Regeringen är beredd att sätta hårt mot hårt i förhållande till EU i ett bråk om de avgifter i elnätet som kallas för flaskhalsintäkter.

Nu hotar energi- och näringsminister Ebba Busch att strypa exporten av el till andra EU-länder.

Hotet – ”begränsa exporten”

Flaskhalsintäkterna betalas av svenska elkunder när el förs över mellan olika elområden, och uppgår idag till runt 65 miljarder kronor.

Pengarna ska användas till att förbättra elnätet i Sverige.

Men EU-kommissionen vill istället att 25 procent av intäkterna ska gå till investeringar i hela EU, vilket får Ebba Busch att gå i taket.

För att sätta press på EU hotar Busch nu bland annat med att strypa elexporten, rapporterar DI.

– Det vill säga hur man faktiskt kan begränsa exporten av el från Sverige till andra EU-länder, som andra länder är beroende av, säger Ebba Busch, enligt tidningen.

”Det kommer att smälla”

Den svenska energi- och näringsministern tror att reaktionen inom EU kan bli stark, vilket också är syftet.

– Jag tror att det kommer smälla och det är precis det som är intentionen, säger Ebba Busch.

EU ska inte tro att de kan ta Sveriges välvilja för given, menar hon, samtidigt som hon understryker att Sverige har en god dialog med flera andra EU-länder.

LÄS OCKSÅ: Biljätte drar i handbromsen - tre elbilsmodeller slopas

”Har slagit hårt mot hushåll”

Elen och de höga elräkningarna är en het fråga just nu, med bara månader kvar till valet.

På fredagen har Tidöregeringen meddelat att den stoppar de kritiserade effektavgifterna, som de menar har fått orimliga konsekvenser.

Tidigare har Energimarknadsinspektionen beslutat att alla elnätsföretag ska införa en effektavgift, men nu stoppas kravet.

– Effektavgifterna har slagit för hårt mot vanliga hushåll. De har varit svåra att förstå samtidigt som de inneburit höga kostnader för många. Regeringen tar nu ett omtag och stoppar kravet på införande, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

Energiföretagen menar att det blir en stor omställning.

– Dagens besked innebär helt nya förutsättningar för våra medlemmar, som planerat sin verksamhet utifrån myndighetens krav. Det behövs nu löpande kommunikation från Energimarknadsinspektionen så att företagen i sin tur kan informera och vägleda sina kunder, säger Tomas Malmström, ansvarig elnät på Energiföretagen Sverige, i ett uttalande. 

LÄS OCKSÅ: Franska soldater attackerade

Foto: Johanna Riedel Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Svensk vindkraft befinner sig som bekant i en svår situation.

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

Men regeringen har framfört ett förslag som kan innebära att hushåll som bor nära ett vindkraftverk kan få skattefri ersättning.

Kan få ersättning

Beräkningar pekar på att det kan röra sig om tiotusentals kronor om året – men det exakta beloppet är ännu oklart.

Förslaget innebär att närboende till vindkraftsanläggningar ges rätt till ett belopp motsvarande en andel av de årliga intäkterna från en vindkraftsanläggning. 

Storleken på vindkraftsersättningen föreslås bero på avståndet till anläggningen.

Skattefritt

Det föreslås också en ändring i inkomstskattelagen som innebär att vindkraftsersättningen ska vara skattefri till den del ersättningen avser en privatbostad.

Det framgår av en lagrådsremiss.

Den nya lagen och lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Vindkraftsersättning ska betalas av verksamhetsutövaren för en vindkraftsanläggning till ägare av bostadsbyggnader som ligger inom nio vindkraftsverkshöjder från ett vindkraftverk i en vindkraftsanläggning, menas det.

Läs mer: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Stora utmaningar

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

– Det är ett väldigt besvärligt läge med detta att det är väldigt få som får tillstånd, säger branschjuristen Ina Müller Engelbrektson till SR.

Kan bli dyrare el

På bara ett par år har kommunernas motstånd gått från 70 till 90 procent.

I praktiken innebär det utmaningar med att få fram ny elproduktion i Sverige de kommande åren.

Malin Strand vid Energiforsk kommenterar.

– Konsekvensen är att om det blir mindre el så blir ju elen dyr, säger hon.

Läs mer: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen