Svenskar säger nej till Natouppdrag

2026 04 22

2024 blev Sverige medlem i Nato efter att ha stått utanför försvarssamarbetet i många år.

Men nu kommer ett krav om att svenska värnpliktiga inte ska skickas på Natouppdrag.

”Kan övergå till skarp verksamhet”

Värnpliktiga under utbildning bör inte skickas på Natouppdrag utomlands.

Det kräver de värnpliktigas kongress, rapporterar SVT.

De som gör lumpen bör inte kunna skickas iväg på operationer i fredstid, menar man, och kräver nu ett tydligt besked från regeringen.

Värnpliktskongressen menar att sådana uppdrag istället bör gå till anställda.

– Det man har kommit fram till är att inte nyttja värnpliktiga i fredstid i Nato-operationer, det ska lösas av anställd personal i och med att det kan övergå till skarp verksamhet, säger Alice Westlund, ordförande för Pliktrådet som representerar de värnpliktiga, till kanalen.

”Frågor från de värnpliktiga”

Sedan tidigare har det fastslagits att färdigutbildade värnpliktiga kan skickas utomlands i händelse av krig eller höjd beredskap.

Frågan som nu utreds är om värnpliktiga även kan sändas på Natouppdrag i fredstid.

Något som de värnpliktigas kongress alltså säger nej till.

Enligt Pliktrådets ordförande är det många som undrar över den här frågan.

– Det kommer frågor från de värnpliktiga hur de kan komma att nyttjas under sin grundutbildning. Vad som kan räknas som en övning och vad som kan räknas som en operation, samt hur de kan komma att nyttjas, säger Alice Westlund.

Regeringen låter nu utreda frågan om hur värnpliktiga kan användas i andra länder i fredstid. Utredningen gäller såväl personer under utbildning som färdigutbildade, och huruvida de ska kunna användas i Sveriges truppnärvaro i exempelvis Finland eller Lettland, enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: Nytt besked om hemarbete i Sverige

”Analyseras närmare”

Sverige höll sig utanför Nato i många decennier, men blev till slut fullvärdig medlem 2024, och deltar i flera Natooperationer.

På regeringens hemsida framgår att värnpliktigas roll fortfarande inte är helt fastställd.

– I vilken utsträckning värnpliktiga är skyldiga att tjänstgöra även utanför Sveriges gränser är en fråga som analyseras närmare med anledning av Sveriges Natomedlemskap, skriver regeringen.

Det råder dock inga tvivel om att svenskar kan skickas utomlands i händelse av krig.

– Nato är en försvarsallians som bygger på kollektiva försvarsgarantier, vilket innebär att svensk personal kan komma att delta i försvarsinsatser utanför Sveriges gränser, på samma sätt som andra länders personal kan behöva delta i insatser för att försvara Sverige, enligt regeringen.

LÄS OCKSÅ: Chocken: Två miljoner har förlorat jobbet - på två månader

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Ovanligt väderfenomen i Sverige – nu varnas fem län

2026 04 22

Våren har varit ovanligt torr, vilket har lett till låga grundvattennivåer i södra Sverige.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar redan nu för vattenbrist i Skåne under sommaren.

Samtidigt varnar SGU för att ytterligare fyra län kan drabbas.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, säger SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne enligt TV4.

”Kräver mycket regn”

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, säger Calle Hjerne.

– Många av Skånes grundvattenmagasin kräver dessutom mycket regn för att få normala nivåer efter en längre torrperiod,

LÄS MER: Svenskar sviker semesterfavorit – bokningar har halverats

Vattenkvalitén kan försämras

SGU:s bedömning av risk för vattenbrist baseras på nuvarande grundvattennivåer och förväntade nivåer under de närmsta månaderna.

Samtidigt vägs den allmänna tillgången på grundvatten och användningen av grundvatten i olika områden också in i bedömningen.

– Vid låga grundvattennivåer finns det en förhöjd risk att inflödet till brunnar minskar eller upphör, men även att vattenkvaliteten försämras, säger Calle Hjerne.

– Det gäller dock långt ifrån alla eftersom grundvattentillgången varierar stort mellan olika platser och brunnar. En del upplever aldrig några utmaningar med vattenförsörjningen medan andra återkommande har problem.

LÄS OCKSÅ: Ungern bekräftar: Premiärminister måste gripas

Foto: Chuttersnap

Text: Redaktionen

Anstormning väntas till Sverige – alla vill köpa samma dryck

2026 04 22

Det indikerar en undersökning från den finska tidningen Iltalehti.

Anledningen är Finlands nya punktskatt på läskedrycker, som fått priset på Coca Cola, Pepsi och andra läskedrycker att skjuta i höjden.

Nu uppger flera läsksugna finländare att de planerar att göra stora inköp i Sverige för att spara pengar.

– Jag kommer inte köpa några av dessa överprisade produkter från butiken, utan skaffar ett större parti från Sverige eller Estland på en gång, framhåller en av tidningens läsare.

En annan läsare ger samma besked.

– Som tur är bor jag precis vid gränsen. Mina inköp kommer att göras i Sverige, uppger personen.

En tredje läsare, som också bor nära den svenska gränsen, uppger att alla inköp av läsk kommer att göras i svenska butiker.

– Jag har köpt mycket från Sverige hittills, och på grund av den här nyheten tror jag att jag alltid kommer att handla läsk där.

Stora prisskillnader

Skattehöjningen har lett till betydande prisskillnader mellan svenska och finska butiker, rapporterar Iltalehti.

I Finland kostar ett sexpack Coca-Cola 5,72 euro, motsvarande 61,55 kronor, hos finska livsmedelsjätten K Group.

Samma förpackning kostar 45,38 kronor hos Coop i Sverige, uppger tidningen.

Liknande prisskillnader noteras för mineralvatten. En 1,5-litersflaska mineralvatten från Evian kostar 5,45 euro hos K Group, vilket motsvarar 58,65 kronor. Samma flaska kostar omkring 20 kronor i Sverige.  

LÄS MER: Google går ut med varning – “radera illa kvickt” 

Finns inte i Sverige

Sverige har för närvarande ingen specifik skatt på läsk och andra sockersötade drycker.

Cancerfonden har dock argumenterar för producentavgift på läsk – det vill säga en avgift som producenterna betalar på sockersötad dryck. 

Organisationen menar att en sådan avgift skulle sänka sockerhalten i dryckerna. Det skulle i sin tur skulle gynna folkhälsan eftersom antalet fall av övervikt väntas minska.

– Tillsammans med ohälsosamma matvanor ligger övervikt och obesitas bakom cirka 5 procent av alla cancerfall. Tretton olika cancersjukdomar kan kopplas till övervikt och obesitas, skriver Cancerfonden på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Dramatiskt ras i Europa – Sverige går emot strömmen 

Foto: Tokaijiru

Text: Redaktionen