Sverige pekar ut akut hälsohot – tar frågan till EU

2023 03 06

Antibiotikaresistens är ett av vår tids största hälsohot.

Det framhåller socialminister Jakob Forssmed (KD).

Nu vill regeringen ge frågan betydligt större uppmärksamhet.

Sverige kommer att ta upp frågan i samband med att EU-ländernas hälsoministrar träffas i Stockholm i dag, måndag.

– Det är i förlängningen modern sjukvård som står på spel. Det handlar om att vi i framtiden inte kommer kunna göra enkla knäoperationer och att cancerbehandlingar kommer att bli omöjliga om vi inte klarar frågan om antibiotikaresistens, säger Jakob Forssmed till Altinget.

Sverige tar täten

Måndagens möte ses som ett första steg i Sveriges ambition att under EU-ordförandeskapet påverka unionens arbete i frågan.

Socialministern konstaterar att det krävs ett samarbete över landsgränserna för att komma till bukt med problemet.

Han jämför det med klimatfrågan.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, säger Jacob Forssmed till Altinget.

Går om cancer

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier.

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens.

Enligt en undersökning från 2014 av den brittiska regeringen beräknas drygt 10 miljoner människor årligen dö av läkemedelsresistenta infektioner 2050.

Samma år förväntas antibiotikaresistens gå om cancer som den näst vanligaste dödsorsaken i världen.

Socialstyrelsen står värd

Måndagens EU-möte arrangeras av Socialdepartementet.

Vid mötet lyfts frågor om hur EU kan stärka de globala åtgärderna mot antibiotikaresistens, framhåller departementet.

Socialstyrelsen deltar som expertmyndighet.

– Antibiotikaresistenta bakterier känner inga gränser, därför behöver vi hjälpas åt, inom Sverige, inom EU och globalt. Vi behöver också samverka över samhällssektorer. Frågan berör allt från djurhållning, livsmedel, hälso- och sjukvård till oss själva som individer, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen.

Hon konstaterar att Sverige på flera sätt är ett föregångsland tack vare tidiga insatser mot antibiotikaresistens.

Så kan man minska användningen av antibiotika

- Förbättra vårdhygien för att minska spridningen av vårdrelaterade infektioner.

- Förbättra tillgången till tillförlitliga laboratorieanalyser för göra en säkrare diagnostik och få mer information om förekomsten av resistenta bakterier på de platser där vi jobbar.

- Utbilda personal i klokare förskrivning av antibiotika och vikten av vårdhygien för att begränsa smittspridning på sjukhus och vårdcentraler.

- Studier för att kartlägga antibiotikaförskrivning och användning.

- Kliniska studier på nya läkemedelskombinationer för behandling av multiresistent tuberkulos.

- Påverkansarbete för att sänka priser och öka tillgången på vaccin och för att öka investeringar i forskning och utveckling av nya antibiotika och diagnostikmetoder.

Källa: Läkare utan gränser

Foto: P. Guillaume

Text: Redaktionen

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen