SVERIGE: Regeringen förbereder sig inför pandemi

2023 09 05

Sverige stärker beredskapen inför framtida pandemier.

Det uppger socialminister Jakob Forssmed (KD) på en pressträff.

Professorn och överläkaren Jan Albert får i uppdrag att leda en ny utredning om stärkt beredskap inför kommande pandemier.

Att se över smittskyddslagen blir utredarens huvudsakliga uppgift.

– Regeringen beslutade i juni om ett direktiv till en ny utredning som kan ta ett samlat grepp om frågorna kring hur framför allt smittskyddslagen behöver anpassas för situationer med omfattande spridning av smittsamma sjukdomar, säger Jakob Forssmed på pressträffen.

Nationell strategi

Socialministern tillägger att utredningen även kommer att lämna underlag till en nationell strategi för hantering av pandemier.

Vissa organisatoriska frågor rörande smittskyddsläkare och vårdhygien ska även behandlas.

– Jag är mycket glad att i dag kunna berätta att professor Jan Albert tackat ja till att leda denna mycket viktiga utredning. Vi ser att Jans bakgrund och erfarenhet kommer komma väl till pass för det vi nu önskar få utrett, framhåller Jakob Forssmed.

Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2025.

Tillfällig pandemilag 2021

När coronaviruset härjade som värst infördes en tillfällig pandemilag i Sverige.

Lagen trädde i kraft den 8 januari 2021 och gav den dåvarande S-regeringen utökade möjligheter att besluta om smittskyddsregler i fler verksamheter än tidigare.

Den nya lagen gav även regeringen fler möjligheter att begränsa människors användning av allmän plats.

Exempelvis gavs regeringen utökade möjligheter att besluta om hur stora sällskap som får samlas på allmän plats och förbud mot att vistas på vissa platser – till exempel badplatser, stadsparker och liknande.

Pandemilagen upphörde den 31 mars 2022.

Viktig roll under pandemin

Professor Jan Albert kommer att leda den nya pandemiutredningen.

Jan Albert är överläkare och professor i mikrobiologi och smittskydd vid Karolinska Institutet.

– Han har många års erfarenhet av både forskning och kliniskt arbete på smittskyddsområdet och var under pandemin ordförande i Karolinska Institutets Covid-19 expertgrupp, skriver regeringen.

Foto: Region Uppsala

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen