Sverige höjer rösten – kräver åtgärd mot Putinregimen

2024 03 26

Det framhåller utrikesminister Tobias Billström (M) på en pressträff med sin finländska motsvarighet Elina Valtonen.

Billström efterlyser sanktioner mot specifika personer i Ryssland som kan kopplas till oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs död.

Navalnyj konstaterades död den 16 februari. Han dog i en straffkoloni i norra Ryssland.

Även om det fortfarande råder oklara omständigheter kring vad som orsakade oppositionspolitikerns död är de flesta överens om att Kreml bär ansvaret.

Utrikesminister Tobias Billström har beskrivit dödsfallet som ett "fruktansvärt brott av Putinregimen". 

Vill slå till mot lydstaten

Billström vill även att väst ska rikta fler och tuffare sanktioner mot Rysslands lydstat, diktaturen Belarus.

– Det är befogat att rikta sanktionspaket mot Belarus, dels på grund av det förtryck som landets regim utövar mot sin befolkning och dels på grund av landets stöd för Rysslands olagliga anfallskrig, säger Billström på pressträffen enligt Svenska Yle.

Förslaget får stöd av Elina Valtonen.

Hon betonar att Finland stödjer Sveriges begäran om utvidgade sanktioner.

”Nödvändigt steg”

På pressträffen ger Billström och Valtonen även sitt starka stöd till ett framtida EU-medlemskap för Ukraina. 

Sverige och Finland är överens om att fortsätta att driva på för ett ukrainskt medlemskap, konstaterar ministrarna. 

– Ukrainas EU-medlemskap är ett viktigt och nödvändigt steg. Återuppbyggnaden i Ukraina går hand i hand med de reformer som behövs för medlemskapet. Vi ser stora framsteg, i synnerhet med beaktande av att kriget pågår, säger Elina Valtonen enligt Hufvudstadsbladet.

Ukraina måste uppfylla en rad krav för att godkännas som EU-medlem.

Valtonen betonar att landet måste komma tillrätta med korruptionen, stärka de demokratiska institutionerna och utveckla en fungerande marknadsekonomi.

– Jag är övertygad om att Ukraina har viljan och motivationen att vidta de åtgärderna. EU kommer att bli starkare med Ukrainas medlemskap, säger Finlands utrikesminister.  

Foto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen