Sverige levererar stort styrkebesked mot Putin

2023 05 08

Sedan invasionen av Ukraina har Vladimir Putin blivit en internationell paria.

Få länder vill ha särskilt mycket med Ryssland att göra sedan diktatorn beordrade sina trupper över den ukrainska gränsen förra året.

Sanktionerna mot Putinregimen har haglat – och för blott en månad sedan införde EU sitt tionde sanktionspaket.

Åtgärder som Putin erkänner kan slå hårt mot Ryssland som land.

– De olagliga restriktionerna som ålagts den ryska ekonomin kan verkligen ha en negativ inverkan på den på medellång sikt, medgav den ryska ledaren i en tv-kommentar i mars enligt statliga nyhetskanalen TASS.

Sverige bäst i klassen

Och på den här fronten spänner Sverige musklerna rejält.

Faktum är att man är bäst i klassen.

Inget annat EU-land har minskat sin varuimport från Ryssland procentuellt lika mycket som Sverige – som har strypt importen med 90 procent.

Det är en tydlig trend att svenska företag minskar sin import från Ryssland. Sedan krigets start har importen har gått ner månad för månad och är snart helt utraderad om trenden fortsätter, säger Kommerskollegiums analytiker Nils Norell i ett pressmeddelande.

Tolv länder ökar importen

Räknat i pengar innebär Sveriges siffror en minskning från 2,3 miljarder euro till 240 miljoner euro.

När det gäller EU som helhet är minskningen dock betydligt lägre – importen har enbart sjunkit med fem procent mellan mars 2022 och februari 2023 jämfört med motsvarande period året före.

Nedanstående tolv länder har till och med ökat sin import om man räknar in olja och gas, vilket framgår i Eurostats och Kommerskollegiums rapport.

- Italien

- Frankrike

- Kroatien

- Spanien

- Slovakien

- Belgien

- Österrike

- Bulgarien

- Grekland

- Ungern

- Cypern

- Slovenien

Stort beroende

Det ser något annorlunda ut om man räknar bort importen av olja och gas, men det räcker ändå inte för att förklara hela bilden.

– Till viss del kan den skilda utvecklingen förklaras av att flera EU-länder har haft och har ett stort beroende av rysk olja och gas, som präglats av kraftiga prisökningar, säger Nils Norell.

– Utöver detta har länderna haft olika svårt att byta leverantörer även för andra varor och väljer därför att fortsätta importera ryska varor som inte omfattas av sanktionerna. 

65 procent mindre export

Sett till exporten levererar Sverige idag 65 procent mindre än före kriget.

Det placerar Sverige på en sjätteplats efter Malta, Luxemburg, Tjeckien, Rumänien och Danmark.

Totalt sett har EU:s samlade export till Ryssland minskat med 48 procent.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Godislarm i svenska matbutiker – halva befolkningen påverkad

2024 07 19

Nästan hälften av svenska folket är föremål för ett större godislarm i landet.

Omkring 40 procent av befolkningen har svårt för att säga nej till godis och snacks när de stiger in i Sveriges matbutiker.

Det visar en ny undersökning från Cancerfonden, rapporterar Vetenskapsradion, som nu slår larm om förekomsten.

Lika många är det som inte kan behärska sig när det är extrapris. Särskilt påverkade blir folk av utomhusreklam, som pekas ut som en av de värsta bovarna.

Att det ofta är söta och fettrika livsmedel som syns på dessa är ingen tillfällighet, menar marknadsföringsforskaren Erik Modig från Handelshögskolan i Stockholm.

– Vi ska tänka ”Åh, choklad det är ju gott, det ska jag unna mig”. Efter reklambudskapet är det sällan långt till en affär eller kiosk. Vi människor är betydligt mer mottagliga för reklam för sådant vi ser som belöningar. Därför ser vi inte utomhusreklam för grönsaker och havregryn, säger Erik Modig i ett pressmeddelande.

Stor riskfaktor för tidig död

Vad vi äter, och vad vi inte äter, har pekats ut som den näst högsta riskfaktorn att dö i förtid.

– Våra matvanor rankas idag som en av de största riskfaktorerna för ohälsa och tidig död i befolkningen i Sverige, framhåller Livsmedelsverket.

– De största riskerna i matvanorna är att vi äter för lite fullkorn, för lite frukt och grönt, för mycket rött kött och chark och för mycket salt.

Även socker och mättat fett pekas ut som riskfylld mat.

Kritiserar mängdrabatter

Enligt Cancerfonden är omgivningens påtryckningar, bland annat i sociala medier, en stor del av problemet.

Samma sak gäller de vanligt förekommande mängdrabatterna av typen “ta tre betala för två”.

Produkter som erbjuds med mängdrabatt ofta är skräpprodukter, det vill säga att de är ohälsosamma eller håller sämre kvalitet. Man kan säga att om det finns en hög marginal på en vara, är den ofta sämre för hälsan, säger Erik Modig.

Inte aktuellt med sockerskatt

Trots den alarmerande siffran från Cancerfonden anser majoriteten i samma undersökning att det främsta ansvaret ligger på individen själv – men också industrin. De flesta anser även att mataffärer och politiker bör göra mer för att uppmuntra mer hälsosamma matvanor.

Förra året aktualiserades frågan om sockerskatt i Sverige efter att ett uttalande från Livsmedelsverket missuppfattats i medierna.

Regeringen och myndigheten förnekade senare att ett sådant förslag fanns på bordet.

– Däremot har Livsmedelsverket gjort en kunskapsgenomgång om effekterna av olika styrmedel för att främja en hälsosam livsmedelskonsumtion. Allt sker inom ramen för ett pågående regeringsuppdrag om salt och socker.

Foto: Cloetta Sverige

Text: Redaktionen


Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

2024 07 19

Varje år hanterar polisen drygt 300 000 ärenden där bilister fångats på bild av fartkameror.

Det är dock enbart en relativt liten del som faktiskt bötfälls.

År 2021 var det 100 000 som fick en bot hemskickad och förra året var det ännu färre – blott 80 000 personer.

Resursbrist är den stora förklaringen, enligt polisen.

– Det behövs mer personal, säger Björn Thunblad, som är samordnare för trafik i region öst, till SVT Nyheter.

Här går gränsen

Nu under sommarsemestern är det högsäsong på vägarna och högt tryck i trafiken. Då ökar också risken för olyckor.

Parallellt har frågan om hur väl fartkameror egentligen fungerar aktualiserats, senast av onlinemagasinet Carup.

Och det finns en “magisk” gräns för när kamerorna faktiskt blixtrar till. Det sker sex kilometer i timmen över hastighetensgränsen och på 14 meters avstånd, uppger Sveriges största biltidning Vi Bilägare.

Men det förutsätter att de ens är påslagna, vilket inte alltid är fallet – och inte heller ändamålet.

Bara det faktum att kamerorna finns gör nämligen att folk saktar ned.

– Syftet är inte att bötfälla så mycket folk som möjligt utan att sänka medelhastigheten och det vet vi att de gör, säger Björn Thunblad.

LÄS MER: Trafikpolis reder ut – det här är förbjudet att göra i bilen

Kan få ny funktion

I vintras öppnade regeringen för att börja använda fartkameror för livebevakning i syfte att kunna följa misstänkta kriminella på vägarna.

Nyligen kom också bekräftelsen. I juni meddelade regeringen att kameraövervakning i trafiken sätts in från och med 1 januari 2025.

Kamerabevakning är ett viktigt verktyg i brottsbekämpningen. Både för att kunna förebygga och förhindra brott, men också för att hitta, gripa och lagföra skyldiga. För medborgarnas trygghet är det angeläget att polisen har tillgång till effektiva verktyg, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid tillfället.

Ökat rejält senaste 20 åren

Det finns drygt 2 500 fartkameror runtom i Sverige. Det är en rejäl ökning – år 2006 fanns det blott 644 stycken.

Enligt Trafikverket räddas 20 liv och 70 personer från att bli allvarligt skadade varje år tack vare att kamerorna placerats ut.

– Mätningar visar att det fungerar väl, trafikanterna väljer att sänka hastigheten när man kör på en väg med trafiksäkerhetskameror, framhåller myndigheten.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen