Sverige kan bli av med coronaviruset i sommar enligt forskare

2022 02 21

Redan till sommaren har Sverige chans att helt bli av med viruset.

Det menar Joakim Dillner som är professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet rapporterar DN.

Kan sjunka till noll

Han menar att smittspridningen skulle kunna sjunka till noll i Sverige förutsatt att det inte dyker upp några nya varianter och förutsatt att man smittspårar. Redan i mars månad kan den så omtalade flockimmuniteten inträda bedömer professor Dillner som framhåller att möjligheten kan uppstå om smittan fortsätter att sjunka fram till sommarmånaderna.

Smittspårning viktigt

– Om vi smittspårar kring det fåtal fall som dyker upp finns en möjlighet att bli av med det här viruset, vilket vore oerhört mycket värt för både välfärd och hälsa, säger han till tidningen.

Hållit tillbaka virusvarianter

Han lyfter fram två tillfällen tidigare då Sverige tack vare smittspårning höll tillbaka virusvarianter tydligt. Dels när deltavarianten kom våren 2021, dels när omikronvarianten kom till Sverige vilket var flera veckor efter Norge och Danmark.

Få stopp helt och hållet

– Om det går att få stopp på smittspridningen helt och hållet vore det betydelsefullt. Jag tycker att vi ska göra det vi kan för att hålla det här viruset borta så länge som möjligt, säger han till DN.

Hoppfull smittskyddsläkare

Region Västmanlands smittskyddsläkare Jan Smedjegård är också hoppfull.

– Vi hoppas att vi snarast kommer få relativt begränsad smittförekomst mot hösten och vintern på samma sätt som influensan brukar bete sig, säger han till DN.

106 nya dödsfall

Pandemin är dock långt ifrån över och vid Folkhälsomyndighetens uppdatering i fredags rapporterades om hela 106 nya registrerade dödsfall i Sverige sedan dagen innan. Sammanlagt har 16 501 personer avlidit sedan pandemin startade.

Totalt har 2,4 miljoner svenskar bekräftats smittade och mörkertalet kan vara flera miljoner.

Foto: Region Uppsala

Text: Redaktionen

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Flera av Putins lönnmördare har skjutits

2025 07 13

Lönnmördare utsända av Putinregimen uppges ha blivit skjutna.

Ukraina har skjutit ihjäl torpeder som jobbar för den ryska underrättelsetjänsten FSB.

Det hävdar den ukrainska underrättelsetjänsten SBU på söndagen.

De skjutna ryska agenterna uppges ha legat bakom mordet på en ukrainsk underrättelseofficer i Kyiv i veckan.

Skottlossning bröt ut

Den ukrainske underrättelseofficeren Ivan Voronych blev ihjälskjuten på en parkeringsplats nära sin bostad i Kyiv den 10 juli.

Mordet skedde vid 9-tiden på morgonen, lokal tid. Ivan Voronych sköts med fem skott.

Nu har ukrainska SBU slagit till mot de ryska agenter som misstänks ligga bakom mordet, rapporterar Kyiv Independent.

Skottlossning ska ha utbrutit när SBU skulle gripa de ryska agenterna.

– I morse genomförde SBU-styrkor en gripandeoperation mot den ryska federala säkerhetstjänstens agent-och-stridsgrupp, som i förväg dirigerades till Ukraina och för tre dagar sedan mördade en SBU-officer, vår vapenbroder, överste Ivan Voronych, säger SBU-chefen Vasyl Maliuk, enligt tidningen.

”Fiendens enda utsikt är döden”

Den ryska agentgruppen hade alltså skickades alltså till Ukraina av rysk underrättelsetjänst för att utföra den operation där Voronych mördades.

Själva mordet ska ha utförts av två personer, en man och en kvinna. Dessa har följt efter Voronych och kartlagt hans schema och rutter, enligt SBU. Därefter har de fått koordinater till ett hemligt gömställe där det fanns vapen.

Efter mordet på Voronych har mördarna försökt gömma sig, men SBU och polisen lyckades fastställa att de fortfarande befann sig i Kyiv Oblast, uppger den ukrainska underrättelsetjänsten.

Och när de skulle gripas uppstod alltså skottlossning, där de misstänkta ryska agenterna sköts ihjäl.

– Jag vill påminna er om att fiendens enda utsikt på Ukrainas territorium är döden, understryker SBU-chefen Vasyl Maliuk, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen