Svenskt padelbolag går i konkurs

2025 04 10

Det padelbolag som den svenske fotbollsstjärnan Christian “Chippen” Wilhelmsson har investerat i går nu i konkurs.

Det svenska padelbolaget World Wide Padel, WWP, går i konkurs.

Bolagets affärssidé var att “sälja och anlägga padelbanor i premiumkvalitet över hela världen”..

Konkursansökan lämnades in under den förra veckan till Uppsala tingsrätt, rapporterar konkurslistan.se.

En av de som har investerat pengar i bolaget är den svenske fotbollsstjärnan Christian “Chippen” Wilhelmsson. 

Därför investerade “Chippen”

“Chippen”, ett välkänt ansikte i Mellanöstern, gick in med pengar i bolaget när det skulle etableras i regionen.

Wilhelmsson spelade fyra säsonger i Al Hilal, som för närvarande ligger tvåa i den saudiska högstaligan.

Mångmiljonförluster – och fusk

Verksamheten har dock gått dåligt i flera år, enligt Breakit. 

Bolaget led nämligen av stora förluster – och fick skarp kritik från en revisor, bland annat efter att man gett ut ett lån till ägaren Johan Hansson och inte redovisat skatter.

– I bolagets bokföring noterar jag bristfälliga underlag, dubbelbetalningar, ersättningar till närstående utan skriftliga avtal eller beslut samt utlåning av pengar utan säkerhet eller kontroll av betalningsförmåga hos motparten”, uppger revisorn Emil Petterson för Breakit.

Under 2023 gjorde man ett resultat på nästan minus 16 miljoner kronor, med en omsättning på knappt 3,9 miljoner kronor under samma år, enligt Allabolag.

Padel – en utdöende sport?

Padel har tappat mycket av den popularitet som sporten åtnjöt för bara några år sedan.

Något som syns tydligt om man kollar till statistiken. 

Siffror från Svenska padelförbundet gör nämligen gällande att 421 000 unika personer bokade padelbana under 2023, jämfört med 540 000 personer under 2022.

En nedgång på nästan 120 000 bokningar på ett år.

Foto: M.  Pappacena 

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen