Sverige riskerar internationell tvist – ”skapar osäkerhet”

2024 09 05

Sverige riskerar en tvist med EU, vilket skapar en stor osäkerhet för många aktörer.

Sverige får nu hård kritik av EU.

Anledningen är att Sverige inte har implementerat ett EU-direktiv fullt ut, vilket nu får EU att agera, rapporterar DI.

Det handlar om kraven på skärpt hållbarhetsredovisning, CSRD, hos företag.

Sverige har skjutit upp startdatumet för de nya reglerna, och riskerar nu att hamna i en juridisk tvist med EU, enligt tidningen.

”Skapar otydlig spelplan”

EU-kommissionen har inlett ett överträdelseförfarande, vilket kan leda till en tvist, rapporterar tidningen.

Det kan få allvarliga konsekvenser för svenska företag, menar flera bedömare.

– EU-kommissionen menar att Sverige måste ändra årsredovisningslagen så att CSRD träder i kraft redan för räkenskapsåret 2024. För företagen skapar det en otydlig spelplan, säger affärsjuristen och CSRD-experten till tidningen.

”Osäkerhet för många bolag”

Han menar att situationen blir väldigt osäker, särskilt för svenska bolag som har dotterbolag i andra länder.

– Resultatet kan bli att samtliga dotterbolag måste upprätta en egen hållbarhetsredovisning. Det här är en fråga som skapar osäkerhet för många internationella bolag, och vi vet ännu inte vad utfallet blir, säger David Frydlinger.

En tvist mellan Sverige och EU riskerar att leda till att Sverige döms till dryga böter.

Omtvistad klimatpolitik

Regeringens klimatpolitik har kritiserats av oppositionen och ibland även av forskare.

Nyligen gick regeringen dock ut och menade att de kommer att nå EU:s klimatmål, bland annat tack vare den nya reduktionsplikten.

Uppgifterna har dock ifrågasatts, bland annat i SVT, vars granskning visar att det finns fler scenarier än de regeringen presenterade.

Regeringen ville inte heller ge journalister det underlag som låg till grund för påståendet, enligt kanalen.

Foto: DreamPixer

Text: Redaktionen

Tyskland tvärvänder i Ukrainafråga – Kreml går i taket

2025 04 14

Under en längre tid har den ukrainska militären efterfrågat leveranser av den tyska långdistansroboten Taurus.

Roboten står högt upp på den ukrainska önskelistan. Taurus har en räckvidd på 500 kilometer, vilket innebär att den kan avfyras mot mål i Moskva.

Ett unikt vapen för Ukraina. Det amerikanska robotsystemet ATACMS, med en räckvidd på 300 kilometer, har inte kunnat användas mot mål i den ryska huvudstaden.

Tvärvänder

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har vägrat att leverera Taurus till Ukraina. Han menar att det skulle riskera att ”dra in Tyskland i kriget”. Detta eftersom den ukrainska militären inte kan avfyra robotarna utan assistans från tyska soldater.

Men Olaf Scholz efterträdare, kristdemokraten Friedrich Merz, drar inte samma slutsats.

I en intervju med Financial Times öppnar Tysklands tillträdande förbundskansler för leveranser av Taurus.

Merz fastslår att han är villig att skicka långdistansroboten om det sker i samordning med europeiska allierade.

– Både britterna och fransmännen gör det (skickar långdistansvapen, reds.anm). Så Tyskland borde också kunna göra det, säger Friedrich Merz till tidningen.

Ryssland hotar att attackera

Kreml har varnat Tyskland för att förse Ukraina med Taurus-robotar.

Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev har flaggat för att Moskva kan svara militärt på sådana leveranser. Enligt Medvedev kan Ryssland attackera mål på tyskt territorium.

– De säger att detta är i enlighet med internationell rätt. Tja, i så fall skulle attacker mot tyska fabriker där dessa robotar tillverkas också vara i full överensstämmelse med internationell lag, har Medvedev skrivit på sina sociala medier.

Fakta Taurus

- Taurus är en luftburen kryssningsrobot med en räckvidd på över 500 kilometer som används för att slå ut statiska mål på marken.

- Roboten kan användas vid precisionsangrepp mot stationära och halvstationära mål, inklusive bunkrar och andra djupt begravda fästningar.

- Taurus avfyras från stridsflygplan och har egna navigeringssystem och sensorer. Roboten har kapacitet att undvika fientliga radarsystem.

Källa: Saab

Foto: President of Ukraine Office resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Zelenskyj till hårt angrepp mot JD Vance

2025 04 14

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anklagar USA:s vicepresident JD Vance för att ”rättfärdiga” Rysslands invasion av Ukraina.

Zelenskyj går ut med anklagelsen i CBS News populära program ”60 Minutes”.

– Jag tror tyvärr att ett ryskt narrativ råder i USA. Jag talar om det enorma inflytande som Ryssland har över informationsflödet som påverkar USA:s politik och amerikanska politiker, säger Zelenskyj.

Presidenten pekar i synnerhet ut USA:s vicepresident JD Vance och anklagar honom för att ”på något sätt rättfärdiga Putins handlingar”.

– Jag har försökt förklara att man inte kan inta en mittenposition. Det finns en angripare och det finns ett offer. Ryssarna är angriparen, och vi är offret, säger Zelenskyj med hänvisning till det kaosartade mötet i Vita huset i februari.

Under mötet kallade Vance den ukrainske presidenten för ”respektlös” när Zelenskyj hävdade att Ryssland inte kommer respektera en vapenvila. Sedan skällde Vance ut Zeleneskyj för att han inte visat tillräckligt med tacksamhet för det amerikanska stödet.

Zelenskyj svarade med att bjuda in vicepresidenten till Ukraina för att bevittna förstörelsen som Ryssland orsakat.

Vance svarade inte på erbjudande, utan anklagade Zelenskyj för att anordna ”propagandaturer” för utländska ledare och journalister.

Ryssland kommenterar terrorbombningen

Zelenskyjs hårda anklagelse utfärdas kort efter den ryska terrorbombningen i Sumy i norra Ukraina.

Två ballistiska robotar slog ner i staden under palmsöndagen. Minst 34 personer dödades och åtminstone 117 skadades i attacken mot en gata mitt i staden.

På måndagseftermiddagen kommenterar Kreml attacken.

– Vår armé slår bara mot militära och militärrelaterade mål, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt AFP.

"Ryssarna bär skulden"

Kreml hävdar att robotarna avfyrades mot ett militärt möte i staden.

Artem Semenichin, borgmästare i staden Konotop i Sumy, bekräftar att en medaljceremoni för soldater var planerad. Han är mycket kritisk till beslutet, men betonar samtidigt att huvudmålet för attacken var civilbefolkningen.

– Mål nummer ett var civila, främst barn. Mål nummer två var militären som faktiskt samlades, säger han till Ukrainska Pravda.

Vidare betonar Semenichin att det inte råder någon tvekan över vem som bär ansvaret för attacken.

– Ryssarna bär skulden för vad som hände i Sumy. Deras mål var först och främst civila och i andra hand militären.

Inga militärer dödades, enligt borgmästaren. Samtliga 34 dödsfall uppges vara civila.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen