Sverige pekar ut akut hälsohot – tar frågan till EU

2023 03 06

Antibiotikaresistens är ett av vår tids största hälsohot.

Det framhåller socialminister Jakob Forssmed (KD). 

Nu vill regeringen ge frågan betydligt större uppmärksamhet.

Sverige kommer att ta upp frågan i samband med att  EU-ländernas hälsoministrar träffas i Stockholm i dag, måndag.

– Det är i förlängningen modern sjukvård som står på spel. Det handlar om att vi i framtiden inte kommer kunna göra enkla knäoperationer och att cancerbehandlingar kommer att bli omöjliga om vi inte klarar frågan om antibiotikaresistens, säger Jakob Forssmed till Altinget.

Sverige tar täten

Måndagens möte ses som ett första steg i Sveriges ambition att under EU-ordförandeskapet påverka unionens arbete i frågan.

Socialministern konstaterar att det krävs ett samarbete över landsgränserna för att komma till bukt med problemet.

Han jämför det med klimatfrågan.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, säger Jacob Forssmed till Altinget.

Går om cancer

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens.

Enligt en undersökning från 2014 av den brittiska regeringen beräknas drygt 10 miljoner människor årligen dö av läkemedelsresistenta infektioner 2050.

Samma år förväntas antibiotikaresistens gå om cancer som den näst vanligaste dödsorsaken i världen.

Socialstyrelsen står värd

Måndagens EU-möte arrangeras av Socialdepartementet. 

Vid mötet lyfts frågor om hur EU kan stärka de globala åtgärderna mot antibiotikaresistens, framhåller departementet.

Socialstyrelsen deltar som expertmyndighet.

–  Antibiotikaresistenta bakterier känner inga gränser, därför behöver vi hjälpas åt, inom Sverige, inom EU och globalt. Vi behöver också samverka över samhällssektorer. Frågan berör allt från djurhållning, livsmedel, hälso- och sjukvård till oss själva som individer, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen.

Hon konstaterar att Sverige på flera sätt är ett föregångsland tack vare tidiga insatser mot antibiotikaresistens.

Så kan man minska användningen av antibiotika

- Förbättra vårdhygien för att minska spridningen av vårdrelaterade infektioner.  

- Förbättra tillgången till tillförlitliga laboratorieanalyser för göra en säkrare diagnostik och få mer information om förekomsten av resistenta bakterier på de platser där vi jobbar. 

- Utbilda personal i klokare förskrivning av antibiotika och vikten av vårdhygien för att begränsa smittspridning på sjukhus och vårdcentraler.

- Studier för att kartlägga antibiotikaförskrivning och användning.

- Kliniska studier på nya läkemedelskombinationer för behandling av multiresistent tuberkulos. 

- Påverkansarbete  för att sänka priser och öka tillgången på vaccin och för att öka  investeringar i forskning och utveckling av nya antibiotika och diagnostikmetoder. 

Källa: Läkare utan gränser

Foto: P. Guillaume

Text: Redaktionen

Svensk bilist fast i fartkameran – ursäkten väcker rubriker utomlands

2024 12 12

Två gånger i år har en svensk man i 50-årsåldern åkt fast för fortkörning.

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Rusning till ICA – kunderna väller in

2024 12 12

Kunderna har återvänt med råge till Sveriges största livsmedelskedja Ica.

Det visar nya siffror som presenteras på onsdagen.

På ett år har Ica-butikernas nettoomsättning ökat med 8,2 procent, rapporterar Dagligvarunytt i en stor granskning.

Ica-handlarna jublar efter beskedet.

Göran Blomberg, vd Ica-handlarnas Förbund, välkomnar de nya siffrorna och konstaterar att hårt arbete ligger bakom uppgången.

– Vi har jobbat mer med pris senaste åren. Samtidigt vet vi att hushållen uppskattar våra andra mervärden, säger han till tidningen och fortsätter:

– Därför kommer kunderna tillbaka till oss. Ica har växt mer än index i över ett år.

Starkt tredje kvartal

Försäljningsökningen är ett välkommet besked för Ica-koncernen.

Efter flera prishöjningar tappade Ica-butikerna marknadsandelar under både 2022 och 2023.

2024 har dock varit ett betydligt bättre år för Ica. I det tredje kvartalet ökade koncernens omsättning med 6,5 procent.

– Tredje kvartalet bjöd på volymtillväxt, ökade marknadsandelar på totalen 12 månader i rad och i kvartalet för Icas samtliga butiksprofiler, samt god lönsamhet i koncernen som helhet där Rimi Baltic gör ett riktigt bra kvartal, kommenterade Ica Gruppens vd Nina Jönsson.

– Matpriserna förblev stabila men pris är fortsatt av stor vikt. Samtidigt ser vi en viss optimism hos kunderna – man ser även till andra värden. Vi fortsätter att stärka vårt gemensamma erbjudande samtidigt som vi tar viktiga kliv i hållbarhetsarbetet.

Nina Jönsson passade även på att berömma Icas klimatarbete.

– Jag är mycket stolt över att Ica Gruppen nu har fått vetenskapligt baserade netto noll-klimatmål godkända av Science Based Targets Initiative (SBTi). Som en stor aktör i livsmedelkedjan vill Ica visa vägen och bidra till att minska den globala uppvärmningen i linje med Paris-avtalet. De godkända klimatmålen är därför ett viktigt steg framåt, där vi involverar både leverantörer och kunder på vår resa.

Foto: Ica Gruppen

Text: Redaktionen