Sverige pekar ut akut hälsohot – tar frågan till EU

2023 03 06

Antibiotikaresistens är ett av vår tids största hälsohot.

Det framhåller socialminister Jakob Forssmed (KD).

Nu vill regeringen ge frågan betydligt större uppmärksamhet.

Sverige kommer att ta upp frågan i samband med att EU-ländernas hälsoministrar träffas i Stockholm i dag, måndag.

– Det är i förlängningen modern sjukvård som står på spel. Det handlar om att vi i framtiden inte kommer kunna göra enkla knäoperationer och att cancerbehandlingar kommer att bli omöjliga om vi inte klarar frågan om antibiotikaresistens, säger Jakob Forssmed till Altinget.

Sverige tar täten

Måndagens möte ses som ett första steg i Sveriges ambition att under EU-ordförandeskapet påverka unionens arbete i frågan.

Socialministern konstaterar att det krävs ett samarbete över landsgränserna för att komma till bukt med problemet.

Han jämför det med klimatfrågan.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, säger Jacob Forssmed till Altinget.

Går om cancer

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier.

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens.

Enligt en undersökning från 2014 av den brittiska regeringen beräknas drygt 10 miljoner människor årligen dö av läkemedelsresistenta infektioner 2050.

Samma år förväntas antibiotikaresistens gå om cancer som den näst vanligaste dödsorsaken i världen.

Socialstyrelsen står värd

Måndagens EU-möte arrangeras av Socialdepartementet.

Vid mötet lyfts frågor om hur EU kan stärka de globala åtgärderna mot antibiotikaresistens, framhåller departementet.

Socialstyrelsen deltar som expertmyndighet.

– Antibiotikaresistenta bakterier känner inga gränser, därför behöver vi hjälpas åt, inom Sverige, inom EU och globalt. Vi behöver också samverka över samhällssektorer. Frågan berör allt från djurhållning, livsmedel, hälso- och sjukvård till oss själva som individer, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen.

Hon konstaterar att Sverige på flera sätt är ett föregångsland tack vare tidiga insatser mot antibiotikaresistens.

Så kan man minska användningen av antibiotika

- Förbättra vårdhygien för att minska spridningen av vårdrelaterade infektioner.

- Förbättra tillgången till tillförlitliga laboratorieanalyser för göra en säkrare diagnostik och få mer information om förekomsten av resistenta bakterier på de platser där vi jobbar.

- Utbilda personal i klokare förskrivning av antibiotika och vikten av vårdhygien för att begränsa smittspridning på sjukhus och vårdcentraler.

- Studier för att kartlägga antibiotikaförskrivning och användning.

- Kliniska studier på nya läkemedelskombinationer för behandling av multiresistent tuberkulos.

- Påverkansarbete för att sänka priser och öka tillgången på vaccin och för att öka investeringar i forskning och utveckling av nya antibiotika och diagnostikmetoder.

Källa: Läkare utan gränser

Foto: P. Guillaume

Text: Redaktionen

Bortglömd stad upptäckt i vattnet – “som ett verkligt Atlantis”

2025 11 17

Resterna av en förlorad stad har hittats i en av världens djupaste sjöar.

Upptäckten har gjorts i sjön Ysyk-Köl i Kirgizistan, en massiv saltsjö med ett maxdjup på 668 meter.

Försvann i jordbävning

Vid en exkursion har ryska arkeologer hittat “spår av nedsänkt stad” som förstördes av en förödande jordbävning på 1400-talet, rapporterar brittiska Daily Mail.

Tidningen jämför upptäckten med legenden om Atlantis, den mytiska försvunna civilisationen som påstås ha sjunkit till havets botten som ett straff från gudarna.

"Stort handelscentrum"

Bland bevisen finns exempelvis rester av en medeltida begravningsplats, stora keramiska kärl och delar av en byggnad av bränt tegel.

Enligt forskarna tror man att staden var centrum för bland annat muslimska bönehus, skolor och badhus.

När staden gick förlorad på 1400-talet var det en tragedi som kan jämföras med katastrofen Pompeji i omfattning, då ett våldsamt vulkanutbrott från Vesuvius år 79 e.Kr. begravde städerna Pompeji, Herculaneum, Stabiae och flera andra samhällen i Kampanien i södra Italien.

– Platsen vi studerar var en stad eller ett stort handelscentrum, säger expeditionsledaren Valerij Koltjenko, även forskare vid Kirgizistans nationella vetenskapsakademi, enligt Daily Mail.

LÄS MER: Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

Upphörde att existera

Ysyk-Köl är nästan 182 kilometer lång och nästan 60 kilometer bred. Det är den åttonde största sjön i hela världen och syns från rymden.

När den upptäckta bosättningen ödelades av en jordbävning hade sannolikt invånarna dock redan lämnat staden.

– Efter jordbävningskatastrofen förändrades regionens befolkning drastiskt, och den rika medeltida bosättningscivilisationen upphörde att existera, säger Valerij Koltjenko.

Inte unikt

Trots jämförelsen med mytomspunna Atlantis är upptäckten i sig inte unik. Att landområden sjunker till havsbotten är inte ovanligt.

Det mest kända exemplet är kanske Ravenser Odd, en brittisk hamnstad som svämmades över och övergavs på 1300-talet. Platsen är idag helt under vatten.

LÄS MER: Forskare i chock – kan ha upptäckt försvunnen värld

Foto: M. Dudin

Text: Redaktionen

Rysk jättefabrik tvingas stänga – landets största

2025 11 18

En av Rysslands industrijättar tvingas att stänga sin fabrik.

Den ryska ekonomin slås tungt av situationen i landet och västvärldens sanktioner.

Flera industrijättar tvingas till minskningar av produktionen på grund av den bristande efterfrågan.

– Tidigare har minst tio ryska företag inom gruv-, transport- och verkstadssektorerna beslutat att förkorta arbetsveckan, uppger The Moscow Times.

– Detta för att minska kostnaderna i samband med de ekonomiska problemen, bristande inhemsk efterfrågan och fallande export.

Jättefabrik stänger

Idag kom beskedet att den gigantiska anläggningen Kremniy, som ligger i den ryska regionen Irkutsk, kommer att stoppa allt arbete från och med den 1 januari 2026.

– Företagets presstjänst gick ut och berättade att bristen på efterfrågan var orsaken, eftersom importerat kisel är mycket billigare än inhemskt kisel och leveranserna från utlandet ökar. Ryska produkter är inte heller efterfrågade på världsmarknaden, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Putinallierad halverar sitt stöd – tung smäll för Ryssland

Största i landet

Den stora fabriken är den största producenten av kisel i Ryssland och ägs av bolagsjätten Rusal.

Men Kremniv-anläggningen är inte den enda av företagets anläggningar som tvingas till åtgärder.

– En annan Rusal-anläggning, Silicon Ural, kommer att fortsätta att fungera med reducerad kapacitet, uppger företages presstjänst, enligt tidningen.

– Tidigare har företaget meddelat sina planer på att minska kiselproduktionen med 35 procent på grund av Kina. Förra året uppgick produktionen till drygt 53 tusen ton.

Rusals anläggningar är de enda tillverkarna av raffinerat kisel i Ryssland.

Oljan reas ut

De ryska kiselfabrikerna är inte ensamma om att ha det kämpigt med ekonomin.

Förra veckan kom rapporter om att landets oljeexport också stannat av kraftigt den senaste tiden, vilket har tvingat Ryssland till kraftigt rabatterade priser för att få oljan såld.

– Rabatterna på rysk olja har ökat kraftigt i samband med USA:s sanktioner mot Rysslands två största oljebolag, Rosneft och Lukoil, uppger The Moscow Times.

LÄS MER: Himlen lyser upp – Ryssland attackerat

Foto: Дмитрий Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen