JUST NU: Sverige och USA nära nytt samarbete

2023 01 09

Ett fördjupat militärt samarbete mellan Sverige och USA kan snart blir verklighet.

Flera saker diskuteras.

Bland annat ska USA få tillåtelse att lagra försvarsmateriel i Sverige i fredstid.

Samtidigt ska amerikanska förstärkningar snabbare kunna sättas in i Sverige vid en kris eller ett krig.

Det uppger försvarsminister Pål Jonson i en intervju med DN.

– Vi har nyligen inlett förhandlingar om detta med USA. I och med att vi fått status som inbjudet till Nato går vi ju från att vara nära partners till allierade. Syftet är att få effektivare och snabbare stöd av USA vid kris- eller krigssituationer, säger  han till tidningen.

Natomedlemskapet har skapat nya möjligheter

Sveriges framtida Natomedlemskap är grundläggande för det nya avtalet med USA.

För närvarande har Sverige ett värdlandsavtal med Nato. 

– Syftet med avtalet är att kunna lämna effektivt stöd för militär verksamhet på det egna territoriet i samband med övningar, krishanteringsinsatser eller andra insatser, uppger Folk och Försvar. 

Det nya avtalet kommer att underlätta det militära samarbetet.

Ett svenskt Natomedlemskap ger nya möjligheter. 

– Det handlar om amerikanska soldaters juridiska status i Sverige, om förhandslagring av försvarsmateriel och investeringar i infrastruktur som är viktiga för att Sverige som värdland ska kunna ge stöd, förklarar Pål Jonson för DN.

Sätter press på Turkiet

Men två länder fortsätter att förhala Sveriges ansökningsprocess. 

Turkiet och Ungern har fortfarande inte godkänt Sveriges Natoansökan.

Försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg har börjat tröttna på den utdragna processen.

I en intervju med SVT Nyheter sätter han press på länderna som säger nej – i synnerhet Turkiet.

– Jag anser att man nu bör godkänna ansökan och har uttryckt det i Istanbul i samtal med presidenten och ledarskapet där, säger Stoltenberg till SVT Nyheter och betonar att både Sverige och Finland har uppfyllt de avtal som länderna undertecknade med Turkiet under sommarens Natotoppmöte i Madrid.

Utlovar säkerhetsgarantier

Natochefen betonar dock att Sverige, trots en utdragen ansökningsprocess, är ett tryggare land i dag än innan ansökan.

– Nato har ökat sin närvaro i området och Sverige integreras allt mer i försvarsalliansens civila och militära samarbete, uppger Stoltenberg enligt SVT.

Att Sverige inte skulle få hjälp vid en rysk invasion är otänkbart.

–  Sverige har fått bilaterala säkerhetsgarantier från USA, Storbritannien och många andra Natoländer som en del av medlemskapsprocessen, säger Jens Stoltenberg till SVT.

Foto: J. Smith 

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen