Sverige levererar stort styrkebesked mot Putin

2023 05 08

Sedan invasionen av Ukraina har Vladimir Putin blivit en internationell paria.

Få länder vill ha särskilt mycket med Ryssland att göra sedan diktatorn beordrade sina trupper över den ukrainska gränsen förra året.

Sanktionerna mot Putinregimen har haglat – och för blott en månad sedan införde EU sitt tionde sanktionspaket.

Åtgärder som Putin erkänner kan slå hårt mot Ryssland som land.

– De olagliga restriktionerna som ålagts den ryska ekonomin kan verkligen ha en negativ inverkan på den på medellång sikt, medgav den ryska ledaren i en tv-kommentar i mars enligt statliga nyhetskanalen TASS.

Sverige bäst i klassen

Och på den här fronten spänner Sverige musklerna rejält.

Faktum är att man är bäst i klassen.

Inget annat EU-land har minskat sin varuimport från Ryssland procentuellt lika mycket som Sverige – som har strypt importen med 90 procent.

– Det är en tydlig trend att svenska företag minskar sin import från Ryssland. Sedan krigets start har importen har gått ner månad för månad och är snart helt utraderad om trenden fortsätter, säger Kommerskollegiums analytiker Nils Norell i ett pressmeddelande.

Tolv länder ökar importen

Räknat i pengar innebär Sveriges siffror en minskning från 2,3 miljarder euro till 240 miljoner euro.

När det gäller EU som helhet är minskningen dock betydligt lägre – importen har enbart sjunkit med fem procent mellan mars 2022 och februari 2023 jämfört med motsvarande period året före.

Nedanstående tolv länder har till och med ökat sin import om man räknar in olja och gas, vilket framgår i Eurostats och Kommerskollegiums rapport.

- Italien

- Frankrike

- Kroatien

- Spanien

- Slovakien

- Belgien

- Österrike

- Bulgarien

- Grekland

- Ungern

- Cypern

- Slovenien

Stort beroende

Det ser något annorlunda ut om man räknar bort importen av olja och gas, men det räcker ändå inte för att förklara hela bilden.

– Till viss del kan den skilda utvecklingen förklaras av att flera EU-länder har haft och har ett stort beroende av rysk olja och gas, som präglats av kraftiga prisökningar, säger Nils Norell.

– Utöver detta har länderna haft olika svårt att byta leverantörer även för andra varor och väljer därför att fortsätta importera ryska varor som inte omfattas av sanktionerna. 

65 procent mindre export

Sett till exporten levererar Sverige idag 65 procent mindre än före kriget.

Det placerar Sverige på en sjätteplats efter Malta, Luxemburg, Tjeckien, Rumänien och Danmark.

Totalt sett har EU:s samlade export till Ryssland minskat med 48 procent.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 09

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen