Sverige rasar ur prestigefull lista – aldrig hänt förr

2025 10 09

Karolinska institutet, Lunds universitet och Uppsala universitet är bara några exempel på prestigefulla utbildningssäten på svensk mark.

Universiteten lockar varje år forskare och studenter från hela världen.

Men ingen av dem platsar längre på topp 50 på den omtalade rankinglistan från World University Ranking. 

Efter att Karolinska institutet, KI, halkat ned från 49:e till 53:e plats finns det inte längre ett enda svenskt universitet bland de 50  bäst rankade lärosätena i världen.

Det har aldrig tidigare hänt.

Given etta

Förstaplatsen på hela listan är däremot lika given i år som de senaste tio åren.

– Oxford behåller förstaplatsen för tionde året i rad, drivet av starkt betyg i forskningsmiljön, framhåller Times Higher Education som ligger bakom listan.

– Princeton når delad tredjeplats och är det enda amerikanska universitetet som uppnått sitt bästa resultat någonsin i år.

LÄS OCKSÅ: ”Allvarligt” – 1,3 miljoner svenskar har samma problem på jobbet

Tungt för Sverige

Kina har fem universitet bland de 40 bästa. Det är en förbättring från fjolårets tre stycken, även om toppuniversiteten ligger kvar på samma nivåer som förra året.

Hongkong har samtidigt rekordhöga sex platser bland de 200 bästa och Indien har för första gången det näst högsta antalet rankade universitet. Enbart USA ligger före.

Men tyngre är det alltså för Sverige.

Karolinska institutet är högst rankat av de svenska lärosätena och landar på plats 53.

Därefter följer Lunds universitet på plats 95, Kungliga Tekniska Högskolan på plats 98 och Uppsala universitet på plats 128.

Chalmers tekniska högskola samt universiteten i Linköping, Stockholm och Göteborg ligger samtliga mellan plats 201-250.

Totalt har Times Higher Education tittat på över 2 000 utbildningssäten i världen. Fem grundpelare har varit vägledande i rankingen:

- Undervisning

- Forskningsmiljö

- Forskningskvalitet

- Internationell utblick

- Industri

LÄS MER: Svenska jätten varslar – 200 förlorar jobbet

Foto: S. Sammy

Text: Redaktionen

Forskare totalsågar nytt köttråd – ät det här i stället

2025 10 09

Studien, som tagits fram av 70 experter från sex kontinenter, rekommenderar ett dagligt intag på högst 15 gram rött kött.

Enligt forskarna fyller den nya köttrekommendationen två syften – den ska både främja folkhälsan och värna miljön.

– Detta är ett avgörande vetenskapligt ögonblick för livsmedelssystem, och en uppmaning till handling för en hälsosam, rättvis och mer levande framtid, skriver forskarna om den nya studien.

Totalsågas av svensk forskare

Det råder dock delade meningar om den nya kostrekommendationen.

LiU-professorn och överläkaren Fredrik Nyström är mycket kritisk till uppmaningen om max 15 gram rött kött om dagen.

– Det finns fortfarande inga ordentliga studier som visar att det är bra att äta vegansk kost – vilket man får kalla det när man drar ner på köttkonsumtionen så här mycket, säger han till P4 Östergötland.

Professorn ”litar inte ett dugg” på den nya forskningen. Han hänvisar till erfarenheter från sitt yrke som läkare. Enligt Nyström är det ”jättetydligt” att personer med begränsad köttkonsumtion ofta får problem med svår vitaminbrist och livshotande blodbrist.

Ät det här i stället

Fredrik Nyström lyfter fram en annan diet som enligt honom håller människor friskare längre. Enligt professorn är medelhavskost att föredra framför lågfettkost.

– Den enda riktigt bra studie som visar hur man håller sig friskare längre med en specifik kost är fortfarande studien om medelhavskost som heter Predimed,säger han till radion.

Nyström påpekar att Predimed-studien visar att medelhavskost kan halvera risken för diabetes jämfört med lågfettkost.

LÄS MER: Forskare varnar för populär mat – ”Finns ingen säker mängd” 

FAKTA: Predimed-studien

- I den omfattande interventionsstudien Predimed kunde forskare visa att traditionell medelhavsmat med extra mycket olivolja eller nötter och mandel kunde förebygga hjärtkärlsjukdom i form av hjärtinfarkt och stroke hos riskindivider.

- I ett mycket stort antal vetenskapliga publikationer har man också visat att risken för många andra vanliga folkhälsosjukdomar kunde påverkas. Risken för bröstcancer minskade hos kvinnorna i interventionsgrupperna, risken för diabetes halverades, risken för depressiva besvär minskade liksom risken för nedsatt minnesfunktion.

- Studien har också bidragit med ny kunskap om de bakomliggande mekanismer rörande de preventiva effekterna av ett hälsosamt matmönster

Källa: Hjärt- och lungfonden

LÄS OCKSÅ: Tungt krav om bensinbilar – EU under press 

Foto: Janesca

Text: Redaktionen