Sverige genomför jätteaffär – betalar 20 miljarder kronor

2025 01 09

Sverige har gjort en försvarsbeställning för över 20 miljarder kronor.

Det bekräftar försvarsminister Pål Jonson (M).

Beställningen gäller nya stridsvagnar som ska utgöra grunden för en dubbelt så stor armé och är “helt nödvändig” enligt ministern.

– Det här är avgörande för att vi ska kunna nå de högt ställda mål som politiken ställt på Försvarsmakten och FMV (Försvarets materielverk, red. anm.), säger Pål Jonson till SVT Nyheter.

"Bland de modernaste på marknaden"

Det var i december som FMV kom överens med tyska tillverkaren KNDS om 44 nya stridsvagnar av modellen Leopard 2A8.

I samma veva har Försvarsmakten nu beställt en modernisering av de 66 stridsvagnar man har kvar från 1990-talet.

Totalt är affären värd 22 miljarder kronor.

– De här stridsvagnarna är bland de absolut modernaste som finns på marknaden. Det här är en stor förmågeökning för markstridskrafterna, säger FMV:s generaldirektör Göran Mårtensson till samma tv-kanal.

154 stridsvagnar

De nya kontrakten innebär att Sverige kommer att ha totalt 154 moderna stridsvagnar. Idag finns 110 stycken.

Både de nya och moderniserade fordonen kommer att förstärkas med nya vapensystem. Det inkluderar längre eldrör, nya sensorer för bättre skydd och ökad digitalisering.

Beskedet följer det som Försvarsmakten gav redan i oktober förra året, då ett kontrakt signerades med den tyska tillverkaren Krauss-Maffei Wegmann (KMW) värt 3,5 miljarder kronor.

"Kommer var aryggraden"

Även i höstas var det tal om att modernisera befintliga stridsvagnar, närmare bestämt 44 stycken som anskaffades i början av 2000-talet.

–  Stridsvagnar kommer att vara ryggraden i arméns brigader under lång tid framöver, det är en slutsats vi kan dra av det pågående kriget i Ukraina, sade Jonas Lotsne, chef för FMVS verksamhetsområde för armémateriel, vid tillfället.

– Beställningen vi nu lägger förlänger vagnarnas livslängd åtminstone in på 2030-talet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nya regler för a-kassan – införs den här veckan

2025 09 29

På onsdag börjar nya regler för a-kassan att gälla i Sverige.

Det handlar enligt regeringen om den största reformen av a-kassan på 40 år.

Från och med 1 oktober ska nu arbetslöshetsförsäkringen baseras på inkomst istället för arbetad tid.

– Den nya a-kassan stärker arbetslinjen och blir en förbättrad omställningsförsäkring, sade före detta arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) när förslaget lades fram våren 2024.

Det här gäller

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Pehrson: En modernisering

De nya reglerna röstades igenom i riksdagen sommaren 2024, men införs alltså först nu i oktober året efter.

Johan Pehrson, som under fjolåret var drivande i frågan, beskriver förändringen som en modernisering av a-kassan.

– Den som knappt arbetat halvtid under ett halvår får i dag full ersättning, medan den som jobbat heltid i fem månader inte får det. När man väl är inne i systemet kan man gå hemma år ut och år in med upp till 22 000 i månaden i ersättning, trots att man kan jobba, framhöll han i en debattartikel i Expressen i februari 2024.

LÄS OCKSÅ: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS OCKSÅ: Kan sänka boräntan – ”Få använder knepet”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

29sep2025

TRUMP: ”Sparka ut Norge ur Nato”

2025 09 29

Donald Trump har kommit med en drastisk idé.

Jens Stoltenberg släpper en bok och avslöjar sin stora oro som generalsekreterare för Nato.

När Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet 2016 ville Stoltenberg att Nato skulle etablera ett bra samarbete med amerikanen så snabbt som möjligt.

Under valkampanjen hade Trump sagt att Nato var föråldrat.

Vid Natos två dagar långa toppmöte i Bryssel den 11–12 juli 2018 var det på väg att gå helt fel.

– Alla insåg att det var på väg att kollapsa. Hela mötet, alla deklarationer om samtycke. Och med det var Nato i akut fara, uppger Stoltenberg, rapporterar danska TV2.

”Sparka ut Norge”

Två månader före toppmötet, den 17 maj, tog Trump emot Stoltenberg i Vita huset.

Då uttryckte den amerikanske presidenten sitt missnöje med Norge som Natomedlem.

Anledningen var att han tyckte att de spenderade för lite på sitt försvar.

– Kan vi sparka ut dem? Kan Norge hellre ha en svensk modell om de inte betalar, frågade Trump, uppger Stoltenberg.

Läs också: ZELENSKYJ: ”Megadeal” på gång med Trump

Under Natos mål

2018 spenderade Norge 1,6 procent av BNP på försvaret, vilket var under Natos mål på 2 procent.

Som jämförelse spenderade USA 3,4 procent av BNP på sitt försvar.

– Det var affärstänket som slog igenom, framhåller Stoltenberg.

– Om Norge inte var villigt att betala för "fullt Nato" så kanske de hellre skulle satsa på ett "halvt Nato", ett lösare förbund à la det Sverige hade. Om du vill ha 100 procents täckning måste du betala hela försäkringspremien. Det var hans logik.

Stoltenberg svarade att Norge inte vill lossa på banden med Nato.

Ger ut bok

I sin nya bok "On My Watch" berättar Jens Stoltenberg om dramat bakom kulisserna.

Stoltenberg var rädd att Nato skulle upplösas under Donald Trumps fösta mandatperiod.

I boken berättar han om sina tio år som generalsekreterare för Nato, och under toppmötet i juli 2018 var oron extra stor.

– Det här kan bli mötet där Nato går under, tänkte jag. Det händer under mitt ansvar. Det har fungerat i 70 år, men inte efter den 12 juli 2018, skriver han.

Under 2024 klev Jens Stoltenberg av rollen som generalsekreterare för Nato.

Läs mer: ZELENSKYJ: ”Megadeal” på gång med Trump

Foto: Nato

Text: Redaktionen