Sverige avslöjar Trump-lögn – ”finns inget samband”

2025 03 10

Höjda tullar ska minska USA:s handelsunderskott till EU, Mexiko och Kanada.

Det hävdar USA:s president Donald Trump, som ser landets handelsunderskott som ett stort problem.

Handelsunderskott uppstår när importen är större än exporten.

Exempelvis var USA:s handelsunderskott för varor och tjänster från Kanada nästan 41 miljarder dollar under 2023 och 162 miljarder dollar för Mexico.

Det vill Donald Trump ändra på genom att införa höga tullar mot länderna.

Men åtgärden kommer inte fungera.

Det fastslår den svenska myndigheten Kammarkollegiet i en färsk analys.

– Det finns inget samband mellan höga tullar och positiv handelsbalans. I själva verket påverkar höjda tullar bara handelsbalansen marginellt och de kan lika gärna spä på ett handelsunderskott, fastslår myndigheten.

”Betydligt större inverkan”

Enligt Kammarkollegiets analys är tullhöjningar är en ineffektiv metod för att förbättra ett lands handelsbalans. I stället är makroekonomiska faktorer som budgetunderskott och kapitalflöden avgörande, uppger myndigheten.

– Även om tullar teoretiskt kan påverka handelsbalansen genom att förändra ett lands sparande och investeringar, är effektens riktning oklar. Andra makroekonomiska faktorer, såsom budgetunderskott och kapitalflöden, har en betydligt större inverkan, säger Per Altenberg, handelsstrateg på Kommerskollegium.

Slutsatsen bygger på en empirisk analys av statistik över tullar och handelsbalans för 168 länder mellan 2019 och 2022.

Finns andra vägar

Om ett land vill minska sitt handelsunderskott bör fokus ligga på att stärka de offentliga finanserna och uppmuntra investeringar utomlands.

Enligt analysen skulle en minskning av USA:s budgetunderskott och större amerikanska investeringar utomlands vara betydligt effektivare metoder jämfört med höjda tullar.

– Eftersom ett underskott i handelsbalansen motsvaras av ett nettoinflöde av investeringar i ett land, finns det inget värde i sig att föra en politik för stärkt handelsbalans, förklarar Per Altenberg.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Kraftigt snöoväder drar in

2026 02 04

SMHI varnar för snöfall.

Vädermyndigheten utfärdar en orange varning – den näst högsta.

Varningen gäller sydöstra Skåne på torsdagen och fredagen.

Men även i södra och mellersta Skåne kommer det att snöa i veckan – och SMHI har utfärdat gula varningar.

Orange varning

Från torsdag kväll drar snöfall med tilltagande intensitet in över sydöstra Skåne och det blir samtidigt rejält blåsigt vilket bland annat kan ge drivbildning och problem i trafiken.

– Ett snöfallsområde rör sig upp söderifrån under natt mot torsdag samtidigt som det är rejält blåsigt med frisk ostlig vind, meddelar vädermyndigheten.

Kan komma 20 centimeter

Enligt SMHI kan det på håll i sydöstra Skåne komma så mycket som 20 centimeter snö.

– Snöfallet ser sen ut att intensifieras under torsdag kväll och upphör först under fredag eftermiddag. Totalt fram till fredag eftermiddag väntas 15-lokalt 20 cm, lokalt mer.

Läs mer: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Även gula varningar

SMHI har även utfärdat gula varningar som gäller i södra och mellersta Skåne.

Där kan det falla mellan fem och 15 centimeter snö.

– Restider kan bli längre på grund av drivbildning, halka, dålig sikt och snörök. Avsätt längre tid för din resa och anpassa hastigheten till väglag och sikt, meddelar SMHI.

Varit isdygn

Under söndagens temperaturdygn höll sig temperaturen under 0,0 grader för samtliga av SMHI:s observationsstationer, vilket innebär att det klassas som ett nationellt isdygn.

Även måndagens temperaturdygn höll sig på minussidan med ynka -2,3 grader vid Utklippan som högst.

Ett nationellt isdygn registrerades senast i januari 2024.

– Trenden är sjunkande, eftersom klimatförändringen gör att det blir mildare väder. Det blir oftare plusgrader på kustnära samhällen i södra Sverige oftast, säger meteorologen Per Stenborg till SVT.

Läs mer: Skriker efter personal – behöver 7 000 nya anställda

Foto: JavyGo

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen