Sverige på väg mot kritiserad lösning i migrationspolitiken

2025 03 12

Ett nytt experiment i Europa har väckt Sveriges uppmärksamhet.

I utbyte mot pengar vill Italien börja skicka migranter till en mindre by i norra Albanien.

Samhället används som experiment för en ny europeisk flyktingpolitik och kan bli aktuellt även för Sveriges del, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Vi vill att EU-kommissionen tar fram en pilotmodell först, som vi kan pröva och utvärdera. Vi tror att det vore bra med en EU-gemensam lösning, säger Johan Forssell, migrationsminister, till tidningen.

3 000 migranter

För att få lov att använda albansk mark och bygga läger har Italien betalat motsvarande över sju miljarder kronor till landet.

Uppemot 3 000 migranter ska kunna bo i lägret och det är den italienska kustbevakningen som ska sålla ut ensamma män som flyr över Medelhavet och skicka dem till Albanien redan innan de anländer till Italien.

Hyllas och kritiseras

Experimentet har hyllats av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och enligt SvD är det bara en “tidsfråga” innan svenska migrantläger upprättas i Albanien.

– Det är ett samarbete som Albanien ingått med Italien, de vill ju det här frivilligt. Det är klart att EU vill ha det här, men vi kan också hjälpa de här länderna med investeringar och handel och skapa en positiv utveckling, säger Johan Forssell.

Förslaget möter dock också hård kritik. Människorättsorganisationer och oppositionspolitiker menar att man säljer ut Albanien och bedriver en slags kolonialism genom att ge territorium till EU-länder. Albanien själva är inte med i unionen, men är kandidatland.

Inlett nytt samarbete

Regeringen och Sverigedemokraterna har vid upprepade tillfällen deklarerat att Sverige gått från att i första hand vara ett land för asylinvandring till att nu vara ett land för arbetskraftsinvandring.

Så sent som i slutet på februari gav statsminister Ulf Kristersson besked om att man är redo att delta i en ny migrationsplan med just Italien.

– Sverige i norra Europa och Italien i södra Europa har mycket att tjäna på ett nära samarbete kring gemensamma migrationsutmaningar, sade Kristersson på en gemensamt pressträff med den italienska premiärministern Giorgia Meloni, enligt SVT.

"Känner konsekvenser alltför väl"

Lösningen som det då talades om var det italienska initiativet “Rome Process”, som beskrivs som en kombination av migration och utveckling, handel och ekonomiska frågor.

– Både Sverige och Italien känner konsekvenserna av enorm irreguljär invandring alltför väl. Det är därför vi båda byter politik och agerar för att EU ska göra mer, sade Kristersson vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen