Sverige anmäls

2023 06 19

Amnesty Sverige och Läkare i världen har anmält svenska staten.

Enligt organisationerna bryter Sverige mot mänskliga rättigheter.

Bakgrunden till anmälan är att många utsatta EU-medborgare nekas vård i Sverige, uppger Amnesty.

Tillsammans med Läkare i världen har Amnesty dokumenterat över hundra fall.

– Rutinmässigt nekas de tillgång till vård, trots allvarliga hälsotillstånd, och tvingas betala fulla kostnader efter att vård har getts. De skyhöga räkningarna gör också att många undviker att söka vård på grund av rädsla för kostnader som inte är möjliga att betala, skriver människorättsorganisationen på sin hemsida.

Hänvisar till europeisk stadga

Amnesty framhåller att Sverige har en skyldighet att tillhandahålla vård för EU-medborgare som befinner sig inom landets gränser.

I den fria rörligheten inom den Europeiska unionen ingår rätten till vård genom det europeiska sjukförsäkringskortet.

Men många utsatta EU-medborgare, mestadels romer, saknar kortet och nekas vård i Sverige, rapporterar Amnesty.

Ett felaktigt beslut, enligt organisationen.

Amnesty och Läkare i världen hänvisar till flera artiklar i den europeiska sociala stadgan, som enligt organisationerna borde ge alla EU-medborgare rätt till subventionerad vård i Sverige.

  1. Artikel 11 : rätt till skydd för hälsa  
  2. Artikel 13: rätt till medicinsk och social hjälp 
  3. Artikel E: icke-diskriminering 

Ställer krav på regeringen

Nu kräver anmälarna att regeringen förtydligar den svenska lagstiftningen.

– Sverige behöver uppfylla sina skyldigheter att tillgodose rätten till vård som är praktisk och kostnadsmässigt tillgänglig för den här gruppen, säger Hannah Laustiola, generalsekreterare på Läkare i världen, till SVT Nyheter.

På frågan om inte personernas hemländer bär ett ansvar, svarar hon:

– De har ett jättestort ansvar. De ska se till att medborgarna har det europeiska sjukförsäkringskortet. Men Sverige behöver uppfylla sina åtaganden oavsett vad de andra länderna gör.

Flera punkter

Amnesty och Läkare i världen rekommenderar att regeringen vidtar följande åtgärder:

- Garantera alla människor som befinner sig i Sverige, inklusive utsatta EU-medborgare, tillgänglig hälso- och sjukvård – både praktiskt och kostnadsmässigt, utan diskriminering. Se till att information om rätten till vård sprids bland berörda grupper. 

- Ta initiativ till ny lagstiftning som tydliggör att alla EU-medborgare i Sverige, oavsett längd på vistelsen eller om man har ett europeiskt sjukförsäkringskort eller inte, har rätt till subventionerad vård på åtminstone samma villkor som personer utan uppehållstillstånd har enligt lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (2013:407). 

- I väntan på ny lagstiftning, omgående instruera Socialstyrelsen att ta fram riktlinjer för hälso- och sjukvården som klargör att EU- och EES-medborgare som saknar det europeiska sjukförsäkringskortet ska ges samma rätt till subventionerad sjukvård på åtminstone samma villkor som personer utan uppehållstillstånd har enligt lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (2013:407). Riktlinjerna bör också tydliggöra att ingen ska nekas vård och behandling eller ges skyhöga räkningar för vård som inte kan anstå. 

- Ta fram ett system för att erbjuda skuldlättnad för människor som inte har kunnat betala regionernas räkningar för nödvändig vård. 

Foto: M. Malton

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen