TURKIET: Sverige har inte fullföljt avtalet

2022 07 27

Sverige har inte utlämnat de personer som Turkiet beskriver som terrormisstänkta.

Det bekräftar landets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu på onsdagen enligt Reuters.

Sverige, Finland och Turkiet tecknade ett avtal förra månaden där Turkiet gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyllde en rad krav.

Ett av kraven var att lämna ut terrormisstänkta personer – 73 personer från Sverige och ett dussintals från Finland, uppger Reuters med hänvisning till ett uttalande från Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

Nytt hot

Men än så länge har Sverige inte genomfört några utlämningar, enligt Mevlüt Cavusoglu.

Han framhäver att Sverige och Finland fortfarande inte gjort tillräckligt för att Turkiet ska släppa in de nordiska länderna i Nato.

Turkiet har vidhållit att Ankara kommer att blockera ländernas ansökningar om inte löftena uppfylls.

– Dessa två länder måste uppfylla sina löften och punkterna i överenskommelsen, framhåller den turkiske utrikesministern i statlig tv.

Ingen kommentar från Sverige

Turkiets senaste utspel har inte kommenterats av Sverige.

Efter överenskommelsen med Turkiet kommenterade statsminister Magdalena Andersson (S) utlämningsavtalet mellan länderna.

– Det kommer givetvis att ske inom ramen för nationell och internationell lagstiftning, konstaterade statsministern i en kommentar till Aftonbladet.

I en intervju med SVT Nyheter sa hon följande:

– Vi jobbar alltid enligt svensk lagstiftning och enligt de internationella konventionerna och utvisar aldrig svenska medborgare, och är det heller inte så att man ägnar sig åt terrorism då behöver man inte vara orolig.

Hela avtalet

Sverige och Finlands avtal med Turkiet har publicerats på Natos hemsida.

Här är avtalet i sin korthet:

Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.
Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.
Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna
Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).
En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.
Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.
Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.
Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

“Chockvåg” i Ryssland – “Ingen har pengarna som krävs”

2026 08 09

Ukrainas attacker mot Wildberries-lager sätter spår.

Ukraina har genomfört en rad attacker mot lager tillhörande den ryska e-handelsjätten Wildberries.

I bland annat St. Petersburg, Krasnodar, Jekaterinburg och utanför Moskva har “Rysslands Amazon” fått besök av ukrainska drönare.

Över en miljon kvadratmeter av lageryta ska ha förstörts, rapporterar Reuters.

Attackerna skickar chockvågor genom Rysslands detaljhandel och påverkar inte bara franchisetagare utan även tiotusentals småföretag som förlitar sig på Wildberries för att sälja sina produkter online.

“Ingen har pengarna”

Franchisetagare och småföretag förlorar stora pengar på grund av attackerna.

Så här låter det från en källa nära Kreml:

– Det kommer att bli en våg av konkurser. Ingen har så mycket pengar som krävs för att stötta säljarna – det handlar om hundratals miljarder rubel. Det är en allvarlig smäll mot ekonomin, säger källan.

Hög inflation

Den ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina fruktar samtidigt att attackerna kan få fart på den redan höga inflationstakten i landet.

Och då kan ekonomin bromsas ytterligare.

Ekonomen Elina Ribakova förklarar.

– Även om den ryska ekonomin sannolikt kommer att visa nolltillväxt i år, och befann sig i en avmattning under det första kvartalet, är inflationen fortfarande hög. Därför skulle varje liten chock kunna tvinga centralbanken att antingen sakta ner sänkningarna avsevärt eller till och med stoppa dem helt.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Attackerades igår

Så sent som igår attackerades Wildberries i Jekaterinburg.

En kraftig brand utbröt i ett av kedjans logistikcenter beläget omkring 2 000 kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Moscow Times.

1,18 miljoner

Satellitbilder visar att minst 1,18 miljoner kvadratmeter av Wildberries lageryta – vilket motsvarar mer än 20 procent av bolagets totala kapacitet – har skadats eller förstörts sedan kampanjen inleddes.

Attacker mot Wildberries har bland annat registrerats i Jekaterinburg, Izhevsk, St. Petersburg, Krasnodar, Ryazan, Penza, Volgograd och utanför Moskva.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen