Sverige riskerar att slå dystert EU-rekord
2024 01 13
Om 10 år kan Sverige ha den största andelen fångar i EU.
– Vi är mitt i den kanske största förändringen i modern tid för kriminalvården, säger Martin Holmgren, generaldirektör för kriminalvården till Sveriges radio.
6 000 personer
Kriminalvården är den statliga myndighet som ansvarar för häkten, fängelser och frivård i Sverige. Myndighetens uppgift är att göra samhället säkrare, tryggare och att minska återfall i brott.
I kriminalvårdens uppdrag ingår också att transportera personer som dömts eller misstänks för brott mellan domstol, häkte och anstalt.
– Kriminalvårdens 46 fängelser har olika säkerhetsklassificering, från 1 till 3, där 1 är den högsta säkerhetsklassen och 3 är den lägsta, skriver myndigheten på sin hemsida.
I dag sitter ungefär 6 000 personer i fängelse i Sverige.
Tidöpartiernas förslag
Men den siffran kan öka markant de närmaste åren.
– Om Tidöpartiernas alla straffskärpningar blir verklighet räknar kriminalvården med att 35 000 personer kommer att sitta i fängelse, säger Martin Holmgren till radion.
Tidöpartierna vill skärpa straffen för fångar, något som riskerar att leda till stora förändringar inom rättsväsendet.
I dag fungerar det som så att fångar som sköter sig ofta släpps efter två tredjedelar av strafftiden. Ett av Tidöpartiernas förslag är att slopa dagens ordning med villkorlig frigivning.
Något som riskerar att leda till allvarliga konsekvenser.
Oro
Kriminalvården har överlämnat en rapport till regeringen.
I rapporten framgår vilka konsekvenser som en drastisk ökning av fångar kan leda till.
Av rapporten framgår att dramatiskt öka antalet platser på häkten och fängelser bland annat kan innebära ökad trängsel.
Utöver trängsel riskerar ett ökat antal fångar leda till lägre personaltäthet. Men också risker för våld.
Inte säkert
Men om Sverige kommer att få uppemot 35 000 fångar är ännu inte säkert.
– Om du utgår ifrån det här som beskrivit som 35 000 så är det ett högt scenario som vi inte alls är säkra på, säger Martin Holmgren.
– Vi är visserligen så att säga trygga med att vi gjort våra bästa bedömningar men det är teoretiskt, det bygger till exempel på att regering och riksdag helt och hållet tar bort reglerna om villkorlig frigivning som skulle få stor effekt, och det vet man inte hur det blir med det i slutändan.
Foto: Kriminalvården
Text: Redaktionen
