JUST NU: Sverige och Turkiet är överens

2022 06 28

Ett avtal är på plats mellan Sverige, Finland och Turkiet.

Det innebär att Turkiet häver Nato-blockaden och att landet släpper in Sverige i Nato, rapporterar Aftonbladet med hänvisning till statssekreterare Oscar Stenström (S).

Statsminister Magdalena Andersson förväntas hålla en presskonferens under kvällen.

Trepartsdokument

Enligt uppgifter till de finländska tidningarna Helsingin Sanomat och Iltalehti har Sverige, Finland och Turkiet arbetat fram ett gemensamt trepartsdokument.

Dokumentet förväntas svara på Turkiets oro över terrorism och vapenexport, uppger Helsingin Sanomat.

Reuters skriver, i likhet med den finska tidningen, att dokumentet berör Turkiets orosmoln inför ett svensk-finskt Natomedlemskap.

Säpos lista

Turkiet har tidigare krävt att Sverige ska utvisa flera medborgare som enligt Ankara har anknytningar till kurdiska terrororganisationer.

Bland annat har den turkiska regimen krävt att personer med förbindelser till terrororganisationen PKK ska utvisas.

Den svenska Säkerhetspolisen uppges ha en lista på ”minst ett tiotal personer” med anknytning till PKK, enligt uppgifter till DN.

Hänvisar till Säpo

Regeringen vill inte svara på frågor om den påstådda listan, utan hänvisar till Säpo.

– Det vi kan säga är att vi har ett uppdrag att förhindra att personer som är, eller kan bli, ett säkerhetshot uppehåller eller etablerar sig i landet. Det sker utifrån de regler och lagar som finns, säger Karin Lutz pressinformatör vid Säkerhetspolisen, till DN.

Hon vill inte  bekräfta antalet individer på listan.

– Vi har ingen möjlighet att bekräfta och tala om att vi har ett visst antal personer. Vi går inte in på det med hänsyn till sekretess, personers säkerhet och integritet.

Två utvisningar i år

Enligt en källa till tidningen har två utvisningar av personer med anknytning till PKK skett i år.

Säpo är den myndighet som övervakar terrorism i Sverige. Migrationsverket fattar beslut om utvisning.

Enligt terrorforskare Magnus Ranstorp kan det bli svårt att utvisa personer med svenskt medborgarskap.

– Jag kan inte tänka mig att man kommer att utvisa någon med svenskt medborgarskap. Men är du inte svensk medborgare så har du inte samma skydd om du utgör ett hot mot rikets säkerhet, säger han till DN.

Ny lag

Sverige har utlovat krafttag mot terrorism.

Den 1 juli träder en ny terrorlagstiftning i kraft.

Nästa år kommer dessutom inte endast terrorhandlingar att betraktas som brottsliga – att tillhöra en terrororganisation kommer även kunna bestraffas, vilket inte är fallet i dag.

Fördömer terrorism

Statsminister Magdalena Andersson (S) har upprepade gånger betonat att Sverige fördömer terrorism i alla dess former, inte minst PKK.

Under måndagens pressträff med Natochefen Jens Stoltenberg framhävde Andersson återigen att PKK klassas som en terrororganisation av Sverige.

Hon fick beröm av Natos generalsekreterare.

– Sverige har tagit konkreta steg under de senaste dagarna, för att möta de turkiska motkraven. Ni har redan ändrat er lagstiftning, ni har satt i gång polisutredningar mot PKK och ser nu över Turkiet utlämningskrav, fastslog Jens Stoltenberg.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


23 juli 2023

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch. 

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra. 

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen