TURKIET: Sverige har inte fullföljt avtalet

2022 07 27

Det bekräftar landets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu på onsdagen enligt Reuters.

Sverige, Finland och Turkiet tecknade ett avtal förra månaden där Turkiet gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyllde en rad krav.

Ett av kraven var att lämna ut terrormisstänkta personer – 73 personer från Sverige och ett dussintals från Finland, uppger Reuters med hänvisning till ett uttalande från Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

Nytt hot

Men än så länge har Sverige inte genomfört några utlämningar, enligt Mevlüt Cavusoglu.

Han framhäver att Sverige och Finland fortfarande inte gjort tillräckligt för att Turkiet ska släppa in de nordiska länderna i Nato.

Turkiet har vidhållit att Ankara kommer att blockera ländernas ansökningar om inte löftena uppfylls.  

– Dessa två länder måste uppfylla sina löften och punkterna i överenskommelsen, framhåller den turkiske utrikesministern i statlig tv. 

Ingen kommentar från Sverige

Turkiets senaste utspel har inte kommenterats av Sverige.

Efter överenskommelsen med Turkiet kommenterade statsminister Magdalena Andersson (S) utlämningsavtalet mellan länderna.

– Det kommer givetvis att ske inom ramen för nationell och internationell lagstiftning, konstaterade statsministern i en kommentar till Aftonbladet.

I en intervju med SVT Nyheter sa hon följande:

– Vi jobbar alltid enligt svensk lagstiftning och enligt de internationella konventionerna och utvisar aldrig svenska medborgare, och är det heller inte så att man ägnar sig åt terrorism då behöver man inte vara orolig.

Hela avtalet

Sverige och Finlands avtal med Turkiet har publicerats på Natos hemsida.

Här är avtalet i sin korthet:

• Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.
• Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.
• Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna
• Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).
• En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.
• Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.
• Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.
• Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Razzior mot bostäder – ryssar hamstrar

2026 07 20

Ryska myndigheter har börjat söka igenom privata bostäder och garage.

Detta efter att en växande kris i landet fått invånare att börja hamstra en viktig vara, rapporterar RBC Ukraine.

Letar efter gömda lager

Ryska myndigheter i Pskovregionen har inlett inspektioner av privata hem och garageföreningar för att hitta bensin som invånare har börjat samla på sig.

Bakgrunden är den pågående bränslebristen i flera delar av landet, där oro för framtida leveranser har fått vissa ryssar att fylla på egna lager.

Enligt regionens guvernör Michail Vedernikov har kontrollerna avslöjat betydande mängder bränsle som förvarats i garage.

– Sådan lagring bryter mot brandsäkerhetsreglerna, säger Vedernikov enligt RBC Ukraine.

Myndigheterna bekräftar att de ska införa åtgärder mot de personer som brutit mot reglerna.

De riskerar böter på mellan 5 000 och 15 000 rubel, cirka 600 - 1 900 svenska kronor.

Flera regioner har rapporterat problem med leveranser, stigande priser och brist på vissa typer av bensin.

Raffinaderier under press

Rysslands bränslemarknad har under de senaste månaderna utsatts för allt större påfrestningar efter upprepade ukrainska attacker mot ryska oljeraffinaderier och bränsleanläggningar.

Attackerna har stört produktionen vid flera anläggningar och bidragit till problem med landets inhemska drivmedelsförsörjning.

Som en följd av detta har ryska myndigheter infört ransonering i flera regioner, samtidigt som de försöker försäkra befolkningen om att situationen är under kontroll.

Flera uppgifter hävdar även att Ryssland har tvingats importera bensin för att klara av den rådande krisen i landet.

Kreml nekar

Ryska myndigheter har vid flera tillfällen hävdat att bränslemarknaden har stabiliserats, att leveranserna av oljeprodukter har ökat samt att det inte råder en akut bensinkris i landet.

– Allt pekar på att Kreml förbereder sig, inte för att lösa krisen, utan för att hantera sin långsiktiga existens. Regimens huvudmål är inte att återställa marknadsförsörjningen fullt ut, utan att undvika avbrott i strategiskt viktiga sektorer, uppger Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst (SZRU), skriver RBC Ukraine.

Enligt SZRU syftar regeringens besked om en normalisering av marknaden främst till att skapa en bild av stabilitet.

Foto: President of Russia Office resp Cattu

Text: Redaktionen