Svenskar varnas – efter upploppen i Turkiet

2025 03 23

Det svenska Utrikesdepartementet går ut med en varning till de svenskar som befinner sig i Turkiet just nu.

Recep Tayyip Erdoğans största rival – Ekrem Imamoglu – stängdes  av från sin tjänst som borgmästare i Istanbul under söndagen.

Sedan innan sitter Imamoglu dessutom fängslad i väntan på rättegång.

Detta har resulterat i massiva protester över hela Turkiet.

“Handlar om Turkiets framtid”

Imamoglu anklagas för brott som korruption, mutbrott och för att ha stöttat terrororganisationer.

Själv förnekar han detta – och hans parti CHP menar att gripandet skett på politiska grunder.

Detta då Imamoglu anses vara president Erdoğans största utmanare inför nästa val.

– Jag bjuder in vårt land till en ansvarsfull kamp för rättigheter. Det handlar om Turkiets och våra barns framtid, skriver Imamoglu i ett uttalande på den sociala medieplattformen X.

Svenskar varnas

Nu väljer det svenska Utrikesdepartementet (UD) att gå ut med en varning till de svenskar som befinner sig i Turkiet.

Hundratusentals turkar har efter gripandet gett sig ut på gatorna för att delta i massiva, ofta våldsamma protester – trots förbud från den turkiska regeringen.

Turkisk polis uppges även använda sig av gummikulor, tårgas och vattenkanoner i försök att få kontroll över den uppretade folkmassan.

På UD:s webbplats varnar man för att demonstrationer kan förekomma över hela landet.

– Vi uppmanar svenskar till att undvika folksamlingar, iaktta försiktighet, och att följa nyhetsrapporteringen, skriver UD.

“Jag såg glöden i folkets ögon”

En av demonstranterna är turkiska Azra, 26. Hon förklarar att hon inte kunde motstå att ansluta till protesterna i takt med att de växt sig större över hela landet.

– Jag såg glöden i folkets ögon, och ivern i deras ansikten, och bestämde mig för att jag var tvungen att komma ner hit, uppger Azra för The Guardian.

Foto: D. Lines samt J.Mura

Text: Redaktionen


JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Flera av Putins lönnmördare har skjutits

2025 07 13

Lönnmördare utsända av Putinregimen uppges ha blivit skjutna.

Ukraina har skjutit ihjäl torpeder som jobbar för den ryska underrättelsetjänsten FSB.

Det hävdar den ukrainska underrättelsetjänsten SBU på söndagen.

De skjutna ryska agenterna uppges ha legat bakom mordet på en ukrainsk underrättelseofficer i Kyiv i veckan.

Skottlossning bröt ut

Den ukrainske underrättelseofficeren Ivan Voronych blev ihjälskjuten på en parkeringsplats nära sin bostad i Kyiv den 10 juli.

Mordet skedde vid 9-tiden på morgonen, lokal tid. Ivan Voronych sköts med fem skott.

Nu har ukrainska SBU slagit till mot de ryska agenter som misstänks ligga bakom mordet, rapporterar Kyiv Independent.

Skottlossning ska ha utbrutit när SBU skulle gripa de ryska agenterna.

– I morse genomförde SBU-styrkor en gripandeoperation mot den ryska federala säkerhetstjänstens agent-och-stridsgrupp, som i förväg dirigerades till Ukraina och för tre dagar sedan mördade en SBU-officer, vår vapenbroder, överste Ivan Voronych, säger SBU-chefen Vasyl Maliuk, enligt tidningen.

”Fiendens enda utsikt är döden”

Den ryska agentgruppen hade alltså skickades alltså till Ukraina av rysk underrättelsetjänst för att utföra den operation där Voronych mördades.

Själva mordet ska ha utförts av två personer, en man och en kvinna. Dessa har följt efter Voronych och kartlagt hans schema och rutter, enligt SBU. Därefter har de fått koordinater till ett hemligt gömställe där det fanns vapen.

Efter mordet på Voronych har mördarna försökt gömma sig, men SBU och polisen lyckades fastställa att de fortfarande befann sig i Kyiv Oblast, uppger den ukrainska underrättelsetjänsten.

Och när de skulle gripas uppstod alltså skottlossning, där de misstänkta ryska agenterna sköts ihjäl.

– Jag vill påminna er om att fiendens enda utsikt på Ukrainas territorium är döden, understryker SBU-chefen Vasyl Maliuk, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen