UPPGIFTER: Sverige och Finland är överens

2022 05 06

Sverige och Finland är överens om att skicka in ansökningar om ett medlemskap i Nato samtidigt.

Det rapporterar den finska tidningen Iltalehti.

Svenska regeringskällor har även bekräftat uppgifterna, uppger Expressen.

Är överens

Enligt uppgifter från Iltalehti ska Sverige och Finland nu vara helt överens om när en Natoansökan från respektive land ska skickas in. Och att ansökningarna ska skickas in samtidigt. 

Den svenska regeringen uppges ha framfört en förfrågan om att ansökningarna från länderna ska lämnas in samtidigt, erfar Iltalehti.

Då lämnas ansökan in

Vidare rapporterar tidningen att de två länderna även är överens om när ansökningarna till Nato ska skickas in.

Natoansökningarna ska skickas in vecka 20, någon gång mellan den 16 och 22 maj.

Presidenten besöker Sverige

Veckan då Natoansökningarna ska ske överensstämmer med den finska presidenten Sauli Niinistös statsbesök i Sverige.

Han reser till Stockholm den 17-18 maj.

Gemensam linje

Finlands president har tidigare framfört att det är viktigt att Sverige och Finland ansöker tillsammans.

– Det vore viktigt att vi hittar en gemensam linje. Finland och Sverige har haft samma åsikter under kanske ett århundrade och jag tror också att det nordiska samarbetet fungerar bäst om vi har samma ställning, sa han till Svenska Yle i slutet av mars och tillade:

– Jag tror att det är viktigt att vi försöker nå samma åsikt. Det är väldigt viktigt och vi försöker hela tiden diskutera med den svenska regeringen och politiker.

Bekräftar uppgifterna

Uppgifterna från den Iltalehti bekräftas av Expressen. Tidningen rapporterar att uppgifterna har bekräftats av svenska regeringskällor.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Norska bilister bötfälls i Sverige – förstår inte vägskylten

2025 01 14

Det är inte alltid så lätt att åka på bilsemester utomlands.

Flera trafikregler skiljer sig åt mellan olika länder, även inom Norden och EU.

Det har norrmän fått lära sig den hårda vägen, skriver Dagbladet.

Framför allt är det nya och obekanta vägskyltar i Sverige som kan ställa till problem, vilket innebär att många norska bilister som korsar gränsen kan räkna med böter som följd.

"Vad i allsin dar betyder det?"

I synnerhet är det en skylt som förvirrar: den som anger när det är förbjudet att parkera på en viss sida av vägen beroende på om det är udda eller jämnt datum.

– Sådana här skyltar kan man lätt hitta i tätbebyggda områden i Sverige, men vad i allsin dar betyder det? frågar sig den norska tidningen.

En av de enklare varianterna av vägmärket syns på bilden nedan, men ibland kan de försvåras av att även klockslag och direktiv om att förbudet gäller ett visst antal månader om året anges på samma skylt.

– Märket anger förbud mot att parkera fordon på dagar med jämnt datum på den sida av vägen som har jämna adressnummer och på dagar med udda datum på den sida av vägen som har udda adressnummer, förklarar Transportstyrelsen om den nedanstående skylten.

Bild: Transportstyrelsen

Gör annan miss

Det är dock knappast bara norrmän som har problem med att tolka parkeringsskyltar, många svenskar möter samma utmaningar.

Däremot finns det en annan parkeringsmiss som särskilt tycks drabba våra grannar i stor utsträckning när de besöker Sverige med bilen.

Och det är att de parkerar mot färdriktningen – vilket är lagligt i Norge men inte i Sverige.

– Många norrmän på roadtrips i Sverige har upplevt detta, framhöll Dagbladet under semestersäsongen i somras.

En "svenskfälla"

Fenomenet beskrivs i norska medier som en “svenskfälla” och leder till böter på 1 200 kronor.

Men Transportstyrelsen är glasklara med vad som gäller.

– Du får bara stanna eller parkera på den högra sidan av vägen i trafikens färdriktning, framhåller myndigheten.

En bil som parkeras på annat sätt bedöms kunna orsaka olyckor när föraren ska manövrera bilen till fel sida av vägen och är dessutom svårare att upptäcka i mörker när de är vända på fel håll, eftersom det saknas reflexer fram.

Foto: K. Eliason

Text: Redaktionen

Experten: Rysslands befolkning kan halveras

2025 01 13

Ryssland står inför stora demografiska utmaningar.

Redan innan Putins fullskaliga invasion av Ukraina stod Ryssland inför demografiska utmaningar.

Födelsetalen - precis som i många europeiska länder - stod på låga nivåer.

Nu har över 800 000 ryska soldater dött eller skadats i anfallskriget, och experter pekar på att Rysslands befolkning kan halveras.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Är i kris

Nicholas Eberstadt, som innehar Henry Wendts professur i politisk ekonomi vid American Enterprise Institute, förklarar att utmaningarna var stora redan innan kriget.

– Ryska federationen var långt före invasionen av Ukraina instängd i vad jag beskrev som en demografisk tvångströja, säger han till Kyiv Independent.

För att bibehålla en stabil befolkning behövs ett TFR-nummer, alltså antalet födda barn per kvinna, på 2,1.

Den senaste gången Ryssland hade den siffran var 1988.

År 2015 var siffran 1,8 och 2022 var den 1,4.

146 miljoner - kan halveras

I nuläget har Ryssland 146 miljoner invånare.

De demografiska utmaningarna och det pågående kriget kan leda till att de demografiska utmaningarna blir till en katastrof, förklarar Harley Balzer, professor emeritus i statsvetenskap och internationella frågor vid Georgetown University.

– Hela världen står inför vad som kan vara en 25-procentig befolkningsminskning i slutet av århundradet, men Ryssland kommer att få det mycket värre, säger han.

– Vissa demografer menar att Rysslands befolkning år 2100 kommer att vara hälften av vad den är i dag.

“Är garanterat”

Tankesmedjan Atlantic Council har en liknande uppfattning om situationen och hur den kommer att utvecklas framgent.

– Rysslands framtid kommer att präglas av en mindre befolkning, framhåller tankesmedjan.

– Vladimir Putins krig har praktiskt taget garanterat att Rysslands befolkning under kommande generationer inte bara kommer att vara mindre, utan också äldre, skörare och mindre välutbildad.

Ytterligare problem

Vad som också är relevant i frågan är att Putin har agerat för att utvisa fler migranter än tidigare - delvis efter terrorattacken i Moskva för knappt ett år sedan som krävde 145 liv.

Utvisningarna av papperslösa utlänningar och statslösa personer i Ryssland mer än fördubblades förra året, från 44 200 utvisningar 2023 till mer än 80 000.

Det uppger ryska Meduza.

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen