JUST NU: Svensken nobbar plastpåsen

2022 05 13

Den omdebatterade skatten på plastpåsar infördes 2020.

Den 1 maj 2020 höjdes priset per plastpåse med tre kronor. Påsarna i vanliga matbutiker kostar numera upp till sju kronor.

Har fungerat

Trots hård kritik visar siffror från Naturvårdsverket att skatten har gett effekt.

Förra året minskade användningen av bärpåsar i plast med hela 75 procent, rapporterar SR Ekot

– Siffrorna visar enligt oss att platspåseskatten har haft en väldigt stor effekt, säger Åsa Stenmark, ansvarig för plast på Naturvårdsverket.

Har anpassat oss

Svenska folket har anpassat sig till livet med ”dyra” plastpåsar.

Förra året köpte svensken i genomsnitt 14 bärkassar i snitt, uppger Naturvårdsverket.

En stor minskning jämfört med året innan.

Då snittade svensken 55 bärkassar per person.

EU-direktiv

Skatten införde för att Sverige ska leva upp till ett EU-direktiv. Unionens direktiv säger att vi max ska använda 40 bärkassar i plast per person till år 2025.

Ett mål som Sverige redan når med hästlängder.

Kritiken

Samtidigt har Svenskt Näringsliv riktat skarp kritik mot Naturvårdsverkets statistik av effekten som plastpåseskatten har haft.

Enligt branchorganisationen IKEM har den minskade efterfrågan på bärkassar i plast istället lett till att konsumtionen av andra påsar har ökat kraftigt. Enligt handeln har skatten inneburit att efterfrågan på både papperskassar och avfallspåsar skjutit i höjden.

”Ett praktfiasko”

– De flesta plastbärkassarna i svenska butiker var mycket klimatsmarta. Regeringen måste därför omgående göra en konsekvensanalys av den införda skatten. Skatten är ett praktfiasko och precis som vi varnade för har den slagit mot både svensk plaståtervinning och lett till en ökad resursförbrukning sa Lena Lundberg, ansvarig för plastråvarufrågor på IKEM, till tidskriften Recycling under förra året.

Foto: J. Lawrence

Text: Redaktionen

Viktigt meddelande från Skatteverket

2026 04 09

Miljontals svenskar har deklarerat – och miljontals svenskar väntar på att återbäringen ska komma.

Men mitt i återbäringstider försöker bedragare lura folk på pengar.

Skatteverket går ut nu med en varning om att mängder av bedrägeriförsök sker just nu, rapporterar TV4.

Skatteverket varnar

30 miljarder kronor kommer att delas ut till tre miljoner svenskar.

I snitt rör det sig om en återbäring på 10 000 kronor.

Men Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket, varnar för att bedragare nu pumpar ut bluff-sms och bluffmejl.

– Bedragarna drar nytta av att människor sitter och väntar på digitala besked om att pengarna kommit in, säger han till kanalen.

“De är sluga”

Det är enligt myndigheten viktigt att känna till att Skatteverket aldrig efterfrågar kontouppgifter via sms eller mejl.

– Vi kommunicerar via säkra digitala brevlådor. Vi skulle aldrig mejla och fråga om kontouppgifter eller lösa en utbetalning så, säger Schauman.

Men han beskriver bedragarna som “sluga” – och varnar för att det kan dyka upp bluffmejl och bluff-sms som ser ut att komma från myndigheten.

Läs mer: Många missar vanligt vägmärke – 2 000 kronor i böter

Det ska du göra

Om du har fått ett bluffmejl eller sms som ser ut att komma från Skatteverket, men som du misstänker är falskt och ett försök till bedrägeri ska du:

- inte klicka på länkar eller skanna QR-koder

- inte öppna bilagor

- inte svara på meddelandet.

“Radera det”

Skatteverket går ut med en tydlig uppmaning till vad som är bäst att göra för den som har fått ett misstänkt bluffmejl eller bluff-sms.

– Vi rekommenderar att du raderar mejlet eller meddelandet, uppmanar myndigheten.

– Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi endast genom våra e-tjänster som du loggar in i med din e-legitimation.

Läs mer: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Foto: Magnus D

Text: Redaktionen