Sverige får aldrig mer någon klass 1-varning om vädret från SMHI

2021 10 27

Det blir aldrig mer några klass 1, klass 2 eller klass 3-varningar om vädret från SMHI till svenska folket.

Anledningen är att SMHI från och med i morgon byter varningssystem.

Gul istället för klass 1

Istället kommer SMHI börja med färgvarningar i form av färgerna gul, orange och röd.

– I det förnyade systemet benämns SMHI:s vädervarningar gul varning, orange varning och röd varning. Röd varning är den allvarligaste graden. Klass 1, 2 och 3 utgår alltså, uppger SMHI.

Det nya systemet ser ut så här:

🟡 Klass 1 ersätts av Gul varning

🟠 Klass 2 ersätts av Orange varning

🔴 Klass 3 ersätts av Röd varning

Men Gul varning kommer att betyda något helt annat än vad klass 1 gjorde då man inte bara gör om titlarna på varningarna utan även innebörden.

Blir konsekvensbaserade varningar istället

Varningarna får en helt ny innebörd då fokus inte längre är hur mycket snö, hur varmt eller hur blåsigt det blir utan istället kommer man att utgå från något helt annat.

– I det förnyade systemet kommer en varning utfärdas när vädret väntas medföra konsekvenser eller störningar i samhället. Nuvarande system bygger på att en varning utfärdas när vädret passerar bestämda gränser. Exempelvis utfärdas idag snöfallsvarningar utifrån samma kriterier i hela landet, men 20 centimeter snö ger väldigt olika konsekvenser beroende på om snön faller i Norrlands inland eller i en storstad i södra Sverige, förklarar SMHI på sin webbsida.

Från och med tisdag lunch

Det nya systemet med färgvarningar istället för siffervarning och konsekvensbaserade varningar istället för mängdbaserade varningar ska börja gälla från tisdag lunch.

Syftet med SMHI:s vädervarningar är att samhället – alltifrån regioner, länsstyrelser och kommuner till näringsliv och enskilda – ska kunna bygga en bättre krisberedskap. Det är därför varningsbeskrivningarna i det förnyade systemet får ett tydligare fokus på förväntade konsekvenser av vädret, klargör SMHI.

Foto: SMHI

[yop_poll id="811"]

Reglerna för rut och rot ändras i dag

2025 01 01

I dag på Nyårsdagen träder nya regler ikraft för svenska folket  avseende rut och rot.

Regeringsunderlaget bestående av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har enats om nya regler för de två populära avdragen som används av en stor del av de svenska hushållen.

Sänkningar

Rutavdraget som står för rengöring, underhåll och tvätt inkluderar bland annat städhjälp och trädgårdsarbete.

Rotavdraget står för reparation, ombyggnad och tillbyggnad och gäller inte minst bostäder och fritidshus.

De nya reglerna innebär att taket för rotavdraget sänks från 75 000 kronor per person och år till 50 000 kronor.

Finansdepartementet förklarar

Samtidigt sänks även taket för rutavdraget från 75 000 kronor per person och år till en nivå som innebär att det gemensamma taket för rotavdraget och rutavdraget blir 75 000 kronor.

Förändringen innebär med andra ord att de två separata taken för rot- respektive rutavdraget upphör.

Orsaken är att de två högre nivåerna som gällde under 2024 var bara tillfälliga.

– Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2024 för att stötta byggsektorn under den pågående lågkonjunkturen, förklarar Finansdepartementet.

Många har frågor

Att rut och rot nu sänks innebär med andra ord inte att man drar ner på satsningen rent allmänt utan att man återgår till normalläget eftersom den tillfälliga extrasatsningen undre 2024 avslutades på nyårsafton.

Skatteverket får en hel del frågor rörande rut och rot och svarar gärna på alla spörsmål.

– När du anlitar ett företag för reparation, underhåll, ombyggnad eller tillbyggnad kan du få rotavdrag för delar av arbetskostnaden.

– Du kan också få rutavdrag för hushållsnära tjänster som städning och trädgårdsarbete, förklarar Skatteverket på sin webbsida.

Inte materialkostnader

Material och andra kostnader, som resekostnader, ger däremot inte rätt till något avdrag.

– Rotavdraget och rutavdraget räknas ihop och är högst 75 000 kronor per person och år. Rotavdraget får dock inte vara mer än 50 000 kronor per år.

– Om du har rätt till avdraget beror på hur mycket skatt du har betalat in under året och vilka andra avdrag du har gjort.

Man kan inte få mer avdrag än man har betalat in i skatt.

Foto: Jorik van der Schaaf

Text: Redaktionen


Raseri mot ny avgift – många hushåll har den

2025 01 01

Senast den 1 januari 2027 ska alla elnätsföretag ha infört en ny prismodell som inkluderar en så kallad effektavgift.

Den nya prismodellen innebär att elnäts­kostnaden kan bli lägre om kunder sprider ut eller flyttar sin elanvändning till tidpunkter där efterfrågan är mindre.

Samtidigt kan elkostnaderna bli högre om man använder mycket el samtidigt och vid tidpunkter då efterfrågan är stor.

– Den nya prismodellen innebär att elnäts­kostnaden kan bli lägre om du sprider ut eller flyttar din elanvändning och högre om du använder mycket el samtidigt, skriver Energimarknadsinspektionen om den nya avgiften som mängder av elnätsbolag redan har infört.

Anmälningar väller in

Stora delar av svenska folket är dock missnöjda med den nya avgiften.

Anmälningar väller in mot elnätsbolagen, rapporterar SR Ekot.

Branschorganisationen Villaägarna är en av flera aktörer som riktar kritik mot effektavgiften.

Enligt organisationen leder den till högre elräkningar för många hushåll som har svårt att få ihop livspusslet.

– En kall vinterdag kanske barnen spelar datorspel samtidigt som maten ska lagas och träningskläderna behöver tumlas. Vid sådana tillfällen kan det totala effektuttaget bli högt, vilket leder till att hushållet straffas med en högre elfaktura, trots att den höga förbrukningen bara var tillfällig, framhåller Villaägarna.

Enligt branschorganisationen är det inte är rimligt att förvänta sig att svenska hushåll ska ha ständig kontroll över sin effektförbrukning.

– Människors vardag fungerar inte på det sättet, och det går inte att planera livet som i en nationalekonomisk lärobok.

Vidare pekar Villaägarna på att  effektavgiften saknar stöd i forskningen. Kunder bryr sig inte om avgiften eller känner ej till den, vilket innebär att de besparingar i kapacitetsinvesteringar som används som argument för införande av effektavgiften  inte kommer att realiseras. 

”Väldigt mycket samtal”

Under 2024 har Energimarknadsinspektionen mottagit mängder av klagomål om elbolag från missnöjda kunder. Antalet klagomål ligger kvar på samma höga nivå som under krisåren 2022 och 2023.

– Vi får väldigt mycket samtal och mejl från upprörda personer som vill ha svar. Det är svårt att vara elkund i dag, säger Madeleine Hermansson vid Energimarknadsinspektionen till Ekot.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen