JUST NU: Sverige halkar efter i 5G-racet

2022 08 08

Utbyggnaden av 5G-nätet går långsammare i Sverige än i övriga Europa.

Det kan innebära problem för svenska teknikföretag som vill testa sina nya produkter, rapporterar SR Ekot.

”Jätteproblematiskt”

– Från industrins synvinkel är det jätteproblematiskt att vi inte haft en snabbare utbyggnad av 5G, industrin kan inte ta nästa steg i sin digitaliseringsresa eftersom 5G-uppkoppling saknas, säger Patrik Sandgren, ansvarig för digitaliseringspolitik på branschorganisationen Teknikföretagen, till SR.

EU:s målsättning är att hela unionen ska ha en full 5G-täckning år 2030.

En målsättning som Sverige kan missa. I dag är ungefär en femtedel av det svenska 5G-nätet på plats, rapporterar SR.

Enligt EU-kommissionens statistik är den genomsnittliga utbyggnaden tre femtedelar inom unionen.

Lagändring

En anledning till att Sverige ligger efter i tidsplanen är en ny lagändring som försenade 5G-auktionen.

Auktionen, som omfattade tillstånden att inleda den svenska 5G-utbyggnaden, försenades med ett år på grund av överklaganden och den nya lagändringen.

EU:s mål 2030

Digital kompetens: Minst 80 procent av alla vuxna ska ha grundläggande digitala färdigheter. Minst 20 miljoner anställda specialister inom informations- och kommunikationsteknik. I dag är antalet knappt åtta miljoner. Andelen kvinnor inom sådan yrken ska ökas
Snabbt internet och infrastruktur: Alla hushåll i EU ska ha uppkoppling i gigabit-hastighet. I dag är andelen knappt tre av fem hushåll. Alla befolkade områden ska täckas av 5G-nät. I dag är områdestäckningen 14 procent. EU ska tillverka en femtedel av alla avancerade halvledare, en fördubbling jämfört med i dag. 10 000 klimatneutrala, mycket säkra knutpunkter, ska vara i bruk. EU ska ha sin första kvantdator 2025.
Digitalisering av företag: Tre av fyra företag ska använda molntjänster, stordata och artificiell intelligens. Nio av tio företag ska använda grundläggande digital teknik. I dag är andelen drygt tre av fem företag. Antal nystartade företag med ett värde på minst en miljard dollar ska fördubblas till runt 250.
Digitalisering av offentliga tjänster: Alla viktiga offentliga tjänster ska finnas på nätet. Alla ska ha tillgång till sin patientjournaler på nätet och minst fyra av fem ska använda e-ID.

Källa: Europaportalen

Foto: S. ID resp J. Bezanger

Text: Redaktionen

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 19

För knappt 20 år sedan slopades förmögenhetsskatt i Sverige.

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

– De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

– Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt.

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen

USA ställer jättekrav på Danmark

2026 05 19

Trumpadministrationen har dragit tillbaka kravet på att Grönland ska bli en del av USA.

Samtidigt fortsätter Vita huset att ställa stenhårda krav på Danmark, som ansvarar för öns utrikespolitik, säkerhet och försvar.

Kraven ska ha framförts i förhandlingar mellan företrädare från USA, Danmark och Grönland, rapporterar New York Times med hänvisning till källor med insyn.

Enligt uppgifterna kräver USA ett betydligt större inflytande över beslutsfattandet på Grönland. Bland annat vill Trumpadministrationen bestämma över öns ekonomi. Vita huset kräver vetorätt över samtliga stora investeringar.

Syftet ska vara att hindra konkurrenter som Ryssland och Kina från att etablera sig på Grönland.

Men motståndet är omfattande.

– Grönländare och danskar motsätter sig starkt detta, rapporterar New York Times.

Militär närvaro för alltid

I samtalen har USA också krävt ett landets militära närvaro på Grönland ska säkras på lång sikt. Trumpadministrationen vill att amerikanska trupper ska kunna stanna kvar på Grönland på obestämd tid, även om ön skulle bli självständig.

– Idén är i grunden en evighetsklausul. Grönlänningarna gillar den inte, rapporterar tidningen.

Den amerikanska sidan ska avslutningsvis ha velat diskutera ett samarbete med Grönland kring naturresurser. USA är intresserat av olja, uran och sällsynta jordartsmetaller som finns begravda under öns istäcke.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump-lögn avslöjad på video

Röda linjer finns kvar

Under måndagen har Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen och utrikesminister Múte B. Egede deltagit i samtal med Jeff Landry, USA:s sändebud för Grönland, samt USA:s ambassadör i Danmark, Ken Howery.

Efter mötet säger Múte B. Egede att Grönlands ”röda linjer” ligger fast, rapporterar TV2.

– Vår utgångspunkt har inte förändrats. Amerikanernas utgångspunkt har inte heller förändrats, säger han enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen