Sverige riskerar att slå dystert EU-rekord

2024 01 13

– Vi är mitt i den kanske största förändringen i modern tid för kriminalvården, säger Martin Holmgren, generaldirektör för kriminalvården till Sveriges radio.

6 000 personer

Kriminalvården är den statliga myndighet som ansvarar för häkten, fängelser och frivård i Sverige. Myndighetens uppgift är att göra samhället säkrare, tryggare och att minska återfall i brott.

I kriminalvårdens uppdrag ingår också att transportera personer som dömts eller misstänks för brott mellan domstol, häkte och anstalt.

– Kriminalvårdens 46 fängelser har olika säkerhetsklassificering, från 1 till 3, där 1 är den högsta säkerhetsklassen och 3 är den lägsta, skriver myndigheten på sin hemsida.

I dag sitter ungefär 6 000 personer i fängelse i Sverige.

Tidöpartiernas förslag

Men den siffran kan öka markant de närmaste åren.

– Om Tidöpartiernas alla straffskärpningar blir verklighet räknar kriminalvården med att 35 000 personer kommer att sitta i fängelse, säger Martin Holmgren till radion.

Tidöpartierna vill skärpa straffen för fångar, något som riskerar att leda till stora förändringar inom rättsväsendet.

I dag fungerar det som så att fångar som sköter sig ofta släpps efter två tredjedelar av strafftiden. Ett av Tidöpartiernas förslag är att slopa dagens ordning med villkorlig frigivning.

Något som riskerar att leda till allvarliga konsekvenser.

Oro

Kriminalvården har överlämnat en rapport till regeringen.

I rapporten framgår vilka konsekvenser som en drastisk ökning av fångar kan leda till.

Av rapporten framgår att dramatiskt öka antalet platser på häkten och fängelser bland annat kan innebära ökad trängsel.

Utöver trängsel riskerar ett ökat antal fångar leda till lägre personaltäthet. Men också risker för våld.

Inte säkert

Men om Sverige kommer att få uppemot 35 000 fångar är ännu inte säkert.

–  Om du utgår ifrån det här som beskrivit som 35 000 så är det ett högt scenario som vi inte alls är säkra på, säger Martin Holmgren.

– Vi är visserligen så att säga trygga med att vi gjort våra bästa bedömningar men det är teoretiskt, det bygger till exempel på att regering och riksdag helt och hållet tar bort reglerna om villkorlig frigivning som skulle få stor effekt, och det vet man inte hur det blir med det i slutändan.

Foto: Kriminalvården

Text: Redaktionen

Folkhälsomyndigheten: Alla svenska patienter med symtom ska testas

2024 06 22

Alla svenska patienter som läggs in på sjukhus med influensasymtom ska nu testas för viruset. 

Förändringen har redan börjat appliceras i Sverige, bekräftar Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

– Sjukhusen skickar proverna till oss för sekvensering av viruset, för att utesluta att det rör sig om fågelinfluensa, säger han till Läkemedelsvärlden.

"Potential för pandemi"

Magnus Gisslén understryker att fågelinfluensan, H5N1, i allra högsta grad är en viktig fråga för Folkhälsomyndigheten.

Konsekvenserna om man missar en ny smittspridning kan bli allvarliga.

– Fågelinfluensa är en patogen med potential att orsaka en pandemi bland människor, vilket både vi och andra myndigheter måste ha beredskap för, säger Magnus Gisslén.

Uppmaning från Europa

Den skärpta övervakningen har satts in efter en uppmaning från Europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC.

Tidigare har Världshälsoorganisationen, WHO, slagit larm om en ökad spridning av just fågelinfluensa. Nyligen bekräftade Finland att man ska inleda en massvaccination av medborgare som har förhöjd risk att smittas av viruset, till exempel personer som arbetar med fjäderfän.

EU har köpt upp 665 000 vaccindoser av tillverkaren CSL Seqirus och förbehåller sig rätten att köpa ytterligare 40 miljoner doser de kommande fyra åren.

Sverige har dock sagt nej till att ingå i upphandlingen.

– Vi har få fall jämfört med förra året, och sommarhalvåret är normalt sett högsäsong för fågelinfluensa. Det gör att vi bedömer att risken för större spridning är låg, sade Magnus Gisslén till DN för två veckor sedan.

Till Läkemedelsvärlden tillägger statsepidemiologen att detta gäller “för närvarande”.

Första dödsfallet

I början av juni meddelade WHO att det första dödsfallet kopplat till fågelinfluensa ägt rum när en 59-årig man i Mexiko testats positivt av viruset, utan att ha haft kontakt med djur, och därefter avled på sjukhus.

Efteråt gick WHO ut med att dödsfallet hade olika orsaker inte kunde tillskrivas viruset. Risken för allmänheten bedöms som låg, var beskedet då.

Foto: Folkhälsomyndigheten resp Lena Katarina Johansson, Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen

Bebis har anträffats med 23 brutna ben

2024 06 22

Det är i Kristianstad som personal på akuten har tvingats agera.

Detta efter att föräldrar kommit in med sitt nyfödda barn.

Föräldraparet sökte vård för barnet, men personalen upptäckte skador som gjorde att de kopplade in Socialtjänsten.

Det rapporterar TV4 och Sydsvenskan.

23 brutna ben

Efter att barnet undersökts vid centralsjukhuset i Kristianstad slog personalen på akuten fast att det rörde sig om anmärkningsvärda skador.

Den nio veckor gamla bebisen hade 23 brutna ben, bland annat på överarmen, revbenen, hand- och fotlederna.

Personalen slog larm till Socialtjänsten, varpå föräldrarna hävdade att bärsjalen satt för hårt och var den förmodade orsaken till skadorna.

“Upprepat våld”

Rättsläkaren menar att det finns tecken på “upprepat trubbigt våld” och att “den samlade skadebilden visar att de har tillfogats av annan person”.

– Barnet har haft omfattande skador och det här har varit ett mycket komplicerat ärende, säger åklagare Magdalena Holmberg till Sydsvenskan.

Brottsmisstankar upprättades mot föräldrarna initialt men har sedermera lagts ner på grund av bristande bevis.

Barnet har efter händelsen stora motoriska svårigheter, men stora oklarheter råder alltjämt angående exakt hur skadorna uppstod.

Alla kan anmäla

Socialtjänsten arbetar löpande med att se till att barn inte far illa, och uppmanar alla som gjort observationer att anmäla om man misstänker att ett barn skadas.

– Alla rekommenderas att anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten, förklarar Socialstyrelsen.

– Anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som berör barn och unga, skola, hälso- och sjukvård och tandvård till exempel, är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa.

Kan göras anonymt

Utöver de som är anmälningsskyldiga så är det viktigt att allmänheten vet om att misstankar alltid ska anmälas.

– Alla som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialtjänsten, fortsätter Socialstyrelsen.

– Som privatperson har du möjlighet att vara anonym, men det förutsätter att du inte berättar vem du är när du kontaktar socialtjänsten.

Foto: A. Romansa

Text: Redaktionen