Sverige bygger enormt övervakningssystem

2025 08 10

Sveriges bygger just nu ett nytt, stort övervakningssystem.

Precis som andra EU-länder satsar Sverige stora pengar på att stärka sin säkerhet och försvarsförmåga.

Det gör man bland annat genom att bygga ett nytt, stort övervakningssystem – som uppges kosta minst tio miljarder kronor.

Bygger stort övervakningssystem

Försvarets Materielverk (FMV) och Försvarsmakten håller på att bygga upp ett nytt övervakningssystem som syftar till att upptäcka hot, rapporterar SVT.

Det handlar om ett nätverk av radarsystem som ska kunna upptäcka hot både i luften, till sjöss och i rymden.

Satsningen görs delvis för att det gamla systemet har blivit föråldrat, men också för att hotbilden har förvärrats.

Det nya systemet kommer att ha en helt annan förmåga att upptäcka olika typer av hot.

- Det är framför allt ballistiska missiler och kryssningsrobotar, hypersoniska robotar, och även kunna ta rymdlägesbild och drönare på ett annat sätt, säger FMV:s chef för informations och underrättelsesystem, Fredrik Pålsson, till kanalen.

Ska varna civila

Förmågan till övervakning uppges tredubblas med det nya systemet. Man har dessutom snabbat på arbetet.

– Vi påbörjade den forcerade anskaffningen för ungefär ett år sedan och nu har vi fyra kontrakt på plats. Vi har nog sparat in åtminstone tre fyra år i tid, säger Fredrik Pålsson till kanalen.

Radarsystemen byggs i fem lagar, varav det med längst räckvidd kan se cirka 2 000 kilometer samt även övervaka rymden, enligt kanalen.

Systemet ska också kunna varna civila i ett tidigt skede i händelse av hot.

Kritiska röster om försvarsutgifter

Sverige, liksom andra EU- och Natoländer, gör enorma satsningar på försvaret för att möta hotet från ett allt mer aggressivt Ryssland.

I juni kom Natoländerna överens om ett nytt försvarsutgiftsmål motsvarande 5 procent av BNP.

De stora satsningarna på försvaret medför dock finansiella utmaningar för många länder, så även för Sverige.

Nyligen gick nationalekonomen Stefan Fölster ut i en debattartikel i DN och kritiserade svenska politiker för att de utlovar välfärdsreformer, vilket Ekonomibladet har rapporterat om.

Fölster menar att Sverige, med de försvarsutgifter vi har åtagit oss, inte kommer att ha något reformutrymme de kommande 10 åren.

– Under de kommande tio åren finns i praktiken inget utrymme för ökade välfärdsutgifter. Ändå ställer alla partier ut dyra vallöften om välfärdssatsningar till potentiella väljare, löften som inte kommer att kunna infrias, hävdade Stefan Fölster i debattartikeln.

LÄS MER: UPPGIFTER: Totalstopp för Sverige – i 10 år

Foto: DreamPixer

Text: Redaktionen

Störtdyker i ny mätning

2026 11 11

En ny opinionsundersökning har släppts på onsdagsförmiddagen.

Undersökningen – som har genomförts av Infostat – har tagit reda på hur förtroendet för partiledarna ser ut bland väljarna.

Siffrorna visar att det går åt två helt olika håll för två partiledare, rapporterar Expressen.

Jätteras

Det har nu gått 59 dagar utan att en ny regering har kommit på plats. S-ledaren Magdalena Andersson har sagt att hon vill styra med C och MP, i nära samarbete med V.

Nu framgår att Anderssons (S) förtroendesiffror rasar.

I september månad hade 44,4 procent av väljarna stort förtroende för henne, och i den nya mätningen sjunker det rejält till 34,8 procent.

Ökning för Kristersson

Samtidigt stiger motsvarande siffra för Ulf Kristersson (M) från 39,5 till 46,5 procent. Så här ser det ut för samtliga partiledare:

Magdalena Andersson (S): 34,8 procent (-9,6 procent)

Amanda Lind (MP): 23,9 procent (+2,2 procent)

Nooshi Dadgostar (V): 11,8 procent (-4,7 procent)

Elisabeth Thand Ringqvist (C): 18,3 procent (-1,2 procent)

Simona Mohamsson (L): 21,9 procent (+10,2 procent)

Ulf Kristersson (M): 46,5 procent (+7 procent)

Ebba Busch (KD): 41,4 procent (+3,1 procent)

Jimmie Åkesson (SD): 33,2 procent (-0,1 procent)

Läs mer: Drämmer till – blir dyrare för många bankkunder

Senaste nytt

På onsdagen väntas partiledarna för S, V, MP och C mötas i Stockholm för att diskutera regeringsfrågan, rapporterar SVT.

– Det är något vi ser fram emot. Då kan vi prata sakfrågor, se våra gemensamma nämnare och komma fram till vad ett paket skulle kunna innehålla, säger Miljöpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Janine Alm Ericson.

“Vill komma framåt”

Centerpartiets röda linje mot V i regering ligger kvar, och V:s krav på ministerposter likaså.

Janine Alm Ericson hoppas att onsdagens möte ska leda till framsteg.

– Vi vill komma framåt i diskussioner och förhandlingar, säger hon.

Läs mer: Iphone-användare uppmanas: Uppdatera nu

Foto: N. Andersson Regeringskansliet, M. Liljegren Regeringskansliet resp O. Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Dråpslag mot Ryssland – Trumps plan faller

2026 11 11

Trumps sista hopp har släckts.

Det tredje och sista av de tre första tankfartygen med rysk diesel som var på väg till USA har nu ändrat kurs.

Ett hårt bakslag för den uppmärksammade miljardaffären mellan Donald Trump och Vladimir Putin, rapporterar RBC Ukraine.

Vänder bort från USA

Tankfartyget Agioi Fanendes, som transporterar omkring 40 000 ton rysk diesel, har vänt bort från USA östkust. Fartyget befann sig omkring 400 nautiska mil från New York när kursändringen registrerades, rapporterar Bloomberg.

Tankern lämnade den ryska hamnen Primorsk i slutet av oktober och hade först New York som angiven destination. Senare ändrades destinationen till ”for orders”, vilket innebär att någon slutlig lossningshamn ännu inte var bekräftad.

Sedan gårdagen har fartyget rört sig bort från den amerikanska kusten.

USA:s energiminister Chris Wright uppger att han inte är orolig över att tankfartyget vänder bort från USA.

– Inte alls. Nej, det kommer att gå till en annan hamn, säger han till reportrar i New Orleans, enligt Reuters.

– Vi vill bara att dieseln ska komma ut på världsmarknaden.

Läs mer: S-källa stensäker om nya regeringen – “Allt tyder på det”

Två har redan vänt

Agioi Fanendes är det tredje av de planerade tankfartygen som ändrar kurs efter att ha varit på väg mot USA med rysk diesel.

Tidigare har tankern Leruo ändrat sin destination till Brasilien. Det andra fartyget, Talisman, lämnade den amerikanska rutten och gick in i Medelhavet. Även den tankern har signalerat att den inväntar instruktioner.

Enligt Bloomberg har ingen leverans av rysk diesel nått USA.

Gjorde miljardaffär

Bakgrunden är en överenskommelse mellan Donald Trump och Rysslands ledare Vladimir Putin i början av oktober. Tanken var att rysk diesel skulle levereras till USA och den internationella marknaden, bland annat för att bidra till lägre bränslepriser.

När Trump offentliggjorde överenskommelsen skrev han att Ryssland omedelbart skulle leverera mer än 300 000 ton diesel till den amerikanska och globala marknaden. Därefter skulle ytterligare 500 000 ton levereras i november och en miljon ton kort därefter.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj var snabb med att kritisera överenskommelsen.

– Gåvor till Putin kommer inte att skapa fred eller ge den civiliserade världen någon fördel. Ryssland kommer att "betala tillbaka" dieseln med ytterligare terror och svek, skrev Zelenskyj på X, vid tillfället.

Läs också: SD toppar ny lista – V inte långt efter

Foto: Official White House Daniel Torok

Text: Redaktionen