Sverige bygger enormt övervakningssystem

2025 08 10

Sveriges bygger just nu ett nytt, stort övervakningssystem.

Precis som andra EU-länder satsar Sverige stora pengar på att stärka sin säkerhet och försvarsförmåga.

Det gör man bland annat genom att bygga ett nytt, stort övervakningssystem – som uppges kosta minst tio miljarder kronor.

Bygger stort övervakningssystem

Försvarets Materielverk (FMV) och Försvarsmakten håller på att bygga upp ett nytt övervakningssystem som syftar till att upptäcka hot, rapporterar SVT.

Det handlar om ett nätverk av radarsystem som ska kunna upptäcka hot både i luften, till sjöss och i rymden.

Satsningen görs delvis för att det gamla systemet har blivit föråldrat, men också för att hotbilden har förvärrats.

Det nya systemet kommer att ha en helt annan förmåga att upptäcka olika typer av hot.

- Det är framför allt ballistiska missiler och kryssningsrobotar, hypersoniska robotar, och även kunna ta rymdlägesbild och drönare på ett annat sätt, säger FMV:s chef för informations och underrättelsesystem, Fredrik Pålsson, till kanalen.

Ska varna civila

Förmågan till övervakning uppges tredubblas med det nya systemet. Man har dessutom snabbat på arbetet.

– Vi påbörjade den forcerade anskaffningen för ungefär ett år sedan och nu har vi fyra kontrakt på plats. Vi har nog sparat in åtminstone tre fyra år i tid, säger Fredrik Pålsson till kanalen.

Radarsystemen byggs i fem lagar, varav det med längst räckvidd kan se cirka 2 000 kilometer samt även övervaka rymden, enligt kanalen.

Systemet ska också kunna varna civila i ett tidigt skede i händelse av hot.

Kritiska röster om försvarsutgifter

Sverige, liksom andra EU- och Natoländer, gör enorma satsningar på försvaret för att möta hotet från ett allt mer aggressivt Ryssland.

I juni kom Natoländerna överens om ett nytt försvarsutgiftsmål motsvarande 5 procent av BNP.

De stora satsningarna på försvaret medför dock finansiella utmaningar för många länder, så även för Sverige.

Nyligen gick nationalekonomen Stefan Fölster ut i en debattartikel i DN och kritiserade svenska politiker för att de utlovar välfärdsreformer, vilket Ekonomibladet har rapporterat om.

Fölster menar att Sverige, med de försvarsutgifter vi har åtagit oss, inte kommer att ha något reformutrymme de kommande 10 åren.

– Under de kommande tio åren finns i praktiken inget utrymme för ökade välfärdsutgifter. Ändå ställer alla partier ut dyra vallöften om välfärdssatsningar till potentiella väljare, löften som inte kommer att kunna infrias, hävdade Stefan Fölster i debattartikeln.

LÄS MER: UPPGIFTER: Totalstopp för Sverige – i 10 år

Foto: DreamPixer

Text: Redaktionen

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

– Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen

”Skandal” – pensionärer rasar mot riksdagen

2026 09 21

SPF Seniorerna – Sveriges största intresseorganisation för pensionärer – riktar skarp kritik mot äldres representation i riksdagen.

Organisationen påpekar att endast 13 av 349 ledamöterna är 65 år eller äldre, vilket inte speglar befolkningens ålderssammansättning.

Siffran kan jämföras med att 29 procent av de röstberättigade var 65 år eller äldre i valet 2026. Om representationen i riksdagen skulle återspegla åldersgruppens andel skulle 101 av riksdagens ledamöter vara 65 år eller äldre, konstaterar SPF.

Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna, anser att avsaknaden av äldre riksdagsledamöter är ett allvarligt problem.

– Det är en skandal att bara 13 riksdagsledamöter är 65+! Sveriges äldre är en stor och växande del av väljarkåren, men syns fortfarande mycket lite bland dem som fattar besluten. Det borde diskuteras på allvar och samtliga partier behöver skärpa sig, säger hon.

Hänvisar till livserfarenhet

Enligt SPF handlar äldres representation i riksdagen inte enbart om ålder. Organisationen framhåller att människor lever längre i dag, samtidigt som politiska beslut om exempelvis pensioner, vård, omsorg, boende, arbetsliv och ekonomi påverkar generationer på olika sätt.

– Livserfarenhet är också en kompetens. En riksdag som bättre speglar befolkningen behöver rymma människor från olika generationer och olika delar av livet, säger Maria Larsson.

LÄS MER: Bank-ID går ut med varning till användare

Uppmanar alla partier

SPF uppmanar nu samtliga politiska partier att ta frågan om åldersrepresentation på större allvar inför kommande val.

– Det handlar inte om att äldre ska ha förtur eller om att varje generation måste representeras exakt efter sin storlek. Men när nästan var tredje väljare är 65 år eller äldre och bara en liten del av riksdagen tillhör samma åldersgrupp finns det anledning att ställa frågan om representationen verkligen är tillräckligt bred, säger Maria Larsson.

ANDRA LÄSER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: Melker Dahlstrand Sveriges riksdag

Text: Redaktionen