Sverige kritiseras hårt av FN – “Djupt oroad”

2025 03 06

FN-chefen är bekymrad efter att flera europeiska länder – bland annat Sverige – börjat ta i med hårdhandskarna mot miljöaktivister.

På senare tid har det tagits allt hårdare tag mot miljöaktivister i europeiska länder.

Bland annat dömdes flera personer nyligen till mellan fyra och fem års fängelse för konspiration i Storbritannien efter att ha planerat blockaden av en motorväg.

Även i Sverige har flera klimataktivister åtalats för att ha blockerat vägar, och i Italien används landets hårda antimaffia-lagar för att bekämpa aktivism.

“Gröna talibaner”

Det här är en trend som vållar oro hos FN:s särskilda rapportör under Århuskonventionen, Michel Forst.

– Politiker kallar miljöförsvarare för ekoterrorister, gröna khmerer eller gröna talibaner. Det är mycket oroande, säger han enligt Dagens Nyheter.

Särskilt alarmerande är att de aktivister som genomfört blockader i Sverige har åtalats för sabotage, vilket kan ge upp till livstids fängelse om det bedöms vara särskilt grovt.

Ett brott som i första hand förknippas med krigstid, enligt Forst.

– Det gör mig väldigt oroad att man jämför fredliga aktivister med sabotörer, säger han.

Läs mer: FN vänder sig till Sverige – “Agerandet chockar mig”

Har skickat två brev till regeringen

Michel Forst har nu skickat två brev till den svenska regeringen i hopp om att få svar kring hur man behandlat aktivister i två skilda ärenden.

Det ena fallet gäller en forskare från ett annat EU-land som har nekats medborgarskap i Sverige efter att ha protesterat mot privatflyg på Bromma flygplats, något som kan bryta mot Århuskonventionen, enligt FN-chefen.

Ett andra fall handlar om en tidigare anställd på Energimyndigheten som blivit av med sitt jobb sedan det uppdagats att denne är engagerad i en klimatgrupp.

Klimatministerns pressekreterare framhåller till DN att Energimyndigheten ansvarar för sitt anställningsärende.

“Behöver förstå vad som händer”

Forst varnar nu för att Sveriges hantering av dessa två specifika fall kan framkalla en avskräckande effekt för personer som vill delta i fredliga miljöprotester.

Läs vidare: Avskyvärd skandal – mitt under FN-möte

Foto: Ninni Andersson på Regeringskansliet samt Wikimedia

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen