SVERIGE: Regeringen förbereder sig inför pandemi

2023 09 05

Sverige stärker beredskapen inför framtida pandemier.

Det uppger socialminister Jakob Forssmed (KD) på en pressträff.

Professorn och överläkaren Jan Albert får i uppdrag att leda en ny utredning om stärkt beredskap inför kommande pandemier.

Att se över smittskyddslagen blir utredarens huvudsakliga uppgift.

– Regeringen beslutade i juni om ett direktiv till en ny utredning som kan ta ett samlat grepp om frågorna kring hur framför allt smittskyddslagen behöver anpassas för situationer med omfattande spridning av smittsamma sjukdomar, säger Jakob Forssmed på pressträffen.

Nationell strategi

Socialministern tillägger att utredningen även kommer att lämna underlag till en nationell strategi för hantering av pandemier.

Vissa organisatoriska frågor rörande smittskyddsläkare och vårdhygien ska även behandlas.

– Jag är mycket glad att i dag kunna berätta att professor Jan Albert tackat ja till att leda denna mycket viktiga utredning. Vi ser att Jans bakgrund och erfarenhet kommer komma väl till pass för det vi nu önskar få utrett, framhåller Jakob Forssmed.

Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2025.

Tillfällig pandemilag 2021

När coronaviruset härjade som värst infördes en tillfällig pandemilag i Sverige.

Lagen trädde i kraft den 8 januari 2021 och gav den dåvarande S-regeringen utökade möjligheter att besluta om smittskyddsregler i fler verksamheter än tidigare.

Den nya lagen gav även regeringen fler möjligheter att begränsa människors användning av allmän plats.

Exempelvis gavs regeringen utökade möjligheter att besluta om hur stora sällskap som får samlas på allmän plats och förbud mot att vistas på vissa platser – till exempel badplatser, stadsparker och liknande.

Pandemilagen upphörde den 31 mars 2022.

Viktig roll under pandemin

Professor Jan Albert kommer att leda den nya pandemiutredningen.

Jan Albert är överläkare och professor i mikrobiologi och smittskydd vid Karolinska Institutet.

– Han har många års erfarenhet av både forskning och kliniskt arbete på smittskyddsområdet och var under pandemin ordförande i Karolinska Institutets Covid-19 expertgrupp, skriver regeringen.

Foto: Region Uppsala

Text: Redaktionen

JUST NU: Turkiet har fått nog – ska prata med Ryssland

2025 11 30

Turkiet har fått nog av oroligheterna på Svarta havet.

Den senaste tiden har inneburit mycket oroligheter på Svart havet.

Förutom Turkiet så gränsar både Ukraina och Ryssland till havet, vilket medför att kriget utspelar sig direkt i Turkiets närhet.

Nu markerar den turkiska regeringen mot den senaste tidens attacker och menar att situationen behöver kylas ner, enligt ett uttalande från det turkiska utrikesministeriet.

Reagerar efter attack på tankfartyg

Den senaste tiden har flera omfattande attacker ägt rum på och vid Svarta havet.

I veckan drabbades två stora tankfartyg som var på väg till Ryssland av attacker utanför Turkiets kust.

Efter explosioner och bränder ombord på jättefartygen gick Turkiets räddningstjänst ut och genomförde räddningsarbete.

Nu har den turkiska regeringen fått nog och ryter ifrån.

”Allvarliga risker”

Turkiet fördömer nu attackerna mot fartygen, som enligt uppgifter var en del av den ryska skuggflottan.

Explosionerna orsakades, enligt uppgifter, av ukrainska drönare.

– Vi ser med oro på de attacker som genomfördes mot de gambiskflaggade kommersiella tankfartygen "Kairos" och "Virat" i Svarta havet, säger det turkiska utrikesministeriets talesperson Öncü Keçeli, i ett uttalande.

– Dessa incidenter, som inträffade inom Turkiets exklusiva ekonomiska zon i Svarta havet, har utgjort allvarliga risker för säkerheten för sjöfart, liv, egendom och miljö i regionen.

LÄS OCKSÅ: ”En aggressionshandling” – asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Har kontakt med Ryssland och Ukraina

Turkiet agerar nu för att motverka att kriget och attackerna på Svarta havet inte eskalerar.

Man kommer därför ta kontakt med de inblandade länderna, Ukraina och Ryssland.

– Vi upprätthåller våra kontakter med relevanta parter för att förhindra spridning och ytterligare eskalering av kriget över Svarta havet, samt för att undvika negativa påverkan på Turkiets ekonomiska intressen och aktiviteter i regionen, säger Öncü Keçeli.

Nya sanktioner

Ukraina inför nu nya sanktioner mot oljejättarna Rosneft och Lukoil.

– Vi fortsätter vårt sanktionsarbete. Idag har vi två nya beslut, uppger Volodymyr Zelenskyj i ett uttalande, rapporterar RBC-Ukraine.

– Ukraina har synkroniserat sina sanktioner med USA och infört restriktioner mot Rosneft och Lukoil.

LÄS OCKSÅ: Nobbar Orban – efter mötet med Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen