Svenskt stridsflygplan kan användas mot Putin

2022 10 26

Ukrainas försvarsminister Oleksіj Reznіkov tror att Kyiv snart kommer att få en mycket välkommen svensk donation.

I en intervju med Politico betonar han att Ukraina vill förstärka sin armé med toppmoderna stridsvagnar och stridsflygplan från västvärlden

Han sätter ett stort hopp till Sverige.

I framtiden tror ministern att Ukraina kommer att använda svenska stridsflygplan i striderna mot den ryska ockupationsmakten.

– Jag är mycket optimistiskt och säker på att stridsflygplan som F-16, F-15 eller Gripen från Sverige kommer att vara möjligt att få, säger Reznikov till Politico.

Tidigare förfrågan

Det är inte första gången som Ukrainas försvarsminister nämner svenska stridsflygplan.

I en intervju med brittiska BBC i somras sa Reznikov att Ukraina överväger att inskaffa JAS-39 Gripen.

Västvärlden och Nato har länge tvekat angående leveranser av toppmoderna stridsvagnar och stridsflygplan till Ukraina.

Kyiv vill bland annat ha stridsvagnsmodellerna Leopard och Abrams från Tyskland respektive USA.

Tyskland har hittills avböjt en sådan leverans.

– Det finns farhågor från tysk sida om att Rysslands president Vladimir Putin kan se det som en upptrappning , rapporterar Politico.

USA hävdar i sin tur att stridsvagnar av modellen Abrams skulle vara svårhanterliga för Ukrainas armé. Bland annat eftersom stridsvagnen kräver stor bränsletillförsel.

Röda linjen har flyttats

Inga stridsvagnar och inga stridsflygplan.

Men försvarsminister Oleksіj Reznіkov är fortsatt positiv.

Han poängterar att väst i dag levererar flera vapen som tidigare ansågs som ”förbjudna” – bland annat drönare, robotar och artillerisystem.

– Jag får en tydlig signal från alla håll att oavsett vad som händer kommer länderna att stödja Ukraina fram till slutet av detta krig, och jag är säker på att slutet på detta krig kommer att innebära seger för Ukraina, säger Reznikov till Politico.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: Ovanligt väderfenomen drar in över Sverige – nu i veckan

2025 11 03

Orkanen Melissa, som orsakade stor förödelse bland annat på Jamaica förra veckan, har nu dragit sig vidare till Nordatlanten och befinner sig sydväst om Island.

Numera är dock Melissa inte längre kategoriserad som en orkan.

Istället har hon förvandlats till ett vanligt lågtryck.

Men det för också någonting ovanligt med sig, rapporterar danska TV2.

Övergången leder nämligen till en varmfront med en hel del regn – men också varm luft som för med sig onormalt varma temperaturer för årstiden.

Även Sverige kommer att påverkas.

– Det är inte bara Danmark som kommer att uppleva betydligt varmare väder. Under de kommande sju dagarna kommer hela Europa att uppleva temperaturer över det normala för den här tiden på året, framhåller kanalens meteorologer.

"Ända upp över Norrland"

Under veckan kommer därmed “höstkänslan tillfälligt läggas på is”, skriver kanalen.

Som varmast kan det bli mitt i veckan då temperaturen lokalt kan nå 15 grader. En normal maxtemperatur i början av november ligger egentligen på mellan 7 och 9 grader.

Även SMHI har noterat det ovanliga vädret som är på ingång.

– På tisdag och onsdag väntas tidvis regn i större delen av landet. Samtidigt blir det i främst södra Sverige ganska blåsigt med friska eller lokalt hårda sydvästliga vindbyar, framhåller Mattias Lind, meteorolog på SMHI och tillägger:

– Sydvästvinden för också med sig för årstiden mycket mild luft in över landet och temperaturen kan nå en bit över 10 grader ända upp över sydöstra Norrland.

LÄS MER: “Letar särskilt efter folk över 50 år” – Arbetsförmedlingen tipsar

Svårbedömt veckoslut

Allt som allt kan det bli en relativt blöt vecka i stora delar av landet, framför allt i de södra delarna.

– På torsdag ser det ut att fylla på med mer regn i ett stråk över norra Götaland och delar av Svealand. Samtidigt kan lite torrare och kyligare luft då strömma in över norra Sverige, förklarar Mattias Lind.

Den milda luften väntas ligga kvar i söder framåt helgen medan det kan bli lite kallare luft i norra Sverige.

– Möjligen kan nederbörden också leta sig upp över norra Norrland där det i så fall också kan bli snöfall. Detaljerna kring utvecklingen för veckoslutet är dock svårbedömda, menar Mattias Lind.

LÄS OCKSÅ: Kaos i Ryssland – flygplatser stängs efter massattack

Foto:

Text: Redaktionen

“Ny arg diktator” kan ta över i Ryssland – chefsekonom varnar Europa

2025 11 03

Inom EU pågår en diskussion om att beslagta Rysslands frysta valutareserver och använda dem för att hjälpa Ukraina.

Efter den ryska invasionen 2022 frystes fonden som en del av de initiala sanktionspaketen mot Moskva.

Men pengarna har hittills legat orörda, och trycket inom EU ökar för att använda dem för Ukrainas skull.

Nu varnar flera norska experter unionen för ett sådant scenario.

Bland annat på grund av det prejudikat som det skulle innebära.

– Idag finns det en god anledning att beslagta medlen, men när man väl har börjat göra det kan man beslagta medel av sämre skäl i framtiden, säger Jan Ludvig Andreassen, chefsekonom på Eika Gruppen, till Dagbladet.

"Ny arg diktator" kan ta över

En av anledningarna till den norska skepsisen är landets oljefond. Den har tidigare av ekonomer beskrivits som “elefanten i rummet” i sammanhanget.

– Norge som är en stor investerare i många länder, bör vara försiktig med att stödja den här typen av konfiskering av en annans stats medel, säger Jan Ludvig Andreassen.

Chefsekonomen har skrivit flera böcker om ekonomisk historia. Han menar att ett beslagtagande av de ryska tillgångarna skulle kunna få oavsiktliga konsekvenser, så kallade ringar på vattnet.

– Den ryska regeringen är elitistisk och väldigt kopplad till en större krets kring Putin. Jag tror att många ryssar, när det blir fred, kommer att känna att det är en stor orättvisa att deras besparingar tagits från ett fattigt land. Det är en kollektiv bestraffning, vilket i sin tur kan ge upphov till nya, arga diktatorer i Ryssland, säger Andreassen.

LÄS MER: Mötet kollapsade – Kreml ger nytt drastiskt besked till Trump

Pekar ut oljefonden

Enligt ekonomen måste ett större fokus ligga på hur freden ska komma att se ut. Han ser framför sig att man skulle kunna få ett nytt slags Versaillesfördrag, och drar paralleller till hur fredsavtalet efter första världskriget såg ut då Tyskland blev tvungna att betala skadestånd för kriget.

– Det är uppenbart och frestande att göra det (beslagta de ryska medlen, red. anm.), men man måste tänka långsiktigt. Det handlar främst om hur det påverkar uppgörelsen med Ryssland när det blir fred. Sedan finns det Oljefonden, som skulle kunna hamna i samma situation, trots att vi är helt oskyldiga, säger Jan Ludvig Andreassen.

LÄS OCKSÅ: “Letar särskilt efter folk över 50 år” – Arbetsförmedlingen tipsar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen