Svensk protest mot nya jaktbeslutet – “hotad och fridlyst”

Flera svenska naturföreningar vädjar till EU att stoppa licensjakten på ett fridlyst djur.

2025 02 27

Den 1 mars blir det återigen tillåtet att skjuta lodjur i Sverige. I år får 87 stycken lodjur skjutas – och när det är klart kommer 400 lodjur ha skjutits i landet under de senaste tre åren.

En licensjakt på lodjur kan hota det fridlysta rovdjurets överlevnad i Sverige på sikt och bryter dessutom mot EU:s skyddslagar.

Det menar Naturskyddsföreningen. Nu väljer miljöorganisationen att agera.

Detta via ett öppet brev till EU, där man kräver ett stopp av den årliga jakten.

– Licensjakten på lodjur är oacceptabel. Lodjuret är en hotad och fridlyst art och fortsatt jakt riskerar att driva den mot utrotning, säger Beatrice Rindevall, ordförande i Naturskyddsföreningen.

“Ligger och samlar damm”

För ett år sedan anmäldes licensjakten på lodjur till EU-kommissionen av Rovdjursföreningen.

Men inget har hänt sedan dess.

– Nu måste EU-kommissionen agera och inleda ett överträdelseärende mot Sverige. Anmälan ligger och samlar damm medan fridlysta lodjur skjuts i strid mot EU-lagstiftningen, fortsätter Rindevall.

Läs mer: Svensk jakt uppmärksammas av amerikanska medier

“Inte acceptabelt”

I år anmäldes jakten också av Insamlingsstiftelsen Artkrisen, mot bakgrunden att licensjakt på lodjur inte bör tillåtas över huvud taget.

– Att hotade arters antal hanteras godtyckligt av politiker är inte acceptabelt i en tid då förlusten av biologisk mångfald räknas som det tredje största hotet mot mänskliga samhällen, säger Misha Istratov, ordförande för Artkrisen och fortsätter:

– Därför anmäler vi Sverige till EU. Sverige ska rapportera nya referensvärden till EU i sommar, vilket normalt sker var sjätte år. Det vore klädsamt om detta kunde lösas nationellt i stället för att EU tillrättavisar Sverige efter den utredning som kommer att följa på vår anmälan.

Svenskarna positiva till lodjur

Enligt Naturskyddsföreningen är åtta av tio svenskar positiva till att det finns lodjur i Sverige.

Tre av fyra tycker inte att lodjur ska skjutas, och lika många kan tänka sig att acceptera att ha lodjur i närheten av platsen där de bor.

Nio av tio uppger att de inte är rädda för lodjur.

Läs vidare: Leif GW Persson riktar uppmaning till regeringen – ”Är en tidsfråga”

Foto: S. Pociecha

Text: Redaktionen

Nya körkortsregler – börjar gälla om två veckor

2026 07 17

Från och med den första augusti ska det bli lättare att övningsköra.

Ändringar i körkortslagen är på gång.

Om bara ett par veckor kommer nya regler att gälla för den som vill ta körkort.

Draget syftar till att göra det lättare att övningsköra – men möter kritik från de som anser att det kan leda till mer osäkerhet ute på vägarna.

Nya körkortsregler på gång

Regeländringen innebär att kravet på introduktionsutbildning för den som övningskör privat och för handledare tas bort.

– Kravet på introduktionsutbildning för övningskörning ska slopas, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

– Detta är en förenkling som kan leda till mer mängdträning eftersom förslaget bedöms underlätta för blivande förare att övningsköra med flera handledare.

Från första augusti

De nya reglerna träder i kraft den första augusti och gäller för B-körkort.

Regeringen menar att introduktionsutbildningen inte fyller något större syfte.

– Eftersom introduktionsutbildningen inte bidragit till att öka kvaliteten på den privata övningskörningen för behörighet B, anser regeringen att det inte finns skäl att behålla den nuvarande ordningen, menas det.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Helidiotiskt”

Men alla är inte positivt inställda till de nya reglerna.

Den rutinerade körskolläraren Tommy Samuelson befarar att det kan leda till fler dödsolyckor.

– Det är helidiotiskt, säger han till GP.

– När jag är ute och kör med elever så ser jag många som beter sig dumt i trafiken, och de personerna är potentiella handledare.

“En tröskel”

Regeringen anser dock att kravet på introduktionsutbildning är ett onödigt hinder.

– Kravet på introduktionsutbildning utgör dessutom en tröskel vid privat övningskörning och kan inskränka möjligheten att smidigt kunna övningsköra privat med flera handledare, exempelvis föräldrar eller andra släktingar.

Läs mer: Ryssar flyttar akut pengar ut ur landet

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen