JUST NU: Sverige deltar i stor Natoövning – samlas i Rysslands grannland

2022 05 16

Svensk militär ansluter till en storskalig militärövning organiserad av försvarsalliansen Nato.

Under dagen samlas Natotrupper för att inleda en stor övning i militär regi i Estland.

Fjorton länder ingår i övningen, och däribland återfinns Sverige som idag förväntas lämna ett officiellt besked om att skicka in en ansökan till Nato, rapporterar Aftonbladet.

Ska öva i veckor

I övningen deltar totalt 18 000 soldater från de 14 länderna. Trupperna förväntas att öva tillsammans under ett par veckors tid.

– Övningar som denna visar att Nato står starka och redo att försvara våra länder mot alla hot, säger Natos talesperson Oana Lungescu till tidningen.

Ska försvara “varje tum”

Militärövningen skulle ha ägt rum oberoende av kriget i Ukraina, men anses nu än viktigare efter det ryska anfallskriget.

– Den är planerad långt innan Rysslands brutala och oberättigade invasion av Ukraina, men det här minskar risken för missförstånd om vår beslutsamhet att skydda och försvara varje tum av vårt territorium, säger Oana Lungescu.

Rubrik ett

Just Estland är det senaste av länderna i raden att hylla den svenska anslutningen till Nato. Enligt Estlands utrikesminister Eva-Maria Liimets innebär det en välkommen förstärkning i Östersjöområdet.

– Det skulle innebära att vi har en mer robust närvaro både på land, i luften och  marint, säger hon till Reuters.

S säger ja

Under gårdagen meddelade Socialdemokraterna att partiet säger ja till Nato.

– Socialdemokraterna ska därmed verka för att Sverige, om ansökan godkänns av Nato, uttalar unilaterala förbehåll mot utplacering av kärnvapen och permanenta baser på svenskt territorium, meddelade partiet i ett pressmeddelande.

Officiellt besked väntas idag

Det är dock först idag som regeringen officiellt förväntas att fatta det historiska beslutet. Klockan 10.30 debatterar riksdagen om därefter samlas regeringen för att lämna besked.

– Exakt när ansökan skickas in kan jag inte säga men beslutet kommer att fattas idag, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till SVT.

Nato vill agera snabbt

Peter Hultqvist betonar att flera Natoländer snabbt vill ha in Sverige i alliansen. Han meddelar också att Turkiets hårda kritik mot ett svensk medlemskap inte står i vägen för ansökningsprocessen.

– Vi kommer att sända en grupp tjänstemän som kommer att föra diskussioner och ha en dialog med Turkiet, så får vi se hur den här frågan ska lösas ut och vad det här egentligen handlar om. Men de signaler vi har fått från Nato är att det finns en enighet om att både Sverige och Finland ska få komma in, säger försvarsministern.

Foto: Försvarsmakten resp Nato

Text: Redaktionen


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen