Sverige på väg mot kritiserad lösning i migrationspolitiken

2025 03 12

Ett nytt experiment i Europa har väckt Sveriges uppmärksamhet.

I utbyte mot pengar vill Italien börja skicka migranter till en mindre by i norra Albanien.

Samhället används som experiment för en ny europeisk flyktingpolitik och kan bli aktuellt även för Sveriges del, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Vi vill att EU-kommissionen tar fram en pilotmodell först, som vi kan pröva och utvärdera. Vi tror att det vore bra med en EU-gemensam lösning, säger Johan Forssell, migrationsminister, till tidningen.

3 000 migranter

För att få lov att använda albansk mark och bygga läger har Italien betalat motsvarande över sju miljarder kronor till landet.

Uppemot 3 000 migranter ska kunna bo i lägret och det är den italienska kustbevakningen som ska sålla ut ensamma män som flyr över Medelhavet och skicka dem till Albanien redan innan de anländer till Italien.

Hyllas och kritiseras

Experimentet har hyllats av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och enligt SvD är det bara en “tidsfråga” innan svenska migrantläger upprättas i Albanien.

– Det är ett samarbete som Albanien ingått med Italien, de vill ju det här frivilligt. Det är klart att EU vill ha det här, men vi kan också hjälpa de här länderna med investeringar och handel och skapa en positiv utveckling, säger Johan Forssell.

Förslaget möter dock också hård kritik. Människorättsorganisationer och oppositionspolitiker menar att man säljer ut Albanien och bedriver en slags kolonialism genom att ge territorium till EU-länder. Albanien själva är inte med i unionen, men är kandidatland.

Inlett nytt samarbete

Regeringen och Sverigedemokraterna har vid upprepade tillfällen deklarerat att Sverige gått från att i första hand vara ett land för asylinvandring till att nu vara ett land för arbetskraftsinvandring. 

Så sent som i slutet på februari gav statsminister Ulf Kristersson besked om att man är redo att delta i en ny migrationsplan med just Italien.

– Sverige i norra Europa och Italien i södra Europa har mycket att tjäna på ett nära samarbete kring gemensamma migrationsutmaningar, sade Kristersson på en gemensamt pressträff med den italienska premiärministern Giorgia Meloni, enligt SVT.

"Känner konsekvenser alltför väl"

Lösningen som det då talades om var det italienska initiativet “Rome Process”, som beskrivs som en kombination av migration och utveckling, handel och ekonomiska frågor.

– Både Sverige och Italien känner konsekvenserna av enorm irreguljär invandring alltför väl. Det är därför vi båda byter politik och agerar för att EU ska göra mer, sade Kristersson vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen