INRIKES: Sverige har nått ett dystert rekord

2022 09 23

En man i 20-årsåldern blev skjuten och fördes med ambulans till sjukhus.

Under natten bekräftade polisen att mannen avlidit.

– Vi kan tyvärr inte säga mer än att han är i 20-årsåldern och vi har inga misstänkta i nuläget, säger Mikael Lind, vakthavande befäl vid region Syd, till nyhetsbyrån TT.

Dyster toppnotering

Efter nattens dödskjutning har 48 personer skjutits ihjäl i Sverige under 2022, enligt polisens statistik.

En dyster siffra som innebär att rekordmånga personer har skjutits ihjäl i år. Dessutom återstår tre månader av året.

Den tidigare högsta noteringen var 2020. Då sköts 47 personer ihjäl. År 2021 landade siffran på 46 personer.

Majoritet i Stockholm

En majoritet av dödsskjutningarna har inträffat i Stockholmsregionen, hittills har 22 dödsskjutningar rapporterats i regionen.

– Det beror på att många av de allvarligaste kriminella konflikterna pågår där och att man löser sina konflikter med ett stort våldskapital. Därför arbetar vi med förstärkning av resurser till polisregion Stockholm, skriver Polismyndigheten i en skriftlig kommentar till DN.

Vidare skriver myndigheten att situationen är ”särskilt allvarlig”, men att polisen arbetar med ”tydlig inriktning”.

– Problembilden är komplex - men vi arbetar med tydlig inriktning som bland annat handlar om att förstärka förmågan i de regioner och de brottsområden som har störst problem.

”Högsta prioritet”

Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell har kommenterat nattens skjutning.

– Efter nattens skjutning i Kristianstad har 48 personer skjutits ihjäl sedan årsskiftet. Ett nytt tragiskt rekord har nåtts. Sveriges rättspolitik befinner sig i ett nödläge. Att bryta den dystra utvecklingen måste vara högsta prioritet för en ny regering, skriver han på Twitter.

Foto: M. Förtsch

Text: Redaktionen

Polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 12 09

Det innebär att hela landet kommer att kunna märka av en ökad polisnärvaro på vägarna.

Fokus just den här veckan är nykterhet i trafiken.

– Rattfylleri dödar, hjälp oss stoppa det, framhåller Polisen södra Roslagen på sociala medier och fortsätter:

– Under nationell trafikvecka vecka 50 (8–14 december) gör polisen extra nykterhetskontroller i hela landet. Alkohol och droger ligger bakom många av årets 174 dödsolyckor.

"Ska bort från vägarna"

Polisen genomför cirka tio nationella trafikveckor om året. Fokuset skiftar och kan vara exempelvis hastighetskontroller eller att upptäcka kriminell aktivitet i trafiken.

Den här veckan handlar det alltså om nykterhet.

– Onyktra förare utsätter både sig själva och andra för livsfara. Våra kontroller ska få bort dem från vägarna – och rädda liv, understryker polisen.

Uppmaningen: tipsa polisen

Polisen går samtidigt ut med en uppmaning till svenskarna. Om du misstänker att någon kör påverkad – tipsa polisen.

– Varje dag kör tusentals påverkade av droger eller alkohol i trafiken, skriver polisen i skånska Klippan på Facebook.

– Tillsammans räddar vi liv. 

Vill du tipsa polisen om någon som kör eller kommer att köra berusad kan du ringa 114 14. Är situationen akut, ring 112.

– Kom ihåg att lämna så mycket information du kan om fordon, tidpunkter, resväg med mera. Du kan vara anonym, uppmanar polisen.

LÄS MER: ”Fullständig katastrof” för alla som vill sälja bilen

Därför informerar polisen i förväg

Visionen för myndighetens trafiksäkerhetsarbete är att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Att öka andelen nyktra förare beskrivs som ett prioritet i frågan.

Sedan ett tag tillbaka väljer dessutom polisen i förväg att informera om insatserna, vilket har visat sig vara effektivt.

– Vårt yttersta mål är alltid att rädda liv, inte att bötfälla så många som möjligt, har Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen, tidigare sagt.

LÄS MER: Från första december: Hårdare tag mot Sveriges bilister

Foto: Liza Simonsson/Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen