Det bekräftar försvarsminister Pål Jonson (M).

Beställningen gäller nya stridsvagnar som ska utgöra grunden för en dubbelt så stor armé och är “helt nödvändig” enligt ministern.

– Det här är avgörande för att vi ska kunna nå de högt ställda mål som politiken ställt på Försvarsmakten och FMV (Försvarets materielverk, red. anm.), säger Pål Jonson till SVT Nyheter.

"Bland de modernaste på marknaden"

Det var i december som FMV kom överens med tyska tillverkaren KNDS om 44 nya stridsvagnar av modellen Leopard 2A8.

I samma veva har Försvarsmakten nu beställt en modernisering av de 66 stridsvagnar man har kvar från 1990-talet.

Totalt är affären värd 22 miljarder kronor.

– De här stridsvagnarna är bland de absolut modernaste som finns på marknaden. Det här är en stor förmågeökning för markstridskrafterna, säger FMV:s generaldirektör Göran Mårtensson till samma tv-kanal.

154 stridsvagnar

De nya kontrakten innebär att Sverige kommer att ha totalt 154 moderna stridsvagnar. Idag finns 110 stycken.

Både de nya och moderniserade fordonen kommer att förstärkas med nya vapensystem. Det inkluderar längre eldrör, nya sensorer för bättre skydd och ökad digitalisering.

Beskedet följer det som Försvarsmakten gav redan i oktober förra året, då ett kontrakt signerades med den tyska tillverkaren Krauss-Maffei Wegmann (KMW) värt 3,5 miljarder kronor.

"Kommer var aryggraden"

Även i höstas var det tal om att modernisera befintliga stridsvagnar, närmare bestämt 44 stycken som anskaffades i början av 2000-talet.

–  Stridsvagnar kommer att vara ryggraden i arméns brigader under lång tid framöver, det är en slutsats vi kan dra av det pågående kriget i Ukraina, sade Jonas Lotsne, chef för FMVS verksamhetsområde för armémateriel, vid tillfället.

– Beställningen vi nu lägger förlänger vagnarnas livslängd åtminstone in på 2030-talet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel. 

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.  

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa 

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.  

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat.  Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året. 

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen