Sverige är medlem i Nato

2024 03 07

Statsminister Ulf Kristersson (M) har överlämnat Sveriges anslutningsinstrument till USA:s regering.

Det innebär att Sveriges långa och krokiga Natoprocess är avslutad.

Sverige är nu officiellt medlem i Nato och deltar fullt ut som allierad i organisationen.

– I dag är en historisk dag, Sverige är nu med i Nato, säger statsminister Ulf Kristersson på en gemensam pressträff med USA:s utrikesminister Antony Blinken.

Statsministern tackade president Joe Biden och USA:s utrikesminister så väl övriga Nato-medlemmars länder.

– Vi ska leva upp till höga förväntningar, säger Ulf Kristersson.

Statsministern fortsatte i sitt tal att tala om vad Nato-medlemskapet innebär.

– Vi delar bördor och ansvar för varandra.

"Ansvara för friheten"

Under pressträffen utvecklade statsministern hur han ser på Nato-medlemskapet.

– Vi ska ansvara för friheten tillsammans med länderna i vår närhet.

Under sitt tal nämnde statsministern även Rysslands invasion av Ukraina.

– Säkerheten i vårt område har inte varit så här allvarligt sedan andra världskriget, sa han.

Därför är det extra viktigt att länder hjälps åt och skyddar varandra.

Inte slutet

Med Nato-medlemskapet blir medlemsländerna starkare, något som Ulf Kristersson poängterade flera gånger under sitt tal.

Han sa även att Nato-medlemskapet inte är slutet på någonting.

– Ett svenskt Nato-medlemskap är inte slutet för någonting, det är början på någonting.

Statsministern avslutare med att lyfta några av hans visioner inför framtiden.

– Ser fram emot att göra världen säkrare och friare.

Pressträffen

Under pressträffen poängterade även USA:s utrikesminister Antony Blinken att det här är en historisk händelse.

Sverige blir Nato-alliansens 32:a medlemsstat.

Även om vägen har varit lång och krokig så har nu samtliga medlemsländer godkänt Sveriges ansökan.

– Goda ting kommer till de som väntar, sa utrikesministern.

Foto: Tom Samuelsson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Flicka hittad död på familjeresa till Kanarieöarna

2026 03 29

En norsk flicka har hittats död i vattnet.

En norska flicka har hittats död på Gran Canaria.

Flickan var i semesterparadiset tillsammans med sin familj men anmäldes försvunnen på lördagen.

Anmäldes försvunnen

Den norska tonårsflickan var i 16-årsåldern, rapporterar Canariavisen.

Hon hittades död i vattnet på lördagsmorgonen i hamnen i Puerto Rico i Mogán, på den populära semesterön Gran Canaria.

En av flickans familjemedlemmar hade också lämnat in en anmälan om försvunnen person på lördagen, uppger en talesperson för den spanska räddningstjänsten, rapporterar VG.

Polisstyrkan Guardia Civil bekräftar att flickan är död.

– Vi utreder vad som har hänt, säger en talesperson till tidningen.

Har identifierats av familjen

Den norska tonårsflickan har identifierats av sin familj, som bekräftar hennes identitet, enligt spanska myndigheter.

Hennes kropp har skickats till obduktion.

Även det norska Utrikesdepartementet har bekräftat det tragiska dödsfallet.

– Utrikesdepartementet är medvetet om att en norsk medborgare har avlidit på Gran Canaria, skriver Johanne Severinsen, presstalesperson vid Utrikesdepartementet, till tidningen.

Nu ska man utreda dödsfallet för att försöka bringa klarhet i hur och varför flickan har förlorat livet.

Dödsorsaken uppges i nuläget vara okänd.

Hittades vid hamnmynning

Den norska tonårsflickan ska alltså ha varit på semester med sin familj.

Familjen bodde nära stranden i Barranco Agua la Perra, uppger Canariavisen.

Hon uppges ha hittats avliden vid hamnmynningen på den populära semesterorten, som ligger i öns sydvästra del, enligt tidningen.

Kanarieöarna är en mycket populär turistdestination bland både norrmän, svenska och andra européer.

År 2025 besöktes ögruppen av cirka 428 000 norska och 350 500 svenska turister ögruppen, rapporterar Canariajournalen.

Antalet norska och svenska turister har dock minskat de senaste åren.

Foto: Summer Stock

Text: Redaktionen

Ryssland hånas av sin egen befolkning

2026 03 28

Ryssar visar sitt förakt för regimen.

På många håll i Ryssland installerar man modulära skyddsrum i betong, tusentals kilometer från Ukraina.

Det får befolkningen att håna regimen, samtidigt som siffror visar att bara 16 procent av skyddsrummen uppfyller säkerhetskraven.

”Någon har stoppat pengar i fickan”

I staden Tjeboksary, som är huvudstad i Rysslands Chuvasjienrepublik, har 11 provisoriska bombskydd mot flyghot börjat dyka upp, rapporterar Kyiv Independent.

Staden ligger 1 000 kilometer från Ukraina, och är ett av flera exempel på hur Ryssland försöker skydda sin befolkning när kriget kommer allt närmare hemlandet.

Men initiativet hånas av lokalbefolkningen.

– Varför behöver vi dem ens? Vi bor inte nära gränsen, lyder en kommentar på den lokala Telegram-kanal Serditaya Chuvashia, rapporterar tidningen.

Andra lokala invånare liknar bombskydden vid ”offentliga toaletter”, medan någon tycker att de ser ut som ”hundkennlar”.

Invånare frågar sig också om bombskydden verkligen behövs eller om det rör sig om ett ”korruptionsupplägg”.

– Någon har stoppat pengar i fickan, menar en invånare som tror att någon korrupt person har tjänat pengar på byggnationen, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Skamlig" intervju med Lavrov väcker ilska

Används som bastu

Liknande modulära skyddsrum har installerats på flera håll i Ryssland, allt längre in i landet, vilket visar att kriget kommer närmare civilbefolkningen.

Samtidigt uppges de modulära skyddsrummen erbjuda ett väldigt begränsat skydd mot missiler. De är bara anpassade för att skydda mot drönare, vilket blir ett problem när Ukraina attackerar med Flamingomissiler allt oftare.

Rysslands civilförsvarsystem är i dåligt skick, enligt tidningen.

Siffror från 2025 visar att endast 16 procent av skyddsrummen i Ryssland är lämpliga för användning.

De som inte uppfyller säkerhetskraven används ofta i helt andra syften.

De används bland annat som förvaringsutrymme, parkeringsplats och till och med som bastu, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ryska planen går i kras - "dömd att misslyckas"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen