JUST NU: Svensken nobbar plastpåsen

2022 05 13

Den omdebatterade skatten på plastpåsar infördes 2020.

Den 1 maj 2020 höjdes priset per plastpåse med tre kronor. Påsarna i vanliga matbutiker kostar numera upp till sju kronor.

Har fungerat

Trots hård kritik visar siffror från Naturvårdsverket att skatten har gett effekt.

Förra året minskade användningen av bärpåsar i plast med hela 75 procent, rapporterar SR Ekot

– Siffrorna visar enligt oss att platspåseskatten har haft en väldigt stor effekt, säger Åsa Stenmark, ansvarig för plast på Naturvårdsverket.

Har anpassat oss

Svenska folket har anpassat sig till livet med ”dyra” plastpåsar.

Förra året köpte svensken i genomsnitt 14 bärkassar i snitt, uppger Naturvårdsverket.

En stor minskning jämfört med året innan.

Då snittade svensken 55 bärkassar per person.

EU-direktiv

Skatten införde för att Sverige ska leva upp till ett EU-direktiv. Unionens direktiv säger att vi max ska använda 40 bärkassar i plast per person till år 2025.

Ett mål som Sverige redan når med hästlängder.

Kritiken

Samtidigt har Svenskt Näringsliv riktat skarp kritik mot Naturvårdsverkets statistik av effekten som plastpåseskatten har haft.

Enligt branchorganisationen IKEM har den minskade efterfrågan på bärkassar i plast istället lett till att konsumtionen av andra påsar har ökat kraftigt. Enligt handeln har skatten inneburit att efterfrågan på både papperskassar och avfallspåsar skjutit i höjden.

”Ett praktfiasko”

– De flesta plastbärkassarna i svenska butiker var mycket klimatsmarta. Regeringen måste därför omgående göra en konsekvensanalys av den införda skatten. Skatten är ett praktfiasko och precis som vi varnade för har den slagit mot både svensk plaståtervinning och lett till en ökad resursförbrukning sa Lena Lundberg, ansvarig för plastråvarufrågor på IKEM, till tidskriften Recycling under förra året.

Foto: J. Lawrence

Text: Redaktionen

Allt fler bilister drabbas av samma problem – bilarna förstörs

2023 12 04

Under den senaste tiden har det varit mycket kallt i Sverige och många håller sig inomhus i den mån det är möjligt.

Samtidigt är det många som uppskattar att de har en bil att ta sig till jobbet med, men nu drabbas allt fler bilister av samma problem.

Problemet gör gällande obehagliga upptäckter under motorhuven, där råttor och möss flyttar in i allt högre grad.

Det rapporterar SVT.

“Klart de drivs”

Mössen och råttorna bosätter sig i motorutrymmet på bilarna och ställer till med problem.

Det är någonting som har blivit allt vanligare, förklarar bilmekanikern Fredrik, som SVT har pratat med.

– Min uppfattning är att de här problemen eskalerat. Klart de trivs här. Här har de ju en varm lägenhet de kan möblera, säger han.

Orsakar problem

Gnagarna orsakar problem för bilister, då de härjar runt i fordonet.

Det är någonting som Fredrik själv vittnar om när bilar har kommit in till hans verkstad.

– Det hade blivit kortslutning. När vi lyfte på huven förstod vi varför.

Kostsamma skador

Försäkringsbolaget Folksam understryker vikten av att hålla koll så att inga omfattande skador orsakas på bilarna.

– Eftersom råttor behöver gnaga för att tänderna inte ska bli för långa äter de gärna på inredning i bilkupén och kablar i motorutrymmet om de tagit sig. Det kan orsaka stora skador och kostsamma reparationer, framhåller Folksam.

Ger tips

Det finns några saker man kan göra för att hålla gnagare borta från bilen, bland annat skaffa en elektrisk råttskrämma som sänder ut ett högfrekvent ljud för att hålla råttorna borta.

– Du bör också se till att du har rent och städat i och runt bilen för att inte locka till sig gnagare. Ett annat tips är att flytta bilen varje dag för att störa råttorna, förklarar Folksam.

– En bil som står still under längre tid blir ett lätt villebråd i ett område där det finns råttor och möss.

Foto: M. Teirlinck

Text: Redaktionen

Flera telefonsamtal kan förbjudas – ”Hårresande granskning”

2023 12 04

Ihärdiga försäljare från diverse kreditbolag fortsätter att kontakta potentiella kunder via telefon.

Men nu kan samtalen få ett abrupt slut.  

Konsumentverket anser att ett förbud mot telefonförsäljning av krediter bör införas med omedelbar verkan.

I ett remissvar till utredningen "Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning" konstaterar myndigheten att telefonförsäljning av krediter skapar betydande problem på kreditmarknaden och därför bör förbjudas.

– Det har vi fog för, vill jag påstå. Resultatet av vår granskning var minst sagt hårresande, framhåller Konsumentombudsmannen, KO, Cecilia Tisell.

Stress och uteblivna förklaringar

Cecilia Tisell pekar ut flera faktorer som talar för att ett förbud bör införas.

– Till exempel använder sig kreditförmedlare av flera marknadsföringsåtgärder som är svartlistade enligt marknadsföringslagen, de efterlever inte skriftlighetskravet och stressar konsumenter att så snabbt som möjligt signera kreditavtal.

Tisell tillägger att det även är vanligt förekommande att konsumenter inte får tillräckligt med information i säljsamtalen. Viktiga förklaringar, som krävs för att kunna fatta ett genomtänkt beslut, utelämnas i kommunikationen mellan säljare och kund.

– Av material som Konsumentverket har granskat framgår tydligt att konsumenter har svårt att förstå innebörden av krediterna som marknadsförs, konstaterar KO.

Accepterar inte ett nej

Konsumentverkets granskning visar dessutom att flera kreditförmedlare inte accepterar ett nej från konsumenter.

Flera anmälningar visar samma sak:

- Företagen fortsätter att kontakta konsumenter, trots att de sagt nej och bett om att inte bli kontaktade igen.

- Kreditförmedlare tar fram en kreditupplysning på konsumenten, trots att denne klart och tydligt sagt nej.

Hänvisar till tidigare förbud

År 2018 infördes ett förbud mot telefonförsäljning av premiepensionsprodukter.

Konsumentombudsmannen Cecilia Tissel anser att förbudet har resulterat i att marknadsföring av premiepensionsprodukter i stort sett har blivit kvitt sina problem.

– Detta talar starkt för att ett förbud mot telefonförsäljning av krediter kan vara ett effektivt sätt att minska problemen även på konsumentkreditmarknaden.

Foto: T. Grote

Text: Redaktionen