Sverige pekar ut akut hälsohot – tar frågan till EU
2023 03 06
Antibiotikaresistens är ett av vår tids största hälsohot.
Det framhåller socialminister Jakob Forssmed (KD).
Nu vill regeringen ge frågan betydligt större uppmärksamhet.
Sverige kommer att ta upp frågan i samband med att EU-ländernas hälsoministrar träffas i Stockholm i dag, måndag.
– Det är i förlängningen modern sjukvård som står på spel. Det handlar om att vi i framtiden inte kommer kunna göra enkla knäoperationer och att cancerbehandlingar kommer att bli omöjliga om vi inte klarar frågan om antibiotikaresistens, säger Jakob Forssmed till Altinget.
Sverige tar täten
Måndagens möte ses som ett första steg i Sveriges ambition att under EU-ordförandeskapet påverka unionens arbete i frågan.
Socialministern konstaterar att det krävs ett samarbete över landsgränserna för att komma till bukt med problemet.
Han jämför det med klimatfrågan.
– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, säger Jacob Forssmed till Altinget.
Går om cancer
Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier.
I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens.
Enligt en undersökning från 2014 av den brittiska regeringen beräknas drygt 10 miljoner människor årligen dö av läkemedelsresistenta infektioner 2050.
Samma år förväntas antibiotikaresistens gå om cancer som den näst vanligaste dödsorsaken i världen.
Socialstyrelsen står värd
Måndagens EU-möte arrangeras av Socialdepartementet.
Vid mötet lyfts frågor om hur EU kan stärka de globala åtgärderna mot antibiotikaresistens, framhåller departementet.
Socialstyrelsen deltar som expertmyndighet.
– Antibiotikaresistenta bakterier känner inga gränser, därför behöver vi hjälpas åt, inom Sverige, inom EU och globalt. Vi behöver också samverka över samhällssektorer. Frågan berör allt från djurhållning, livsmedel, hälso- och sjukvård till oss själva som individer, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen.
Hon konstaterar att Sverige på flera sätt är ett föregångsland tack vare tidiga insatser mot antibiotikaresistens.
Så kan man minska användningen av antibiotika
- Förbättra vårdhygien för att minska spridningen av vårdrelaterade infektioner.
- Förbättra tillgången till tillförlitliga laboratorieanalyser för göra en säkrare diagnostik och få mer information om förekomsten av resistenta bakterier på de platser där vi jobbar.
- Utbilda personal i klokare förskrivning av antibiotika och vikten av vårdhygien för att begränsa smittspridning på sjukhus och vårdcentraler.
- Studier för att kartlägga antibiotikaförskrivning och användning.
- Kliniska studier på nya läkemedelskombinationer för behandling av multiresistent tuberkulos.
- Påverkansarbete för att sänka priser och öka tillgången på vaccin och för att öka investeringar i forskning och utveckling av nya antibiotika och diagnostikmetoder.
Källa: Läkare utan gränser
Foto: P. Guillaume
Text: Redaktionen