Svenska soldaten Jesper Söder mitt i Rysslands raketattack

2022 03 15

– Flertalet döda och totalt kaos, berättar Jesper om nattens ryska bombningar nära Polens gräns.

Den svenska soldaten Jesper Söder från Trollhättan befann sig vid den militärbas som bombades av Putinregimen natten till idag söndag.

- Jag lever

Flera svenskar skall ha varit på plats vid bombningarna som ledde till att minst 35 personer dödades och 134 skadades.

Men Jesper Söder klarade sig som tur är med livet i behåll.

– Jag lever, meddelar Jesper.

Totalförstörd

Reaktionerna har varit stora efter de ryska bombningarna som ägde rum bara drygt två mil från gränsen till EU och Nato.

– Efter nattens bombningar, mot vår bas som totalförstördes. Flertalet döda och totalt kaos rådde, framhåller Jesper Söder.

Skydda västerländska soldater

Han är en av de svenskar som rest till Ukraina för att hjälpa Ukrainas Väpnade Styrkor att försvara landet mot de ryska trupperna.

– Mitt uppdrag var att försvara och skydda västerländska soldater på plats för att redan idag egentligen åka till Kyiv. Uppdraget inställt som ni förstår, berättar Jesper Söder.

Har fått nya uppgifter

Han har nu fått nya uppgifter.

– Mitt nya uppdrag är att ta ut och hjälpa, först och främst skandinaviska medborgare till trygghet.

– Har inte fått mycket sömn utan är helt slut. Men ett 15-tal från skandinaviska länderna kommer snart hem, meddelar Jesper Söder på sin Facebooksida.

Nära ögat

Det var mycket nära ögat för den tappre svensken som tidigare även stridit mot den fruktade terrorsekten IS nere i Syrien

– Allt kunde gått åt helvete, framhäver Jesper Söder om nattens attack.

Ryssarna eskalerar

Enligt uppgifter till Expressen skall inte mindre än åtta svenskar ha befunnit sig på basen som attackerades.

Ryssland sköt 30-talet raketer mot basen rapporterar BBC News och attacken markerar en tydligt eskalering av de ryska bombningarna som nu även riktar sig mot västra Ukraina.

Mer eller mindre hela landet är därmed under attack.

❤ Vi tänker på dig Jesper. Du gör en fantastisk insats för Europa och Ukraina.

Foto: Jesper Söder FB

Text: Redaktionen


Larm om populärt sötningsmedel – helt ny bieffekt

2025 05 31

Ett av Sveriges vanligaste sötningsmedel påverkar hur hjärnan reglerar hunger och kroppsvikt.

Det visar ny forskning som publicerat i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Metabolism.

Sötningsmedlet som pekas ut i studien är sukralos som används i många olika livsmedel – exempelvis läsk, desserter, godis, glass, sylt, såser, cider och kosttillskott. 

Upptäckt helt ny bieffekt

Sukralos är kalorifritt och används för att ge söt smak utan att tillföra energi. 

Nu har forskare upptäckt att det vanliga sötningsmedlet har en oönskad bieffekt.  

Sukralos ökar aktiviteten i hypothalamus – ett område i hjärnan som är centralt för aptitreglering, rapporterar Psykiatrispecialisterna som tagit del av studien.

– Detta tyder på att även om sucralosa inte innehåller kalorier, kan det utlösa neurala svar kopplade till ökad hunger och förändra hjärnans kommunikation med områden som är involverade i motivation och sensorisk bearbetning, framhåller företaget i ett uttalande.

Med andra ord kan sukralos leda till ökad hunger, trots att sötningsmedlet påstås ha motsatt effekt.

– Dessa resultat föreslår att sucralosa kan öka hjärnans känslighet för matrelaterade signaler och göra oss mer mottagliga för att söka mat. Effekterna varierade beroende på kroppsvikt och kön, med kvinnor som visade starkare hjärnrespons än män, skriver Psykiatrispecialisterna.

FAKTA: Sukralos

- Sukralos är ett sötningsmedel som är mycket sött och används för att ge söt smak utan att tillföra energi. Det är baserat på sockerarten sackaros och är cirka 600 gånger sötare än vanligt socker. Sukralos tas delvis upp i kroppen och utsöndras snabbt utan att brytas ner.

- Sukralos används i många olika livsmedel till exempel läsk, desserter, konfektyr, glass, sylt, såser, cider och kosttillskott. Det är stabilt och tål uppvärmning. Därför är sukralos lämpligt för användning i matlagning och bakning.

Källa: Livsmedelsverket

Foto: StockSnap resp Hiking333

Text: Redaktionen


Klassisk dryck gör comeback i Sverige

2025 05 31

En ny undersökning indikerar att ett stort trendbrott är på väg att inträffa i Sverige.

En klassisk dryck är nära att göra comeback.

Det handlar om mjölken, som de senaste åren har försvunnit från många svenskars vardag. Mjölkkonsumtionen har sjunkit med hela 36 procent under de senaste 30 åren, enligt statistik från Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån.

Men nu är den klassiska drycken på väg tillbaka.

Det visar en färsk undersökning från Norrmejerier. Enligt undersökningen har svenskarnas attityd till mjölken förändrats ordentligt, vilket indikerar att drycken återigen kan bli en självklarhet i varje kylskåp.

Undersökningen visar att 74 procent av svenskarna känner till mjölkens höga proteininnehåll, och 63 procent ser den som ett bra alternativ till återhämtningsdrycker med tillsatser.

– Det nyväckta intresset för mjölk handlar om mer än hälsa – det handlar också om ett intresse för det äkta och lokala. När fler väljer svensk mjölk, stärker det inte bara kroppen utan också den svenska mjölkproduktionen och Sveriges livsmedelsberedskap, säger Maria Skogelid, kategorichef för mejeri på Norrmejerier.

Kopplas till hälsosam livsstil

Enligt Norrmejerier har mjölkkonsumtionen redan ökat i Sverige – framför allt bland hälsointresserade konsumenter. Många svenskar väljer att dricka mjölk efter träningspasset, berättar Maria Skogelid.

Nu förutspå mejerichefen att mjölken kan bli framtidens energidryck.

– Att unga uppger att de föredrar naturliga alternativ till proteinshakes visar att mjölken har framtiden för sig. Vi tror att den har potential att bli nästa stora hälsodryck.

Växtbaserade alternativ tappar mark

I USA har konsumtionen av mjölk ökat, samtidigt som växtbaserade alternativ tappar marknadsandelar, rapporterar Dagligvarunytt.

Enligt en studie från det statliga forskningsinstitutet RISE har växtbaserade alternativ både fördelar och nackdelar.

RISE undersökning visar att:

- Växtbaserade mejerialternativ hade högre fiberhalt och lägre proteinhalt än mejeriprodukter. 

- Smaksatta mjölk-/yoghurtalternativ hade högre energi- och sockerinnehåll än naturella produkter. 

- Berikade mejerialternativ hade liknande eller högre innehåll av mikronäringsämnen, jämfört med mejeriprodukter. 

- Ekologiska jämfört med konventionella mejerialternativ hade lägre innehåll av mikronäringsämnen, förutom D-vitamin. 

Foto: Pexels

Text: Redaktionen