU.

– Har du beställt före den 1 juli? Om dina varor kommer till EU och anmäls för import efter den 30 juni tas en tullavgift ut, oavsett när du gjorde din beställning, förklarar Tullverket.

Allt utanför EU

Den nya tullavgiften gäller för alla länder utanför EU.

Tullavgiften betalas per vara och hur stor tullavgiften blir beror på om man köper olika eller likadana varor.

– Beställer du flera varor med ett sammanlagt värde över 150 euro betalar du en procentuell tullavgift baserat på varornas värde, fortsätter Tullverket.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Tre offentliga skäl

Tullverket anger tre offentliga skäl till EU:s nya regler:

- Minska mängden småpaket till EU och Sverige vilka ger fler transporter, mer förpackningar och mer avfall.

- Minska risken att privatpersoner får hem produkter som kan vara brandfarliga, giftiga, felmärkta eller osäkra.

- Företag inom EU ska konkurrera på rättvisa villkor med företag utanför EU.

Ersätts 2028

Tullavgiften kommer att gälla inom hela unionen.

Avgiften är tillfällig och ersätts med en procentuell tullavgift från den 1 juli 2028.

– Om varan till exempel har gått sönder under transporten och du har reklamerat den, kan den som är deklarant ansöka om att få tillbaka avgifter från Tullverket, framhåller myndigheten.

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: Rupixen.com

Text: Redaktionen