Sverige i oväntat avtal med 21 andra länder

2023 12 02

– Jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder.

Det säger statsminister Ulf Kristersson (M) i samband med att Sverige signerat ett helt nytt internationellt avtal där 21 länder runt om i världen enats.

Tredubblad kapacitet

Avtalet gäller stora satsningar på fossilfri energi i form av ny kärnkraft.

– Överenskommelsen går ut på att tredubbla världens kärnkraftskapacitet som en del i målet att uppnå nettonollutsläpp år 2050 jämfört med 2020 års nivåer, rapporterar France 24.

President Macron och Frankrike är ett av de 21 länderna som enats om kärnkraftsavtalet.

Ukraina och Sydkorea

Övriga länder i Europa är Sverige, Finland, Storbritannien, Nederländerna, Polen, Tjeckien, Slovakien, Bulgarien, Rumänien, Slovenien, Moldavien och Ungern samt Ukraina.

De nordamerikanska länderna som ingår är Kanada och USA, som går i täten för satsningen.

I Asien ingår Sydkorea, Mongoliet och Förenade Arabemiraten.

Från Afrika ingår Marocko.

Miljögrupper oroad

– Användandet av kärnkraft som ett renare alternativ än fossila bränslen är kontroversiellt då miljögrupper är oroade över säkerheten och hur man hantera avfallet, uppger France 24.

USA:s särskilde klimatsändebud John Kerry framhåller att man måste hålla flera bollar i luften samtidigt.

– Vi menar inte att detta kommer att vara det självklara och överväldigande alternativet till alla andra energikällor, säger John Kerry.

– Men vetenskapen och reella fakta och bevis säger oss att man kan inte nå nettonollutsläpp år 2050 utan en del kärnkraft.

Brott mot Gud

Den nya kärnkraftsöverenskommelsen har uppkommit i samband med det pågående klimatmötet COP28 som äger rum i Dubai som är ett av Förenade Arabemiratens sju emirat.

– Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet, säger statsminister Ulf Kristersson (M) vid ett tal på klimatmötet i dag lördag.

Påve Franciskus, 86 år, har i dag lördag hållit ett tal där han uppmanar världens ledare att agera.

– Miljöförstöringen är ett brott mot Gud, anser påven.

Foto: Ulf Kristersson Instagram Story

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen