Sverige kritiseras hårt av FN – “Djupt oroad”

2025 03 06

På senare tid har det tagits allt hårdare tag mot miljöaktivister i europeiska länder.

Bland annat dömdes flera personer nyligen till mellan fyra och fem års fängelse för konspiration i Storbritannien efter att ha planerat blockaden av en motorväg.

Även i Sverige har flera klimataktivister åtalats för att ha blockerat vägar, och i Italien används landets hårda antimaffia-lagar för att bekämpa aktivism.

“Gröna talibaner”

Det här är en trend som vållar oro hos FN:s särskilda rapportör under Århuskonventionen, Michel Forst.

– Politiker kallar miljöförsvarare för ekoterrorister, gröna khmerer eller gröna talibaner. Det är mycket oroande, säger han enligt Dagens Nyheter.

Särskilt alarmerande är att de aktivister som genomfört blockader i Sverige har åtalats för sabotage, vilket kan ge upp till livstids fängelse om det bedöms vara särskilt grovt.

Ett brott som i första hand förknippas med krigstid, enligt Forst.

– Det gör mig väldigt oroad att man jämför fredliga aktivister med sabotörer, säger han.

Läs mer: FN vänder sig till Sverige – “Agerandet chockar mig”

Har skickat två brev till regeringen

Michel Forst har nu skickat två brev till den svenska regeringen i hopp om att få svar kring hur man behandlat aktivister i två skilda ärenden.

Det ena fallet gäller en forskare från ett annat EU-land som har nekats medborgarskap i Sverige efter att ha protesterat mot privatflyg på Bromma flygplats, något som kan bryta mot Århuskonventionen, enligt FN-chefen. 

Ett andra fall handlar om en tidigare anställd på Energimyndigheten som blivit av med sitt jobb sedan det uppdagats att denne är engagerad i en klimatgrupp.

Klimatministerns pressekreterare framhåller till DN att Energimyndigheten ansvarar för sitt anställningsärende.

“Behöver förstå vad som händer”

Forst varnar nu för att Sveriges hantering av dessa två specifika fall kan framkalla en avskräckande effekt för personer som vill delta i fredliga miljöprotester.

Läs vidare: Avskyvärd skandal – mitt under FN-möte

Foto: Ninni Andersson på Regeringskansliet samt Wikimedia

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen