SVERIGE: Regeringen förbereder sig inför pandemi

2023 09 05

Sverige stärker beredskapen inför framtida pandemier.

Det uppger socialminister Jakob Forssmed (KD) på en pressträff.

Professorn och överläkaren Jan Albert får i uppdrag att leda en ny utredning om stärkt beredskap inför kommande pandemier.

Att se över smittskyddslagen blir utredarens huvudsakliga uppgift.

– Regeringen beslutade i juni om ett direktiv till en ny utredning som kan ta ett samlat grepp om frågorna kring hur framför allt smittskyddslagen behöver anpassas för situationer med omfattande spridning av smittsamma sjukdomar, säger Jakob Forssmed på pressträffen.

Nationell strategi

Socialministern tillägger att utredningen även kommer att lämna underlag till en nationell strategi för hantering av pandemier.

Vissa organisatoriska frågor rörande smittskyddsläkare och vårdhygien ska även behandlas.

– Jag är mycket glad att i dag kunna berätta att professor Jan Albert tackat ja till att leda denna mycket viktiga utredning. Vi ser att Jans bakgrund och erfarenhet kommer komma väl till pass för det vi nu önskar få utrett, framhåller Jakob Forssmed.

Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2025.

Tillfällig pandemilag 2021

När coronaviruset härjade som värst infördes en tillfällig pandemilag i Sverige.

Lagen trädde i kraft den 8 januari 2021 och gav den dåvarande S-regeringen utökade möjligheter att besluta om smittskyddsregler i fler verksamheter än tidigare.

Den nya lagen gav även regeringen fler möjligheter att begränsa människors användning av allmän plats.

Exempelvis gavs regeringen utökade möjligheter att besluta om hur stora sällskap som får samlas på allmän plats och förbud mot att vistas på vissa platser – till exempel badplatser, stadsparker och liknande.

Pandemilagen upphörde den 31 mars 2022.

Viktig roll under pandemin

Professor Jan Albert kommer att leda den nya pandemiutredningen.

Jan Albert är överläkare och professor i mikrobiologi och smittskydd vid Karolinska Institutet.

– Han har många års erfarenhet av både forskning och kliniskt arbete på smittskyddsområdet och var under pandemin ordförande i Karolinska Institutets Covid-19 expertgrupp, skriver regeringen.

Foto: Region Uppsala

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen