17 dec 2025

Svenskt nyårsbeteende förbryllar

2022 12 28

Att det är tuffa ekonomiska tider för hushållen märks inte på raketförsäljningen till nyår.

Det råder nämligen ett oväntat högt tryck på fyrverkerier, rapporterar SVT Nyheter.

En butiksägare i Uppsala berättar att han inte har sålt så här mycket raketer med så många dagar kvar till nyårsafton på över 20 år. Inte sedan millennieskiftet har det varit i närheten av årets försäljning.

– Jag tror att det beror på att, trots svåra tider, så vill folk unna sig, säger butiksägaren Peter Nordin till tv-kanalen.

160 miljoner kronor

Enligt uppgifter från Sveriges Pyroteknikbranschförbund lägger svenska folket varje år drygt 160 miljoner kronor på fyrverkerier.

Det kunde konstateras att försäljningen ökade redan 2020, då fler stannade hemma på grund av coronapandemin.

En ökning som verkar hålla sig även det här året, trots att 6 av 10 hushåll uppger att de fått sämre ekonomi under året, enligt en undersökning från TV4.

Lika många uttrycker att de är oroliga över sin privatekonomi, vilket en annan undersökning från Novus visat och som redovisats av DN.

– Den upplevda oron har sin grund i att de faktiska kostnaderna har ökat, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.

Ökat 50 procent

Att det skulle vara kämpigt ekonomiskt har bland annat avspeglats på mindre konsumtion av exempelvis el och en ökad konsumtion av billigare livsmedelsmärken.

Men det har alltså inte samma effekt på nyårsraketer.

– Jag har sett en ökning med 40-50 procent. Det är ju så klart jättekul, säger Peter Nordin till SVT, som dock konstaterar att det är för tidigt att sia om det blir ett rekordår.

Den mesta försäljningen sker nämligen de två sista dagarna före nyårsafton.

Het debatt

I Sverige är smällare med knall som enda effekt förbjudna. Vid den här tiden på året lyfts dock ofta debatten om även vanliga fyrverkerier med visuell effekt också ska förbjudas att användas av privatpersoner.

Frågan drivs bland annat av flera djurskyddsföreningar och Miljöpartiet har försökt få igenom frågan i riksdagen.

I Oslo har man till skillnad från Sverige hörsammat oron – och i den norska huvudstaden förbjuds i år offentliga fyrverkerier efter ett beslut av kommunfullmäktige.

– Jag håller med om att det är bättre att lägga pengar på sådant som är hållbart och gynnar alla, och som inte är skadligt för människor, djur och miljö, säger miljöborgarrådet Sirin Stav till norska NTB.

Även privatpersoner i Oslo förbjuds från att skjuta raketer före 18.00 på nyårsafton samt efter klockan 02.00 natten till nyårsdagen.

Foto: Designcologist

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 31

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen