JUST NU: Sverige och Turkiet är överens

2022 06 28

Det innebär att Turkiet häver Nato-blockaden och att landet släpper in Sverige i Nato, rapporterar Aftonbladet med hänvisning till statssekreterare Oscar Stenström (S).

Statsminister Magdalena Andersson förväntas hålla en presskonferens under kvällen.

Trepartsdokument

Enligt uppgifter till de finländska tidningarna Helsingin Sanomat och Iltalehti har Sverige, Finland och Turkiet arbetat fram ett gemensamt trepartsdokument.

Dokumentet förväntas svara på Turkiets oro över terrorism och vapenexport, uppger Helsingin Sanomat.

Reuters skriver, i likhet med den finska tidningen, att dokumentet berör Turkiets orosmoln inför ett svensk-finskt Natomedlemskap.

Säpos lista

Turkiet har tidigare krävt att Sverige ska utvisa flera medborgare som enligt Ankara har anknytningar till kurdiska terrororganisationer.

Bland annat har den turkiska regimen krävt att personer med förbindelser till terrororganisationen PKK ska utvisas.

Den svenska Säkerhetspolisen uppges ha en lista på ”minst ett tiotal personer” med anknytning till PKK, enligt uppgifter till DN.

Hänvisar till Säpo

Regeringen vill inte svara på frågor om den påstådda listan, utan hänvisar till Säpo.

– Det vi kan säga är att vi har ett uppdrag att förhindra att personer som är, eller kan bli, ett säkerhetshot uppehåller eller etablerar sig i landet. Det sker utifrån de regler och lagar som finns, säger Karin Lutz pressinformatör vid Säkerhetspolisen, till DN.

Hon vill inte  bekräfta antalet individer på listan.

– Vi har ingen möjlighet att bekräfta och tala om att vi har ett visst antal personer. Vi går inte in på det med hänsyn till sekretess, personers säkerhet och integritet.

Två utvisningar i år

Enligt en källa till tidningen har två utvisningar av personer med anknytning till PKK skett i år.

Säpo är den myndighet som övervakar terrorism i Sverige. Migrationsverket fattar beslut om utvisning.

Enligt terrorforskare Magnus Ranstorp kan det bli svårt att utvisa personer med svenskt medborgarskap.

– Jag kan inte tänka mig att man kommer att utvisa någon med svenskt medborgarskap. Men är du inte svensk medborgare så har du inte samma skydd om du utgör ett hot mot rikets säkerhet, säger han till DN.

Ny lag

Sverige har utlovat krafttag mot terrorism.

Den 1 juli träder en ny terrorlagstiftning i kraft.

Nästa år kommer dessutom inte endast terrorhandlingar att betraktas som brottsliga – att tillhöra en terrororganisation kommer även kunna bestraffas, vilket inte är fallet i dag.

Fördömer terrorism

Statsminister Magdalena Andersson (S) har upprepade gånger betonat att Sverige fördömer terrorism i alla dess former, inte minst PKK.

Under måndagens pressträff med Natochefen Jens Stoltenberg framhävde Andersson återigen att PKK klassas som en terrororganisation av Sverige.

Hon fick beröm av Natos generalsekreterare.

– Sverige har tagit konkreta steg under de senaste dagarna, för att möta de turkiska motkraven. Ni har redan ändrat er lagstiftning, ni har satt i gång polisutredningar mot PKK och ser nu över Turkiet utlämningskrav, fastslog Jens Stoltenberg.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 22

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen