Sverige genomför jätteaffär – betalar 20 miljarder kronor

2025 01 09

Sverige har gjort en försvarsbeställning för över 20 miljarder kronor.

Det bekräftar försvarsminister Pål Jonson (M).

Beställningen gäller nya stridsvagnar som ska utgöra grunden för en dubbelt så stor armé och är “helt nödvändig” enligt ministern.

– Det här är avgörande för att vi ska kunna nå de högt ställda mål som politiken ställt på Försvarsmakten och FMV (Försvarets materielverk, red. anm.), säger Pål Jonson till SVT Nyheter.

"Bland de modernaste på marknaden"

Det var i december som FMV kom överens med tyska tillverkaren KNDS om 44 nya stridsvagnar av modellen Leopard 2A8.

I samma veva har Försvarsmakten nu beställt en modernisering av de 66 stridsvagnar man har kvar från 1990-talet.

Totalt är affären värd 22 miljarder kronor.

– De här stridsvagnarna är bland de absolut modernaste som finns på marknaden. Det här är en stor förmågeökning för markstridskrafterna, säger FMV:s generaldirektör Göran Mårtensson till samma tv-kanal.

154 stridsvagnar

De nya kontrakten innebär att Sverige kommer att ha totalt 154 moderna stridsvagnar. Idag finns 110 stycken.

Både de nya och moderniserade fordonen kommer att förstärkas med nya vapensystem. Det inkluderar längre eldrör, nya sensorer för bättre skydd och ökad digitalisering.

Beskedet följer det som Försvarsmakten gav redan i oktober förra året, då ett kontrakt signerades med den tyska tillverkaren Krauss-Maffei Wegmann (KMW) värt 3,5 miljarder kronor.

"Kommer var aryggraden"

Även i höstas var det tal om att modernisera befintliga stridsvagnar, närmare bestämt 44 stycken som anskaffades i början av 2000-talet.

– Stridsvagnar kommer att vara ryggraden i arméns brigader under lång tid framöver, det är en slutsats vi kan dra av det pågående kriget i Ukraina, sade Jonas Lotsne, chef för FMVS verksamhetsområde för armémateriel, vid tillfället.

– Beställningen vi nu lägger förlänger vagnarnas livslängd åtminstone in på 2030-talet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen