Sverige inleder militärt samarbete – Ryssland utgör hotet

2021 09 29

Sverige ingår i morgon ett nytt militärt samarbetsavtal med Danmark och Norge.

Det bekräftar försvarsminister Peter Hultqvist för TV4.

Målet är bland annat att genomföra militära övningar tillsammans, att gemensamt möta kränkningar och höja den militära förmågan i alla tre länder.

Hotet kommer från Ryssland

Det råder ingen tvekan om att hotet som vanligt kommer från öster.

– Ryssland är beredda att använda militärmakt för att nå politiska mål och syften, konstaterar försvarsministern.
Syftet är att Sverige, Danmark och Norge tillsammans är starkare och tillsammans ökar motståndet mot rysk aggression mot Norden.

Avtalet är nödvändigt

– Vi gör avtalet för att vi tycker att det är nödvändigt. Vår politik går ut på att höja vår förmåga, i syfte att bygga högre tröskel mot störningar och kriser, säger försvarsministern till TV4.

Sverige, Danmark och Norge slår fast att säkerhetsläget har försämrats i både Öresund mellan Sverige och Danmark och i Nordsjön som utgör de tre skandinaviska ländernas västra strand och absoluta närområde.

Vid en krissituation

Samarbetet ska ger flera fördelar enligt försvarsministern.

– Om vi har en krissituation så är vi betydligt bättre förberedda. Vid kris kan vi agera snabbare alternativt kan vi genom att en eventuell antagonist se de samlade resurser vi har och vad vi gör, att bara det gör att de väljer att inte genomföra negativa planer gentemot oss, framhåller Peter Hultqvist (S) till TV4.

Se hela TV-inslaget med försvarsministern här.

ANALYS

När Sverige agerar tillsammans med Danmark och Norge så uppnås en betydligt starkare försvarsförmåga. Alla tre länder har ett mycket högteknologiskt försvar och två av nationerna är medlemmar i Nato.

Diktaturen Ryssland utvecklas dessvärre i en mycket negativ riktning och det gäller att inte vara naiv kring vad Putinregimen kan ta sig för.

Foto: Kim Svensson, Försvarsmakten

[yop_poll id="644"]

“Kan tvingas avsluta kriget” – bomb i rysk tv

2026 03 31

Tonläget har skiftat i rysk tv.

Rysslands fullskaliga anfallskrig är nu inne på sitt femte år.

Sedan årsskiftet har Ukraina gjort framsteg på fronten – och skickar samtidigt drönare mot rysk energiinfrastruktur över hela landet.

Nu säger en militäranalytiker att Ryssland kan tvingas avsluta kriget, rapporterar TV2.

Bomb i rysk tv

Den ryska militäranalytikern Konstantin Sivkov säger i en intervju i rysk tv att den västliga ekonomiska kapaciteten och stödet just nu ger Ukraina ett avgörande övertag.

Enligt Sivkov blir den ekonomiska skillnaden militärt tydlig då de ”väststödda” ukrainska drönarattackerna nu involverar hundratals drönare.

“Kan tvingas avsluta”

Han varnar för att attackerna bara kommer att öka och att Ryssland inte kan producera tillräckligt med luftvärnsrobotar för att matcha dem, vilket gör landet ”dömt till nederlag” och tvunget att avsluta kriget.

För Sivkov kan Ryssland avsluta kriget på två sätt: antingen genom en ”skamfull fred, som väst insisterar på”, eller genom att besegra Ukraina genom en ”strategisk offensiv operation”.

Läs mer: Lagret nästan tömt – guldläge för Iran

Senaste nytt

Samtidigt kommer uppgifter om oro i ryska kretsar.

– Ukrainas operativa och strategiska förmåga att åsamka Ryssland allt högre kostnader skapar en växande oro inom det ryska ultranationalistiska informationsutrymmet, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Börjar erkänna”

ISW fortsätter.

– Röster inom det ryska krigsvänliga informationsutrymmet börjar nu erkänna Ukrainas framgångar vid fronten, deras BAI-kampanj (flygbekämpning av mål bakom frontlinjen) på medeldistans och deras anpassningar av drönarkrigföringen, uppger tankesmedjan.

– En framstående rysk ultranationalistisk militärbloggare beklagade sig den 26 mars över att ryska styrkor kommer att vara oförmögna att vända en ogynnsam situation på slagfältet under de kommande månaderna, samt att ”ganska framgångsrika” ukrainska motanfall har avbrutit Rysslands möjligheter att fortsätta med offensiva insatser under 2026.

Läs mer: Putin fast i ”återvändsgränd”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


09mars26

”Sista dagen idag” – Skatteverket uppmanar svenskarna

2026 03 31

Idag är det många svenskar som lär vilja deklarera.

Det är nämligen sista chansen för den som vill ha återbäring i april.

Den som inte väljer att deklarera senast idag – den 31 mars – kommer att få vänta längre innan återbäringen kommer in på kontot.

Sista dagen idag

Skatteverket meddelar att den som vill ha återbäring i april har en sista chans att deklarera idag.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration digitalt, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att ha möjlighet att få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, meddelar myndigheten.

– Det räknas som en ändring att till exempel lämna in eller ta bort en bilaga till deklarationen.

Detta gäller

Den som senast 31 mars har godkänt sin deklaration i e-tjänsten eller genom att sms:a eller ringa, och som inte har ändrat eller lagt till någon uppgift, kan få sin skatteåterbäring 7-10 april.

Den som har deklarerat senast den 4 maj kan få skatteåterbäringen 9-12 juni om Skatteverket har godkänt uppgifterna.

Läs mer: Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

Senare datum

Om man inte har fått skatteåterbäringen i april eller juni, till exempel för att man har haft anstånd med att deklarera eller för att Skatteverket har kontrollerat deklarationen, kan man få skatteåterbäringen 4-7 augusti om Skatteverket har godkänt uppgifterna i deklarationen.

– Du som inte tidigare har fått besked om din slutliga skatt eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får din skatteåterbäring 8-11 december om Skatteverket har godkänt uppgifterna i din deklaration, förklarar myndigheten.

49 miljarder kronor

Totalt beräknas 4,9 miljoner svenskar få dela på 49 miljarder kronor, enligt preliminära beräkningar.

Summan väntas dock sjunka efter att bland annat bostads- och värdepappersförsäljningar har deklarerats, rapporterar Dagens industri.

Läs mer: Swedbank har smyghöjt – kunder vet inte om det

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen