JUST NU: Sverige och USA nära nytt samarbete

2023 01 09

Ett fördjupat militärt samarbete mellan Sverige och USA kan snart blir verklighet.

Flera saker diskuteras.

Bland annat ska USA få tillåtelse att lagra försvarsmateriel i Sverige i fredstid.

Samtidigt ska amerikanska förstärkningar snabbare kunna sättas in i Sverige vid en kris eller ett krig.

Det uppger försvarsminister Pål Jonson i en intervju med DN.

– Vi har nyligen inlett förhandlingar om detta med USA. I och med att vi fått status som inbjudet till Nato går vi ju från att vara nära partners till allierade. Syftet är att få effektivare och snabbare stöd av USA vid kris- eller krigssituationer, säger  han till tidningen.

Natomedlemskapet har skapat nya möjligheter

Sveriges framtida Natomedlemskap är grundläggande för det nya avtalet med USA.

För närvarande har Sverige ett värdlandsavtal med Nato. 

– Syftet med avtalet är att kunna lämna effektivt stöd för militär verksamhet på det egna territoriet i samband med övningar, krishanteringsinsatser eller andra insatser, uppger Folk och Försvar. 

Det nya avtalet kommer att underlätta det militära samarbetet.

Ett svenskt Natomedlemskap ger nya möjligheter. 

– Det handlar om amerikanska soldaters juridiska status i Sverige, om förhandslagring av försvarsmateriel och investeringar i infrastruktur som är viktiga för att Sverige som värdland ska kunna ge stöd, förklarar Pål Jonson för DN.

Sätter press på Turkiet

Men två länder fortsätter att förhala Sveriges ansökningsprocess. 

Turkiet och Ungern har fortfarande inte godkänt Sveriges Natoansökan.

Försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg har börjat tröttna på den utdragna processen.

I en intervju med SVT Nyheter sätter han press på länderna som säger nej – i synnerhet Turkiet.

– Jag anser att man nu bör godkänna ansökan och har uttryckt det i Istanbul i samtal med presidenten och ledarskapet där, säger Stoltenberg till SVT Nyheter och betonar att både Sverige och Finland har uppfyllt de avtal som länderna undertecknade med Turkiet under sommarens Natotoppmöte i Madrid.

Utlovar säkerhetsgarantier

Natochefen betonar dock att Sverige, trots en utdragen ansökningsprocess, är ett tryggare land i dag än innan ansökan.

– Nato har ökat sin närvaro i området och Sverige integreras allt mer i försvarsalliansens civila och militära samarbete, uppger Stoltenberg enligt SVT.

Att Sverige inte skulle få hjälp vid en rysk invasion är otänkbart.

–  Sverige har fått bilaterala säkerhetsgarantier från USA, Storbritannien och många andra Natoländer som en del av medlemskapsprocessen, säger Jens Stoltenberg till SVT.

Foto: J. Smith 

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen