AVSLÖJANDE: Svenskt storföretag exporterar till Ryssland trots löfte

2022 09 23

Telekomjätten Ericsson har fått tillstånd att exportera produkter som kan användas militärt till Ryssland.

Företaget har fortsatt med exportverksamheten efter Rysslands invasion av Ukraina, avslöjar SR Ekot i dag.

Tidigare har Ericsson uppgett att bolaget brutit all verksamhet med Ryssland. Det har företaget bland annat fastslagit i två delårsrapporter, erfar SR.

– Under tiden vi gör den här analysen, som förstås inkluderar att förstå sanktionssystemen, så har vi beslutat att avbryta alla leveranser till kunder i Ryssland och Belarus och skjuta upp nya kundprojekt där, sa Börje Ekholm, vd på Ericsson, på företagets bolagsstämma i mars.

Dubbla användningsområden

Men endast några dagar efter Börje Ekholms uttalande ansökte Ericsson om att få leverera produkter med dubbla användningsområden till Ryssland.

Det handlar bland annat om tillstånd som rör infrastruktur för civil mobilkommunikation. Produkter som kan användas både civilt och militärt, och som är förbjudet att exportera till Ryssland efter landets invasion av Ukraina.

Företag kan dock ansöka om undantag. Enligt SR:s uppgifter är Ericsson det företag som ansökt om undantag flest gånger. I sju av tolv fall har bolaget beviljats exporttillstånd.

– Dessa tillstånd medför att Ericsson får leverera mjukvara och teknisk support fram till 31 december 2022. Det vi kan säga är att Ericssons leveranser till kunder i Ryssland inte omfattar hårdvara sedan sanktionerna infördes, skriver företagets presschef Kristoffer Edshage i ett mejl till SR.

Ericsson har avböjt att kommentera varför företaget fortsätter att exportera till Ryssland, trots att de tidigare uppgett att de brutit all verksamhet med landet.

Mutor till IS

Det är inte första gången som Ericsson är i blåsväder.

I november 2021 avslöjade SVT:s Uppdrag Granskning att mycket pekar på att telekombolaget har skickat pengar till terrororganisationen IS i Irak.

– Vad vi ser är att man har köpt transportvägar igenom områden som har kontrollerats av terroristorganisationer, inklusive ISIS. Vi har inte med de möjligheter vi har kunnat fastställa vem som är den slutgiltiga mottagaren av de här betalningarna, sa vd Börje Ekholm till Expressen efter avslöjandet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen