Det fastslår den tidigare chefen för Europeiska centralbanken och Italiens före detta premiärminister Mario Draghi i en uppmärksammad rapport.

Summan motsvarar 5 procent av EU:s  BNP och är större än Sveriges BNP på 5 000 miljarder kronor.

– En gemensam plan för koldioxidutsläpp och konkurrenskraft skulle kunna jämna ut villkoren globalt och kompensera för statssponsrad konkurrens utomlands, står det i rapporten som beställdes förra året av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Hon kommenterar beskedet på en pressträff.  

– För det första är det enda sättet att säkerställa vår långsiktiga konkurrenskraft att gå bort från fossila bränslen till en ren, konkurrenskraftig och cirkulär ekonomi. För det andra måste våra ansträngningar för konkurrenskraft gå hand i hand med ökat välstånd för alla i Europa.

Medlemsländer kan behöva betala

Mario Draghi kallar förslaget för en ”radikal förändring” för EU.

Vidare konstaterar han att finansieringen inte kommer kunna täckas av privata investeringar.

– Det finns ett behov för medel för gemensam finansiering, säger Draghi på en pressträff.  

Ett kontroversiellt besked.

Flera av EU:s medlemsländer är negativa till gemensam finansiering av stora EU-projekt.

Trots det öppnar Ursula von der Leyen för att nationella bidrag kan finansiera en stor del av jättesatsningen.

Sverige och andra medlemsländer kan således behöva betala en del av den hisnande summan.

– Det finns två sätt att göra det på: genom nationella bidrag, hela budgeten eller större delen av budgeten består av nationella bidrag, eller med nya egna medel, säger von der Leyen på pressträffen enligt Di.

– Vi måste titta på båda och sedan måste det finnas en politisk vilja hos medlemsländerna.

”Första gångens sedan kalla kriget”

Enligt Mario Draghi är den storsatsningen nödvändig. Han pekar på att tillväxten har ”mattats av” under en längre tid i EU.

– Produktiviteten är mycket svag. För första gången sedan kalla kriget måste vi verkligen frukta för vår självbevarelse och skälet till ett enat svar och aldrig varit så övertygande, säger han enligt Europaportalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Det visar nya siffror som presenteras på onsdagen.

På ett år har Ica-butikernas nettoomsättning ökat med 8,2 procent, rapporterar Dagligvarunytt i en stor granskning.

Ica-handlarna jublar efter beskedet.

Göran Blomberg, vd Ica-handlarnas Förbund, välkomnar de nya siffrorna och konstaterar att hårt arbete ligger bakom uppgången.

– Vi har jobbat mer med pris senaste åren. Samtidigt vet vi att hushållen uppskattar våra andra mervärden, säger han till tidningen och fortsätter:

– Därför kommer kunderna tillbaka till oss. Ica har växt mer än index i över ett år.

Starkt tredje kvartal

Försäljningsökningen är ett välkommet besked för Ica-koncernen.

Efter flera prishöjningar tappade Ica-butikerna marknadsandelar under både 2022 och 2023.

2024 har dock varit ett betydligt bättre år för Ica. I det tredje kvartalet ökade koncernens omsättning med 6,5 procent.

– Tredje kvartalet bjöd på volymtillväxt, ökade marknadsandelar på totalen 12 månader i rad och i kvartalet för Icas samtliga butiksprofiler, samt god lönsamhet i koncernen som helhet där Rimi Baltic gör ett riktigt bra kvartal, kommenterade Ica Gruppens vd Nina Jönsson.

– Matpriserna förblev stabila men pris är fortsatt av stor vikt. Samtidigt ser vi en viss optimism hos kunderna – man ser även till andra värden. Vi fortsätter att stärka vårt gemensamma erbjudande samtidigt som vi tar viktiga kliv i hållbarhetsarbetet.

Nina Jönsson passade även på att berömma Icas klimatarbete.

– Jag är mycket stolt över att Ica Gruppen nu har fått vetenskapligt baserade netto noll-klimatmål godkända av Science Based Targets Initiative (SBTi). Som en stor aktör i livsmedelkedjan vill Ica visa vägen och bidra till att minska den globala uppvärmningen i linje med Paris-avtalet. De godkända klimatmålen är därför ett viktigt steg framåt, där vi involverar både leverantörer och kunder på vår resa.

Foto: Ica Gruppen

Text: Redaktionen