Sverige riskerar ”otroligt pinsamt” scenario

2023 07 04

Det rapporterar nyhetsbyrån AFP i dag, tisdag.

Mötet sker på en begäran av Pakistan, knappt en vecka efter att en 37-årig man eldat en koran utanför en moské på Södermalm i Stockholm.

Koranbränningen har fördömts av påven och över 50 muslimska stater.

”Vore otroligt pinsamt”

Säkerhetsrådets talesperson Pascal Sim har uttalat sig om det extrainsatta mötet. 

– Vi kommer inom kort att diskutera den oroväckande ökningen av överlagda och offentliga handlingar av religiöst hat, som manifesteras av vanhelgandet av den heliga koranen i vissa europeiska och andra länder, säger han enligt AFP.

Huruvida Sverige kommer att pekas ut under mötet är oklart.

TV4 Nyheternas utrikeskommentator Elisabet Frerot varnar dock för ett sådant scenario.

Ett fördömande av Sverige beskriver Frerot som något som ”otroligt pinsamt”.

– De kan inte utfärda någon form av sanktioner, men ett fördömande vore naturligtvis otroligt pinsamt för Sverige som brukar vara det land som anklagar andra att bryta mot mänskliga rättigheter, säger hon enligt TV4.

UD kommenterar

Svenska UD har kommenterat människorättsrådets extrainsatta möte under tisdagen.

– Sverige kommer att i sedvanligt samråd med övriga EU ta ställning till de förslag som presenteras. I övrigt kommenterar vi inte en pågående process, framhåller UD i en skriftlig kommentar till SVT Nyheter.

Under förra veckan väckte UD stor uppmärksamhet när man fördömde koranbränningar i Sverige.

– Sveriges regering förstår till fullo att de islamofobiska handlingar som enskilda personer gjort sig skyldiga till vid manifestationer i Sverige kan vara kränkande för muslimer. Vi fördömer starkt dessa handlingar, som inte på något sätt återspeglar den svenska regeringens åsikter, skrev UD i ett mejl till SvD.

Kritiserar fördömandet  

Utrikesdepartementets fördömande har kritiserats – bland annat av yttrandesfrihetsexperten Nils Funcke.

– Regeringen drar det väldigt långt när man pratar om rasism och islamofobi. Pliktskyldigt nämner man att Sverige har en grundlagsskyddad yttrandefrihet. Här är det en person som använt sig av den och då är det regeringens uppgift att försvara den rätten, snarare än att ge sig in i någon typ av diskussion om hur det här påverkar relationen till Turkiet.

– Politiker ska inte gå in på det här aktiva sättet mot en person som använt sin yttrandefrihet, sa Funcke till DN under måndagen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 22

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen