Svenskar hör ryska röster i lokalradion

2025 01 17

Svenskar säger sig höra ryska röster när de lyssnar på lokala radiokanaler.

Ryssland fientlighet mot västvärlden gör många människor oroliga.

Det handlar inte bara om kriget i Ukraina, utan också om sabotage och spionverksamhet riktat mot väst.

Nu rapporterar svenskar, inte minst i Kalmar län och på Öland, att de hör något som låter som ryska röster i lokalradion.

Märkligt fenomen

Företeelsen väcker frågor och oro, inte minst med tanke på det ryska intresset för Östersjön.

Det finns dock en förklaring till att man kan uppfatta ryska röster i svensk lokalradio, rapporterar SR.

Det handlar om en företeelse som kallas för troposfärisk överutbredning, vilket är en väderföreteelse.

Skikt bildas i atmosfären som kan spegla radiosignalerna.

– Då kan det här ljudet så att säga slå in och blanda sig med den radiokanal man vill ha, säger Jan Ossfeldt, nätstrateg på Teracom, till radiokanalen.

Det kan mycket väl stämma att folk har hört ryska röster i lokalradion, menar han.

Är inte inbillning

Just Kalmar län, Öland och Gotland är ställen där man kan förväntas höra sådana här företeelser.

Det är alltså inte inbillning, utan lyssnarna kan ha hört ryska röster.

– Från Kaliningrad är det ju ytterst rimligt att det skulle kunna uppstå en sådan här överutbredning som hörs på Öland, det vore inte alls konstigt, säger Jan Ossfeldt.

Kaliningrad är en rysk exklav som ligger mellan Polen och Litauen vid Östersjön.

Ryska planer kring Östersjön

På senare tid har det rapporterats mycket om Rysslands verksamhet i Östersjön och på andra hav. Landets så kallade skuggflotta misstänks ägna sig åt sabotage, exempelvis mot kablar på sjöbotten.

Försvarsmakten och Kustbevakningen har bland annat varnat för att Ryssland kan använda sin skuggflotta för att iscensätta en miljökatastrof, rapporterar SVT.

Därför är det föga förvånande att folk reagerar när ryska röster smyger sig in i lokalradion, inte minst i eller i närheten av Östersjön.

Jan Ossfeldt understryker dock att radiofenomenet i sig inte är någonting att oroa sig över.

– Nej, det här är ju ett väderfenomen egentligen, som påverkar radiomottagningen, så det är ju absolut inget att oroa sig för, säger han till radiokanalen.

Foto: G. Pandkar

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


Nya körkortsregler – börjar gälla om två veckor

2026 07 17

Från och med den första augusti ska det bli lättare att övningsköra.

Ändringar i körkortslagen är på gång.

Om bara ett par veckor kommer nya regler att gälla för den som vill ta körkort.

Draget syftar till att göra det lättare att övningsköra – men möter kritik från de som anser att det kan leda till mer osäkerhet ute på vägarna.

Nya körkortsregler på gång

Regeländringen innebär att kravet på introduktionsutbildning för den som övningskör privat och för handledare tas bort. 

– Kravet på introduktionsutbildning för övningskörning ska slopas, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

– Detta är en förenkling som kan leda till mer mängdträning eftersom förslaget bedöms underlätta för blivande förare att övningsköra med flera handledare. 

Från första augusti

De nya reglerna träder i kraft den första augusti och gäller för B-körkort.

Regeringen menar att introduktionsutbildningen inte fyller något större syfte.

– Eftersom introduktionsutbildningen inte bidragit till att öka kvaliteten på den privata övningskörningen för behörighet B, anser regeringen att det inte finns skäl att behålla den nuvarande ordningen, menas det.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Helidiotiskt”

Men alla är inte positivt inställda till de nya reglerna.

Den rutinerade körskolläraren Tommy Samuelson befarar att det kan leda till fler dödsolyckor.

– Det är helidiotiskt, säger han till GP.

– När jag är ute och kör med elever så ser jag många som beter sig dumt i trafiken, och de personerna är potentiella handledare. 

“En tröskel”

Regeringen anser dock att kravet på introduktionsutbildning är ett onödigt hinder.

– Kravet på introduktionsutbildning utgör dessutom en tröskel vid privat övnings­körning och kan inskränka möjligheten att smidigt kunna övningsköra privat med flera handledare, exempelvis föräldrar eller andra släktingar. 

Läs mer: Ryssar flyttar akut pengar ut ur landet

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen