Sverige kan behöva betala jättesumma
2024 09 10
EU behöver investera 800 miljarder euro (8 000 miljarder kronor) per år för att hålla jämna steg med USA och Kina.
Det fastslår den tidigare chefen för Europeiska centralbanken och Italiens före detta premiärminister Mario Draghi i en uppmärksammad rapport.
Summan motsvarar 5 procent av EU:s BNP och är större än Sveriges BNP på 5 000 miljarder kronor.
– En gemensam plan för koldioxidutsläpp och konkurrenskraft skulle kunna jämna ut villkoren globalt och kompensera för statssponsrad konkurrens utomlands, står det i rapporten som beställdes förra året av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Hon kommenterar beskedet på en pressträff.
– För det första är det enda sättet att säkerställa vår långsiktiga konkurrenskraft att gå bort från fossila bränslen till en ren, konkurrenskraftig och cirkulär ekonomi. För det andra måste våra ansträngningar för konkurrenskraft gå hand i hand med ökat välstånd för alla i Europa.
Medlemsländer kan behöva betala
Mario Draghi kallar förslaget för en ”radikal förändring” för EU.
Vidare konstaterar han att finansieringen inte kommer kunna täckas av privata investeringar.
– Det finns ett behov för medel för gemensam finansiering, säger Draghi på en pressträff.
Ett kontroversiellt besked.
Flera av EU:s medlemsländer är negativa till gemensam finansiering av stora EU-projekt.
Trots det öppnar Ursula von der Leyen för att nationella bidrag kan finansiera en stor del av jättesatsningen.
Sverige och andra medlemsländer kan således behöva betala en del av den hisnande summan.
– Det finns två sätt att göra det på: genom nationella bidrag, hela budgeten eller större delen av budgeten består av nationella bidrag, eller med nya egna medel, säger von der Leyen på pressträffen enligt Di.
– Vi måste titta på båda och sedan måste det finnas en politisk vilja hos medlemsländerna.
”Första gångens sedan kalla kriget”
Enligt Mario Draghi är den storsatsningen nödvändig. Han pekar på att tillväxten har ”mattats av” under en längre tid i EU.
– Produktiviteten är mycket svag. För första gången sedan kalla kriget måste vi verkligen frukta för vår självbevarelse och skälet till ett enat svar och aldrig varit så övertygande, säger han enligt Europaportalen.
Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet
Text: Redaktionen
