SVERIGE: Regeringen förbereder sig inför pandemi

2023 09 05

Sverige stärker beredskapen inför framtida pandemier.

Det uppger socialminister Jakob Forssmed (KD) på en pressträff.

Professorn och överläkaren Jan Albert får i uppdrag att leda en ny utredning om stärkt beredskap inför kommande pandemier.

Att se över smittskyddslagen blir utredarens huvudsakliga uppgift.

– Regeringen beslutade i juni om ett direktiv till en ny utredning som kan ta ett samlat grepp om frågorna kring hur framför allt smittskyddslagen behöver anpassas för situationer med omfattande spridning av smittsamma sjukdomar, säger Jakob Forssmed på pressträffen.

Nationell strategi

Socialministern tillägger att utredningen även kommer att lämna underlag till en nationell strategi för hantering av pandemier.

Vissa organisatoriska frågor rörande smittskyddsläkare och vårdhygien ska även behandlas.

– Jag är mycket glad att i dag kunna berätta att professor Jan Albert tackat ja till att leda denna mycket viktiga utredning. Vi ser att Jans bakgrund och erfarenhet kommer komma väl till pass för det vi nu önskar få utrett, framhåller Jakob Forssmed.

Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2025.

Tillfällig pandemilag 2021

När coronaviruset härjade som värst infördes en tillfällig pandemilag i Sverige.

Lagen trädde i kraft den 8 januari 2021 och gav den dåvarande S-regeringen utökade möjligheter att besluta om smittskyddsregler i fler verksamheter än tidigare.

Den nya lagen gav även regeringen fler möjligheter att begränsa människors användning av allmän plats.

Exempelvis gavs regeringen utökade möjligheter att besluta om hur stora sällskap som får samlas på allmän plats och förbud mot att vistas på vissa platser – till exempel badplatser, stadsparker och liknande.

Pandemilagen upphörde den 31 mars 2022.

Viktig roll under pandemin

Professor Jan Albert kommer att leda den nya pandemiutredningen.

Jan Albert är överläkare och professor i mikrobiologi och smittskydd vid Karolinska Institutet.

– Han har många års erfarenhet av både forskning och kliniskt arbete på smittskyddsområdet och var under pandemin ordförande i Karolinska Institutets Covid-19 expertgrupp, skriver regeringen.

Foto: Region Uppsala

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 19

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen