Sverige riskerar att slå dystert EU-rekord

2024 01 13

– Vi är mitt i den kanske största förändringen i modern tid för kriminalvården, säger Martin Holmgren, generaldirektör för kriminalvården till Sveriges radio.

6 000 personer

Kriminalvården är den statliga myndighet som ansvarar för häkten, fängelser och frivård i Sverige. Myndighetens uppgift är att göra samhället säkrare, tryggare och att minska återfall i brott.

I kriminalvårdens uppdrag ingår också att transportera personer som dömts eller misstänks för brott mellan domstol, häkte och anstalt.

– Kriminalvårdens 46 fängelser har olika säkerhetsklassificering, från 1 till 3, där 1 är den högsta säkerhetsklassen och 3 är den lägsta, skriver myndigheten på sin hemsida.

I dag sitter ungefär 6 000 personer i fängelse i Sverige.

Tidöpartiernas förslag

Men den siffran kan öka markant de närmaste åren.

– Om Tidöpartiernas alla straffskärpningar blir verklighet räknar kriminalvården med att 35 000 personer kommer att sitta i fängelse, säger Martin Holmgren till radion.

Tidöpartierna vill skärpa straffen för fångar, något som riskerar att leda till stora förändringar inom rättsväsendet.

I dag fungerar det som så att fångar som sköter sig ofta släpps efter två tredjedelar av strafftiden. Ett av Tidöpartiernas förslag är att slopa dagens ordning med villkorlig frigivning.

Något som riskerar att leda till allvarliga konsekvenser.

Oro

Kriminalvården har överlämnat en rapport till regeringen.

I rapporten framgår vilka konsekvenser som en drastisk ökning av fångar kan leda till.

Av rapporten framgår att dramatiskt öka antalet platser på häkten och fängelser bland annat kan innebära ökad trängsel.

Utöver trängsel riskerar ett ökat antal fångar leda till lägre personaltäthet. Men också risker för våld.

Inte säkert

Men om Sverige kommer att få uppemot 35 000 fångar är ännu inte säkert.

–  Om du utgår ifrån det här som beskrivit som 35 000 så är det ett högt scenario som vi inte alls är säkra på, säger Martin Holmgren.

– Vi är visserligen så att säga trygga med att vi gjort våra bästa bedömningar men det är teoretiskt, det bygger till exempel på att regering och riksdag helt och hållet tar bort reglerna om villkorlig frigivning som skulle få stor effekt, och det vet man inte hur det blir med det i slutändan.

Foto: Kriminalvården

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen