Sverige har förlorat 90 miljarder kronor

2025 01 10

Sverige har förlorat 92 miljarder kronor.

Det konstaterar pensionsbolaget Skandia på torsdagen.

Siffran avser kostnaden för långtidssjukskrivningar under 2024 och får bolaget att ifrågasätta landets mående.

– 92 miljarder kronor. Så mycket förlorade Sverige på längre sjukskrivningar under 2024 enligt en ny rapport, framhåller Skandia i ett uttalande.

En av de största

Enligt bolaget handlar det om en av de största ökningarna under ett enskilt år sedan man började beräkna sjuknotan 2017, det vill säga samhällsförlusten för längre sjukskrivningar.

Idag beror omkring hälften av alla sjukskrivningar på psykisk ohälsa.

– Vi står inför en tydlig utmaning, men också en stor möjlighet där potentialen är enorm. Genom att investera i förebyggande och rehabiliterande insatser kan vi låsa upp potentialen hos individer och företag, vilket samtidigt stärker samhällets utveckling, säger Gabriel Lundström, Skandias hållbarhetschef, säger Skandias hållbarhetschef Gabriel Lundström. 

"Går att vända"

Jämfört med 2023 ökade sjuknotan med 14,2 miljarder kronor under fjolåret.

Trenden förklaras med att sjuktalen ökat i hela landet, men också på att reala löneökningar gjort det ekonomiska värdet av förlorat arbete högre.

Psykisk ohälsa – som låg bakom 46 procent av alla sjukskrivningar – har enligt Skandia orsakat en samhällsförlust på 42,6 miljarder kronor.

Fysisk ohälsa står för 49,3 miljarder.

– Vi vet att det är möjligt att vända trenden, särskilt när det gäller psykisk ohälsa. Företag som investerar i medarbetarnas hälsa ser inte bara minskade sjukskrivningar utan också ökad trivsel och produktivitet, säger Lundström. 

Kvinnor värre drabbade

I rapporten framgår också att det finns stora skillnader mellan kön. Kvinnors sjuknota överstiger vida männens.

Medan kvinnor stod för 54,2 miljarder kronor av kostnaden för längre sjukskrivningar stod männen för 37,7 miljarder.

Det är dessutom vanligare att kvinnor blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa.

– Vilket visar på ett behov av mer riktade insatser för att förbättra jämställdheten i arbetslivet. I förlängningen bidrar detta dessutom till att hämma utvecklingen mot mer jämställda pensioner, understryker Skandia

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

11 jun 26

Midsommarmaten hotad – kan saknas på mångas bord

2026 06 11

En midsommarfavorit kan saknas vid den uppdukade lunchen.

Midsommar är högtiden där maten står i centrum, där traditionella rätter och klassiska smaker spelar en avgörande roll för firandet.

Men nu är en av de viktigaste råvarorna hotad, rapporterar DN.

Midsommarmat hotad

Det finns några stapelvaror som nästan är självklara inslag och som många betraktar som ett måste för ett lyckat midsommarbord.

Nu kan dock en av de viktigaste råvarorna till midsommarbordet vara på väg att bli svår att få tag på.

Det är färskpotatisen som pekas ut.

Potatisen har i år nått butikerna något senare än förra säsongen.

Enligt Roger Nolsa, ordförande i Potatisodlarna, är tillgången dessutom något mer begränsad än vanligt, då skördarna är förhållandevis låga jämfört med hur prisbilden ser ut just nu.

Han förklarar att den tidigaste potatisen odlas under väv för att bevara värmen i marken, medan den som normalt äts till midsommar odlas utan skydd.

– Det gör att det uppstår ett glapp i leveranserna. Förra veckan fanns det relativt gott om färskpotatis, men nu har tillgången blivit mer begränsad, säger han, till DN.

LÄS MER: Norge förlorar miljarder – pekar ut Sverige

Risk för brist

Han förklarar även att väderförhållanden kan slå direkt mot möjligheten att skörda.

Om det blir kraftigt regn de kommande dagarna kan stora delar av den potatis som skulle ha nått midsommarborden i stället bli kvar i jorden.

– Det går inte att plocka potatis när det regnar, och kommer det mycket regn fastnar maskinerna, säger Roger Nolsa.

Han menar att även om vädret skulle förbättras i efterhand så är det svårt att ta igen tappet i tid.

Svårt för jordgubbar

Även svenska jordgubbar får det svårt i år.

Kalla nätter under april och maj har försenat utvecklingen i odlingarna, samtidigt som midsommar infaller tidigare än vanligt i kalendern.

Jordgubbsodlaren Herman Hagberg, som driver odling utanför Karlstad, har försökt skydda skörden genom att använda tunnlar och väv för att hålla värmen.

– Vi får bär till midsommar, men den totala marknaden kommer att vara en lägre skörd än normalt, sade han nyligen till SR.

LÄS MER: Flamingo-missiler har slagit ner

Foto: Mammela

Text: Redaktionen

10 jun 26

Ta ut pengar: Så mycket kontanter ska du ha hemma

2026 06 10

Ett osäkert omvärldsläge har lett till ökade krav på svenska folkets beredskap inför olika typer av kriser.  

Nu ger sig den tidigare riksbankschefen Stefan Ingves in i debatten.  

Han uppmanar alla hushåll att ha kontanter hemma.

– En ofta förekommande rekommendation är att man skall ha minst tusen kronor i kontanter hemma, samt att av dessa behöver en del hållas i små valörer. Har man den ekonomiska möjligheten kan det nog vara bra att ha litet mer än så, särskilt i en familj, framhåller Ingves i DN:s ekonomipanel.

Ingves beskriver kontanthanteringen i Sverige som avgörande i händelse av en kris.

– Kontanthantering är framför allt ett distributionssystem som både måste vidmakthållas i händelser av kris och krig och som måste kunna expandera om det behövs. Då får man väcka till liv gammal kunskap om kontanthantering.

Riksbankens uppmaning

Stefan Ingves uppmaning ligger i linje med Riksbankens rekommendationer. 

Centralbanken rekommenderar alla hushåll att ha 1 000 kronor i kontanter per vuxen hemma. 

– Beloppet ska ses som ett riktmärke och är tänkt att täcka en veckas inköp av livsnödvändiga varor. Hushåll kan vara i behov av mer eller mindre kontanter i beredskap beroende på hur många man är eller vilka särskilda behov som finns i hushållet, framhåller Riksbanken i ett uttalande.

I den mån det är möjligt kan det vara klokt att ha kontanter i flera olika valörer, från mindre sedlar till större. 

Riksbanken uppmanar också allmänheten att använda kontanter sporadiskt för att hålla igång kontantsystemet.

ANDRA LÄSER: Biltema gör jättesatsning i Sverige 

FAKTA: Kontanter i Sverige

- Mängden kontanter i samhället har minskat med 2,6 procent jämfört med för ett år sedan.

Här är några sätt att få tag i kontanter i dag:

- Via uttagsautomter, till exempel Bankomat, ICA-banken och Kontanten.  

- När du betalar med kort i en butik kan du be om att få göra en avrundning uppåt på ditt köp och få ut mellanskillnaden i kontanter. Det förutsätter att butiken hanterar kontanter. Du behöver förstås ha täckning på kortet. 

- Du kan beställa kontanter i valfri valuta från växlingskontor och få dem levererade till ditt postombud.

- Du kan ta ut pengar på växlingskontor.

- Som kund i en bank kan du i flera fall beställa svenska och utländska sedlar i internetbanken för privatpersoner. Pengarna skickas rekommenderat till ditt postombud. Fråga din bank. 

Källa: Riksbanken respektive Myndigheten för civilt försvar

LÄS OCKSÅ: Swedbank varnar för trippelsmäll

Foto: Bankomat

Text: Redaktionen