JUST NU: Sverige och Turkiet är överens

2022 06 28

Ett avtal är på plats mellan Sverige, Finland och Turkiet.

Det innebär att Turkiet häver Nato-blockaden och att landet släpper in Sverige i Nato, rapporterar Aftonbladet med hänvisning till statssekreterare Oscar Stenström (S).

Statsminister Magdalena Andersson förväntas hålla en presskonferens under kvällen.

Trepartsdokument

Enligt uppgifter till de finländska tidningarna Helsingin Sanomat och Iltalehti har Sverige, Finland och Turkiet arbetat fram ett gemensamt trepartsdokument.

Dokumentet förväntas svara på Turkiets oro över terrorism och vapenexport, uppger Helsingin Sanomat.

Reuters skriver, i likhet med den finska tidningen, att dokumentet berör Turkiets orosmoln inför ett svensk-finskt Natomedlemskap.

Säpos lista

Turkiet har tidigare krävt att Sverige ska utvisa flera medborgare som enligt Ankara har anknytningar till kurdiska terrororganisationer.

Bland annat har den turkiska regimen krävt att personer med förbindelser till terrororganisationen PKK ska utvisas.

Den svenska Säkerhetspolisen uppges ha en lista på ”minst ett tiotal personer” med anknytning till PKK, enligt uppgifter till DN.

Hänvisar till Säpo

Regeringen vill inte svara på frågor om den påstådda listan, utan hänvisar till Säpo.

– Det vi kan säga är att vi har ett uppdrag att förhindra att personer som är, eller kan bli, ett säkerhetshot uppehåller eller etablerar sig i landet. Det sker utifrån de regler och lagar som finns, säger Karin Lutz pressinformatör vid Säkerhetspolisen, till DN.

Hon vill inte bekräfta antalet individer på listan.

– Vi har ingen möjlighet att bekräfta och tala om att vi har ett visst antal personer. Vi går inte in på det med hänsyn till sekretess, personers säkerhet och integritet.

Två utvisningar i år

Enligt en källa till tidningen har två utvisningar av personer med anknytning till PKK skett i år.

Säpo är den myndighet som övervakar terrorism i Sverige. Migrationsverket fattar beslut om utvisning.

Enligt terrorforskare Magnus Ranstorp kan det bli svårt att utvisa personer med svenskt medborgarskap.

– Jag kan inte tänka mig att man kommer att utvisa någon med svenskt medborgarskap. Men är du inte svensk medborgare så har du inte samma skydd om du utgör ett hot mot rikets säkerhet, säger han till DN.

Ny lag

Sverige har utlovat krafttag mot terrorism.

Den 1 juli träder en ny terrorlagstiftning i kraft.

Nästa år kommer dessutom inte endast terrorhandlingar att betraktas som brottsliga – att tillhöra en terrororganisation kommer även kunna bestraffas, vilket inte är fallet i dag.

Fördömer terrorism

Statsminister Magdalena Andersson (S) har upprepade gånger betonat att Sverige fördömer terrorism i alla dess former, inte minst PKK.

Under måndagens pressträff med Natochefen Jens Stoltenberg framhävde Andersson återigen att PKK klassas som en terrororganisation av Sverige.

Hon fick beröm av Natos generalsekreterare.

– Sverige har tagit konkreta steg under de senaste dagarna, för att möta de turkiska motkraven. Ni har redan ändrat er lagstiftning, ni har satt i gång polisutredningar mot PKK och ser nu över Turkiet utlämningskrav, fastslog Jens Stoltenberg.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 31

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”.

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Historisk vädernyhet i Sverige – inte hänt sedan 1883

2026 10 30

Oktober har varit ovanligt varmt på många håll.

Den svenska vintern dröjer och temperaturerna har under den senaste månaden legat ovanligt högt för årstiden.

Den 20 oktober var en ovanlig dag, rent temperaturmässigt. Nikkaluokta, vid foten av Kebnekaisefjällen, var varmast i landet med 12,3 grader. Samtidigt slogs ett väderrekord i Karesuando, som noterade 11,0 grader samma dag.

– Det är den högsta temperaturen som har uppmätts i Karesuando så sent på året, uppger SMHI.

Började 1883

11 grader är den högsta temperaturen som uppmätts i mitten av oktober i Karesuando sedan mätningarna började för 143 år sedan.

– Sedan temperaturmätningarna med maximitermometer började 1883 har temperaturen nått 10 grader eller mer efter mitten av oktober vid endast fyra tidigare tillfällen, framhåller SMHI.

Läs också: Tusentals kan sägas upp – krisen växer

Flera platser

I Nikkaluokta var årets 12,3 grader den näst högsta temperaturen som uppmäts i mitten av oktober. 1964 nådde termometern 12,5 grader i slutet av oktober.

Ytterligare mätstationer har också noterat historiskt höga temperaturer under oktober. I Kvikkjokk-Årrenjarka var det 12,6 grader den 19 oktober.

– För att hitta en högre temperatur så sent på året behöver vi gå tillbaka 57 år till den 19 oktober 1969. Då uppmättes 14,3 grader, uppger SMHI.

Kiruna

I Kiruna, Lapplands största ort, uppmättes 10,7 grader den 20 oktober, vilket placerar sig som näst högsta temperatur så här sent på året.

Anledningen till de ovanligt höga temperaturerna i norra Sverige var ett högtryck som tryckte upp varm luft från Atlanten.

– Ett pärlband av stationer norr om polcirkeln nådde över 10 grader både den 19 och den 20 oktober, framhåller det svenska väderinstitutet.

– För några stationer i norra Lappland finns det få historiska motsvarigheter med så höga temperaturer så här sent på året. Därmed kan värmen i norr med lite god vilja ses som en lokalt sen brittsommar.

Läs också: Chocksiffra för V i ny mätning

Text: Redaktionen