Sverige på väg mot kritiserad lösning i migrationspolitiken

2025 03 12

I utbyte mot pengar vill Italien börja skicka migranter till en mindre by i norra Albanien.

Samhället används som experiment för en ny europeisk flyktingpolitik och kan bli aktuellt även för Sveriges del, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Vi vill att EU-kommissionen tar fram en pilotmodell först, som vi kan pröva och utvärdera. Vi tror att det vore bra med en EU-gemensam lösning, säger Johan Forssell, migrationsminister, till tidningen.

3 000 migranter

För att få lov att använda albansk mark och bygga läger har Italien betalat motsvarande över sju miljarder kronor till landet.

Uppemot 3 000 migranter ska kunna bo i lägret och det är den italienska kustbevakningen som ska sålla ut ensamma män som flyr över Medelhavet och skicka dem till Albanien redan innan de anländer till Italien.

Hyllas och kritiseras

Experimentet har hyllats av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och enligt SvD är det bara en “tidsfråga” innan svenska migrantläger upprättas i Albanien.

– Det är ett samarbete som Albanien ingått med Italien, de vill ju det här frivilligt. Det är klart att EU vill ha det här, men vi kan också hjälpa de här länderna med investeringar och handel och skapa en positiv utveckling, säger Johan Forssell.

Förslaget möter dock också hård kritik. Människorättsorganisationer och oppositionspolitiker menar att man säljer ut Albanien och bedriver en slags kolonialism genom att ge territorium till EU-länder. Albanien själva är inte med i unionen, men är kandidatland.

Inlett nytt samarbete

Regeringen och Sverigedemokraterna har vid upprepade tillfällen deklarerat att Sverige gått från att i första hand vara ett land för asylinvandring till att nu vara ett land för arbetskraftsinvandring. 

Så sent som i slutet på februari gav statsminister Ulf Kristersson besked om att man är redo att delta i en ny migrationsplan med just Italien.

– Sverige i norra Europa och Italien i södra Europa har mycket att tjäna på ett nära samarbete kring gemensamma migrationsutmaningar, sade Kristersson på en gemensamt pressträff med den italienska premiärministern Giorgia Meloni, enligt SVT.

"Känner konsekvenser alltför väl"

Lösningen som det då talades om var det italienska initiativet “Rome Process”, som beskrivs som en kombination av migration och utveckling, handel och ekonomiska frågor.

– Både Sverige och Italien känner konsekvenserna av enorm irreguljär invandring alltför väl. Det är därför vi båda byter politik och agerar för att EU ska göra mer, sade Kristersson vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen