UPPGIFTER: Sverige och Finland är överens

2022 05 06

Sverige och Finland är överens om att skicka in ansökningar om ett medlemskap i Nato samtidigt.

Det rapporterar den finska tidningen Iltalehti.

Svenska regeringskällor har även bekräftat uppgifterna, uppger Expressen.

Är överens

Enligt uppgifter från Iltalehti ska Sverige och Finland nu vara helt överens om när en Natoansökan från respektive land ska skickas in. Och att ansökningarna ska skickas in samtidigt. 

Den svenska regeringen uppges ha framfört en förfrågan om att ansökningarna från länderna ska lämnas in samtidigt, erfar Iltalehti.

Då lämnas ansökan in

Vidare rapporterar tidningen att de två länderna även är överens om när ansökningarna till Nato ska skickas in.

Natoansökningarna ska skickas in vecka 20, någon gång mellan den 16 och 22 maj.

Presidenten besöker Sverige

Veckan då Natoansökningarna ska ske överensstämmer med den finska presidenten Sauli Niinistös statsbesök i Sverige.

Han reser till Stockholm den 17-18 maj.

Gemensam linje

Finlands president har tidigare framfört att det är viktigt att Sverige och Finland ansöker tillsammans.

– Det vore viktigt att vi hittar en gemensam linje. Finland och Sverige har haft samma åsikter under kanske ett århundrade och jag tror också att det nordiska samarbetet fungerar bäst om vi har samma ställning, sa han till Svenska Yle i slutet av mars och tillade:

– Jag tror att det är viktigt att vi försöker nå samma åsikt. Det är väldigt viktigt och vi försöker hela tiden diskutera med den svenska regeringen och politiker.

Bekräftar uppgifterna

Uppgifterna från den Iltalehti bekräftas av Expressen. Tidningen rapporterar att uppgifterna har bekräftats av svenska regeringskällor.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Polisen slår till mot ökänd grupp

2025 07 16

Hackergruppen NoName har genomfört flera cyberangrepp mot svenska myndigheter och mot finanssektorn.

Den ökända gruppen har bland annat legat bakom omfattande överbelastningsattacker mot riksdagen, Försvarsmakten och Skatteverket.

Nu har hackergruppen åkt på ett ordentligt bakslag.

Svensk polis har tillsammans med flera internationella aktörer lyckats skada stora delar av NoNames infrastruktur och verksamhet.

Insatsen, som går under namnet ”Operation Eastwood”, har varit mycket framgångsrik. Flera hundra servrar har slagits ut över hela världen och ett tiotals personer har gripits. 

– Genom att vi har slagit ut flera C2-servrar och en omfattande del av deras digitala infrastruktur har vi orsakat avsevärd skada och kraftigt begränsat deras förmåga att slå mot myndigheter och finanssektorn i en nära framtid, säger Steffen Oxenvad, chef för komplexa cyberbrott på polisens nationella operativa avdelning, Noa.

Central roll

Sverige har haft en central roll i genomförandet av operationen, som har samordnats med Europol och Eurojust.

Förutom Sverige har flera andra länder deltagit i insatsen – bland annat Tyskland, Finland, USA och Frankrike.

Koppling till Ryssland

NoName har tydliga ideologiska kopplingar till Ryssland, enligt Polismyndigheten.

– Gruppen hade från början som primärt mål att attackera myndigheter i Ukraina. Efter hand har de skiftat fokus till att även rikta sig mot länder som anses ha stöttat Ukraina i kriget, många av dem inom Nato, skriver polisen.

Hackergruppens mest uppmärksammade cyberattack riktade sig mot Natotoppmötet i Haag i slutet av juni.

LÄS MER: Polisen går ut med Facebook-varning – “Kontot töms”

FAKTA: Operation Eastwood

  • En internationell operation som har samordnats av Europol och Eurojust
  • Förutom Sverige har Tyskland, Nederländerna, USA, Spanien, Schweiz, Frankrike, Italien, Tjeckien, Finland, Litauen ingått i operationen tillsammans med stöd från Belgien, Kanada, Estland, Danmark, Lettland, Rumänien och Ukraina.
  • Flera hundra servrar har slagits ut över hela världen
  • Två personer har gripits i Frankrike och Spanien och åtta arresteringsordrar har utfärdats av Tyskland, Frankrike och Spanien
  • Tolv personer har tagits med till förhör
  • 24 husrannsakningar har ägt rum
  • En stor del av NoNames infrastruktur har förstörts.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

JUST NU: EU planerar jättehöjning – SD kräver svenskt veto

2025 07 16

EU-kommissionen vill öka unionens budget ordentligt.

Kommissionen föreslår att EU:s nya långtidsbudget ska uppgå till 1 700 miljarder euro för åren 2028–2034, rapporterar Politico som tagit del av ett utkast på förslaget.

– Siffran skulle innebära att de totala utgifterna skulle stiga till 1,23 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkoms, jämfört med dagens 1,1 procent, rapporterar tidningen.

Sverige går emot

Den svenska regeringen har kommenterat EU:s nya långtidsbudget.

Enligt uppgift vill regeringen se en smalare budget än det nuvarande förslaget. Sveriges ståndpunkt är att budgeten ska uppgå till cirka 1,0 procent av EU-ländernas BNI.   

– Budgeten måste tydligare än någonsin svara upp mot de utmaningar som medlemsländerna nu gemensamt står inför. Samtidigt är ekonomin i många av EU:s medlemsländer under press, med minimalt utrymme att finansiera en ökning av EU:s budget.

– Fokus måste ligga på omprioriteringar som ger utrymme till viktiga investeringar.

Det skriver statsminister Ulf Kristersson (M), EU-minister Jessica Rosencrantz (M) och finansminister Elisabeth Svantesson (M) i en debattartikel i Di.

Sverige är inte ensamt om att höja ett varningens finger.

Flera länder – däribland Tyskland, EU:s största och mest inflytelserika ekonomi – har varnat för att utöka unionens budget i en tid då väljare i allt högre grad vänder sig till populistiska och EU-kritiska rörelser.

LÄS MER: Regeringen kan avskaffa förbud – ingen får säga nej

SD kräver svenskt veto

Sverigedemokraterna har också gett sig in i debatten.

Partiet kräver att regeringen lägger in ett veto mot budgeten om den inte gynnar svenska intressen.

– Svenska skattebetalare kommer att stå som förlorare om inte regeringen hotar med veto, skriver SD:s EU-parlamentariker Charlie Weimers på X.

LÄS MER: Regeringen kan avskaffa förbud – ingen får säga nej 

Foto: Betexion resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen