Sverige inleder militärt samarbete – Ryssland utgör hotet

2021 09 29

Sverige ingår i morgon ett nytt militärt samarbetsavtal med Danmark och Norge.

Det bekräftar försvarsminister Peter Hultqvist för TV4.

Målet är bland annat att genomföra militära övningar tillsammans, att gemensamt möta kränkningar och höja den militära förmågan i alla tre länder.

Hotet kommer från Ryssland

Det råder ingen tvekan om att hotet som vanligt kommer från öster.

– Ryssland är beredda att använda militärmakt för att nå politiska mål och syften, konstaterar försvarsministern.
Syftet är att Sverige, Danmark och Norge tillsammans är starkare och tillsammans ökar motståndet mot rysk aggression mot Norden.

Avtalet är nödvändigt

– Vi gör avtalet för att vi tycker att det är nödvändigt. Vår politik går ut på att höja vår förmåga, i syfte att bygga högre tröskel mot störningar och kriser, säger försvarsministern till TV4.

Sverige, Danmark och Norge slår fast att säkerhetsläget har försämrats i både Öresund mellan Sverige och Danmark och i Nordsjön som utgör de tre skandinaviska ländernas västra strand och absoluta närområde.

Vid en krissituation

Samarbetet ska ger flera fördelar enligt försvarsministern.

– Om vi har en krissituation så är vi betydligt bättre förberedda. Vid kris kan vi agera snabbare alternativt kan vi genom att en eventuell antagonist se de samlade resurser vi har och vad vi gör, att bara det gör att de väljer att inte genomföra negativa planer gentemot oss, framhåller Peter Hultqvist (S) till TV4.

Se hela TV-inslaget med försvarsministern här.

ANALYS

När Sverige agerar tillsammans med Danmark och Norge så uppnås en betydligt starkare försvarsförmåga. Alla tre länder har ett mycket högteknologiskt försvar och två av nationerna är medlemmar i Nato.

Diktaturen Ryssland utvecklas dessvärre i en mycket negativ riktning och det gäller att inte vara naiv kring vad Putinregimen kan ta sig för.

Foto: Kim Svensson, Försvarsmakten

[yop_poll id="644"]

Svenskarnas p-böter kan bli högre

2025 07 10

Snart kan det bli ännu dyrare att få en p-bot.

En dom i EU-domstolen från 2022 slår fast att p-böter är en typ av tjänst – och därför ska moms läggas på summan.

Det innebär att parkeringsbolag och kollektivtrafik också måste betala moms på tilläggsavgifter, exempelvis när någon parkerar fel eller plankar på bussen.

Tidigare har detta inte ansetts momspliktigt, någonting som nu ändras. Men vem som betalar är fortfarande oklart. Skatteverket har nu gett sin tolkning.

– I vissa fall anser Skatteverket att kontrollavgifter, felparkeringsavgifter och andra tilläggsavgifter ska ingå i ersättningen för det ursprungliga tillhandahållandet såsom parkeringen eller persontransporter, skriver de i ett uttalande.

Vem ska egentligen betala?

Det är dock fortfarande oklart om den nya momsen ska betalas av bilisten – alltså du som får boten, eller av företaget som utfärdar boten.

Skatteverket anser att det i slutändan är upp till kommunerna och parkeringsbolagen att avgöra hur de hanterar den nya momsen.

– Om de vill ta höjd för den tillkommande mervärdesskatten, kommer det totala beloppet i form av höjda avgifter påverka felparkerarna, säger Pia Kjell, momsexpert på Skatteverket till DN.

Men enligt revisionsbyrån Deloitte kan det bli svårt att höja avgifterna, eftersom lagar reglerar hur höga de får vara.

– Som reglerna ser ut nu så ser det inte ut att det går att välta över momskostnader på någon annan om du redan nu tar ut maxbeloppet, förklarar Henrik Karlsson, skatteexpert på Deloitte till samma tidning.

Kritik från branschen

Parkeringsbranschens organisation Svepark är kritisk till hur frågan har hanterats. De anser att de hade varit bättre om både riksdagen och regeringen istället hade ändrat lagen.

De tror att Sveparks medlemmar troligen kommer be om ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden.

De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2027.

Foto: S. Strashevskyy

Text: Redaktionen


JUST NU: Historiskt besked – 5 000 robotar på väg till Ukraina

2025 07 10

Storbritannien och Ukraina har enats om ett historiskt försvarsavtal.

Natolandet kommer att leverera 5 000 luftvärnsrobotar till Ukraina från brittiska Thales Air Defence –  ett försvarsbolag som är specialiserade på kortdistans- och luftförsvarsrobotar.

– Storbritannien och Ukraina ingår ett historiskt avtal om Thales Air Defence-robotar. Det kommer att öka brittisk tillväxt och håller kvar Ukraina i kriget, framhåller Storbritanniens regering i ett uttalande.

Vidare bekräftar Downing Street att Storbritannien kommer att ge upp till 283 miljoner pund i bistånd till Ukraina under det kommande året. Summan motsvarar omkring 3,7 miljarder kronor.

”Det hopp de behöver”

Avtalet mellan Storbritannien och Ukraina ska undertecknas vid årets upplaga av konferensen Ukraina Recovery Conference (URC), som inleddes i Rom under torsdagen.

– Detta tillkännagivande understryker vårt fortsatta stöd för Ukraina. Vi stärker deras luftförsvar mot förödande drönar- och robotattacker och bidrar till återuppbyggnaden av landet – och till att ge denna nation det hopp de behöver, säger Storbritanniens vice premiärminister Angela Rayner.

Hon tillägger att avtalet också kommer att skapa hundratals kvalificerade jobb i Storbritannien.  Enligt regeringens beräkningar handlar det om 200 nya arbetstillfällen.

LÄS MER: Elon Musk lanserar ”skrämmande” projekt

Sverige etablerar center i Ukraina

Under torsdagen har även Sverige gett ett nytt besked till Ukraina.

Regeringen har beslutat att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att etablera ett center för rehabilitering av skadade soldater i Ukraina.

Centret kommer att vara en del av Operation Renovator, ett gemensamt projekt mellan Nato och Ukraina sedan två år tillbaka.

Projektet syftar till att rehabilitera skadade soldater. Målsättningen är att soldaterna ska kunna återgå till aktiv tjänst eller ges förutsättningar att leva ett civilt liv med rimlig livskvalitet.

– När jag förra hösten besökte Ukraina och ett av dessa rehabiliteringscenter så slogs jag av den orubblighet som de ukrainska veteranerna uppvisade. Trots fysiska och psykiska trauman så ville de fortsätta försvara sitt land, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M).

– Ukraina strider inte bara för sitt lands frihet, utan även för vår. Att vi fortsätter stötta dem i den kampen är vår tids viktigaste säkerhetspolitiska uppgift.

LÄS MER: Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

Arkivfoto: Emy Åklundh Försvarsmakten

Text: Redaktionen