Sverige och EU i storbråk – ”Självklar tradition på julbordet”

2023 10 16

En av de mest älskade rätterna på julbordet har blivit upphov till en stor konflikt.

EU vill inför ett partiellt fiskeförbud i Östersjön och Bottniska viken.

Kommissionen har lagt fram ett förslag som ska börja gälla från och med 2024 och samlas nästa vecka för att fatta beslut i frågan.

Sverige upprörda

Förslaget innehåller ett mer eller mindre totalstopp av allt fiske av strömming och sill i berört vatten.

Stoppet ska gälla det som kallas för riktad fångst – vilket innebär när man specifikt fiskar efter strömming eller sill och inte råkar få med det som bifångst.

Men EU-förslaget har rört upp känslor, inte minst i Sverige.

Nu meddelar Tidöavtalspartierna att man gör allt i sin makt för att stoppa förbudet från att gå igenom. 

"Självklar på julbordet"

Enligt nämnda partier skulle stoppet läggas som en “våt filt över Sveriges kustnära småskaliga fiske”, skriver landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) tillsammans med företrädare för M, L och SD i en debattartikel i Aftonbladet.

Förutom att fisket utgör “livsnerven” genom arbetstillfällen är det även ett hot mot högt värderade svenska traditioner.

– Här finns den lokalt inlagda sillen som alltid varit självklar på julbordet och midsommarfesten, argumenterar partiföreträdarna.

Vädjar till riksdagen: "Oacceptabelt"

Peter Kullgren och hans kollegor i Tidöavtalet menar att förslaget från EU-kommissionen kommer att “slå undan benen för fiskeriföretag” och vädjar nu till övriga partier att sluta upp i kampen.

– Det är otänkbart för oss att acceptera. Vi hoppas nu på bred uppbackning i riksdagen inför de avgörande förhandlingarna i EU den 23 oktober, framhåller politikerna.

Finland kritiserar

Förslaget kritiseras även från andra håll.

Enligt Fiskenäringens centralförbund i Finland riskerar ett förbud att slå hårt även mot Sveriges grannland. 

I praktiken skulle det innebära ett slut för en betydande del av yrkesfiskandet i Finland.

– Förslaget är nog en katastrof för trålfisket i Finland. Jag har ingen förståelse alls för den linje som kommissionen nu tar då man i princip föreslår ett totalstopp, säger Kaj Mattsson, verksamhetsledare vid Åbolands fiskarförbund, till Svenska Yle.

"Tyvärr nödvändigt"

EU-kommissionens argument är att beståndet av sill och strömming i Bottenhavet varit för lågt i flera års tid.

– Förslaget att stoppa sillfisket i så gott som hela Östersjön är både historiskt och tragiskt – men tyvärr också nödvändigt, säger Henrik Svedäng fiskeforskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, i ett pressmeddelande från universitetet.

Foto: C. Vanhove resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24 januari 2026

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen


23 januari 2026

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen