Ny rikspolischef – tar över i december

2023 11 17

Under fredagen uppgav regeringen att rikspolischef Anders Thornberg avgår den 1 december.

Thornberg kommer att lämna posten och ta över som landshövding i Hallands län.

Nu står det klart vem som blir hans ersättare.

På en pressträff meddelar regeringen att Petra Lundh, tidigare riksåklagare, blir ny rikspolischef.

– Jag är glad och hedrad över förtroendet som jag fått. Men att säga ja till uppdraget är ett av de absolut svåraste beslut som jag tagit i min karriär. Det är ett mycket stort och svårt uppdrag, ett av de mest utmanade i svensk statsförvaltning, säger hon enligt DN.

”Är övertygade”

Justitieminister Gunnar Strömmer kommenterar valet.

– Regeringen vet vad vi vill uppnå och vi är övertygade om att Petra Lundh ha de kvalifikationer och personliga kvaliteter som krävs för uppdraget, säger han och tillägger:  

– Petra Lundh är en mycket skicklig och uppskattad myndighetschef.

Då tar hon över

Anders Thornberg kommer att avgå som rikspolischef den 1 december.

I samband med detta tar Petra Lundh över tjänsten.

Thornberg har varit rikspolischef sedan 2018.

Petra Lundh blir Sveriges första kvinnliga rikspolischef. 

Det här är nya rikspolischefen

Petra Lundh tillträdde som hovrättspresident i Svea hovrätt den 1 september 2023.

Hon har tidigare varit riksåklagare och chef för Åklagarmyndigheten. Närmast dessförinnan var hon lagman i Södertörns tingsrätt.

Hon har mångårig erfarenhet som chefsrådman i Stockholms tingsrätt samt som hovrättsråd och vice ordförande i Svea hovrätt.

–  Hon har även arbetat vid Justitiedepartementets straffrättsenhet och haft ett flertal uppdrag som särskild utredare i statliga utredningar, företrädesvis inom straffrättens område, uppger regeringen på sin hemsida.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen