Sverige riskerar smäll på 1 700 miljarder kronor

2024 11 30

Arlandas svaga utveckling har kostat Sverige uppemot 300 miljarder kronor.

Det framhålls i en ny analys av WSP som gjorts på uppdrag av Transportföretagen.

Slutsatsen är att ett “systematiskt underutnyttjande" av flygplatsen har orsakat gigantiska samhällsekonomiska förluster för Sverige.

Utebliven utveckling har enligt rapporten lett till ett produktionsbortfall på 192-303 miljarder kronor de senaste 20 åren.

Fortsätter trenden kan den totala förlusten uppgå till 1 700 miljarder kronor år 2050.

– Detta är en väckarklocka för Sverige, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, i ett uttalande.

"Bromskloss för hela ekonomin"

Rapporten beskrivs som “unik i sitt slag”.

I den analyseras Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Den jämförs även med nordiska motsvarigheter som Kastrup och Gardemoen.

Resultatet bedöms vara tydligt. Enligt Transportföretagen levererar Arlanda i betydligt sämre utsträckning i frågan om att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.

– Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten.

"Står vid ett vägskäl"

Under 2023 bedöms produktionsförlusten ha uppgått till 16-26 miljarder kronor.

Hade Arlanda utvecklats i samma takt som de stora flygplatserna i Norden hade man förra året hanterat 31 miljoner passagerare. Det vore 35 procent fler än vad som faktiskt var fallet.

Flygplatsen hamnar även i bottenskiktet när Europas 50 största flygplatser rankas i frågan om att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten.

– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.

Regeringen: Ska förbättras

I december förra året tillsatte regeringen Peter Norman som samordnare för Arlanda. Samordnaren ska föreslå åtgärder som kan öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten för flygplatsen som beskrivs ha "stor betydelse för hela landet".

– Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats och spelar en central roll för det svenska transportsystemet. Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: “Käftsmäll” för regeringen i ny mätning

2025 11 19

Nästa riksdagsval närmar sig med stormsteg.

Blott tio månader återstår till valet i september och partierna har nu börjat mobilisera inför valrörelsen.

Sedan tidigare har Liberalerna haft det tufft i opinionen och förra veckan noterades partiet för ett historiskt lågt stöd på 2,2 procent i SVT/Verians mätning.

Nu har även Kristdemokraterna trillat ned under fyraprocentsspärren med 3,7 procent i en rykande färsk opinionsmätning från Novus.

– Det finns så klart en stark symbolik i att ligga under fyraprocentsspärren med mindre än ett år kvar till valet, framhåller Torbjörn Sjöström, vd på Novus, i en kommentar.

Två förklaringar

Att två regeringspartier fallit under 4 procent beskrivs i en sammanställning av TV4 Nyheterna som en “käftsmäll” för regeringen och “en spark på Tidöpartiernas smalben”.

Torbjörn Sjöström ser två förklaringar till Liberalernas rekordlåga siffra: ett kraftigt tapp i sina främsta politiska frågor och en partiledare med lågt förtroende.

– Ett tydligt exempel på att lågt förtroende för partiledaren leder till lågt väljarstöd. L och Mohamsson måste verkligen arbeta med att bygga förtroende för henne. Förtroende byggs inte på spetsiga utspel, utan bredare arbete än så. Man måste visa vad man står för och att man kan lita på att den personen har en vilja till något större, menar opinionschefen.

"Kan inte räkna med stödröster"

Enligt Torbjörn Sjöström aktualiserar dagens utfall i opinionen frågan om stödröster. Att stödrösta på ett annat parti än sitt eget är dock beroende av regeringskonstellationen, framhäver Novus vd.

– Jag ser det inte som troligt att stödpartierna kan räkna med stödröster som det ser ut idag. Främst då SD är större än M. Sympatiserar man med ett M som säger att de vill regera med SD, är det som M sympatisör viktigt att M blir så stora som möjligt. Vem vågar då offra en röst på L eller KD?

I mätningen tappar även Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna något.

Moderaterna går starkast framåt med en ökning på 1,4 procentenheter.

Hela mätningen

Nedan ser du mätningen i sin helhet. I den högra stapeln anges förändringen jämfört med SVT/Verian tidigare mätning

Vänsterpartiet 6,3 -0,6

Socialdemokraterna 34,3 -0,6

Miljöpartiet 5,4 +1,0

Centerpartiet 5,1 -0,3

Liberalerna 2,2 0

Moderaterna 19,4 +1,4

Kristdemokraterna 3,7 -0,3

Sverigedemokraterna 21,0 -1,6

S+V+MP+C 51,1 -0,5

M+KD+SD+L 46,3* -0,5

*L och KD utanför riksdagen i denna mätning.

Källa: Novus

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

USA med ny fredsplan – har fått Ryssland att vända

2025 11 19

USA och Ryssland har i hemlighet inlett nya samtal med Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina.

Planen ska bestå av 28 punkter och har inspirerats av president Donald Trumps framgångar från avtalet om vapenvila i Gaza, uppger Axios natten till onsdagen.

Det är Trumps särskilda sändebud Steve Witkoff som leder arbetet. Den senaste tiden har utförliga diskussioner förts med det ryska sändebudet Krill Dmitriev, uppger en amerikansk tjänsteman för tidningen.

Den senare av dem bekräftar att samtalen pågår.

Och enligt Krill Dmitriev råder rysk optimism. Så pass mycket att Ryssland har svängt i sin inställning, menar sändebudet.

– Dmitriev uttryckte optimism om avtalets chanser att lyckas eftersom vi, till skillnad från tidigare försök, "känner att den ryska ståndpunkten verkligen hörs", rapporterar Axios.

Ställt maximala krav

Ryssland har återkommande ställt maximala krav på Ukraina i tidigare fredsförhandlingar, skriver Kyiv Independent.

Bland annat har kraven handlat om att Ukraina aldrig får gå med i Nato, att landet ska demilitariseras och att olagligt ryskockuperat territorium ska erkännas internationellt som delar av Ryssland.

Det är oklart om några av dessa ultimatum ingår i den nya plan som nu håller på att utformas.

Kreml: utgår från "överenskommelse

Utöver fred i Ukraina uppges samtalen behandla säkerhetsgarantier, Europas säkerhet och den amerikansk-ryska relationen i framtiden.

Vita huset har hittills inte kommenterat uppgifterna.

Enligt Dmitriev utgår planen dock från de principer som Ryssland menar att Trump och Vladimir Putin enades om i Alaska i augusti. Kreml har tidigare hävdat att det finns ett avtal mellan de två länderna, som ingen oberoende källa eller Vita huset dock har bekräftat.

– Det är faktiskt ett mycket bredare ramverk som i grund och botten säger: “Hur kan vi äntligen skapa varaktig säkerhet i Europa, inte bara i Ukraina”, säger Krill Dmitriev till Axios.

LÄS MER: ATACMS-missiler har slagit ner i Ryssland

Europa informerat

Amerikanska tjänstemän har uppgett för Axios att Vita huset har börjat informera Europa om den nya planen. Även Ukraina ska ha blivit underrättat.

– Vi vet att amerikanerna arbetar på något, säger en ukrainsk tjänsteman till tidningen.

Steve Witkoff skulle ha träffat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Turkiet idag. Det mötet ska ha blivit inställt, enligt uppgifter.

LÄS MER: Brutal anklagelse mot ryska folket – värre än Nazityskland

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Russia Office

Text: Redaktionen